Live

Live: Aborted

Lämna en kommentar

ARTIST: Aborted
LOKAL: Lilla Vega, Köpenhamn
DATUM: 30 september, 2013

Det finns en faktor i att se ABORTED live som både är en förbannelse och en välsignelse: man vet vad man får. Jag har sett denna numera multinationella kader av dödsare ett antal gånger, och det som varje gång slår mig är att bandet alltid lirar tajt, och att det låter bra.

Så även denna kväll på Lilla Vega, den något mindre lokalen som ryms i Musikens hus på Enghavevej i Köpenhamn dit runt 300 har sökt sig, trots att det är måndagkväll: ljudet är väldigt bra, och bandet lirar tajtare än ett frimärke mot kuvert. Den ende kvarvarande originalmedlemmen Sven de Caluwe anför sitt band med stor pondus och sedvanlig aggressivitet. Det tar inte lång tid förrän stagedivandet drar igång.

ABORTED har inte direkt en ny skiva ute att promota – ”Global Flatline” kom ut 2012. Å andra sidan har den skivan hyllats av fans och kritiker samt att bandet självt tycker att den är en återkomst av rang. Jag håller med, men är det då inte lite snålt att bara köra en enda låt, The Origin Of Disease från det albumet? Jag måste nog säga det. Å andra sidan kan man invända att det är 10-årsjubileum för skivan som av många hålls som den starkaste i bandets diskografi – ”Gormaggeddon” som bandet kör inte mindre än tre låtar ifrån: Meticulous Invagination, Sanguine Verses och The Saw And The Carnage Done.

Men för att återkomma till faktorn jag beskrev i den öppnande paragrafen: man vet vad man får. Det finns såklart en risk i detta också. Att man upplever bandet som stelt i sin konsertsituation och kanske i värsta fall tråkigt. Nu lirar ABORTED tillräckligt bra, och har framför allt en imponerande bakkatalog av låtar att ta till, men det skulle kunna vara så mycket bättre, och då skulle bandet se till att ta sig ur den förbandsfora som det har ockuperat på de flesta gig jag sett med bandet.

Kvällens konsert är bra, men tar inte klivet över till att bli verkligt knäckande som jag vet att bandet har kapacitet till, och när jag gång efter annan tittar över på Mendel bij de Leij och konstaterar att han faktiskt ser för avslappnad ut kan jag bara konstatera att det lite grand är symptomatiskt för ett band som skulle kunna tillhöra eliten inom den tekniska dödsen – om de bara såg till att vässa vapnen lite vassare än vad de är idag.

Skivor

Outtrigger – Awaken Me

Lämna en kommentar


ARTIST: Outtrigger
TITEL: Awaken Me
RELEASE: 2013
BOLAG: Egen utgivning

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

ag recenserade OUTTRIGGERs EP ”Untestified Revolution” i början av 2011. Då skrev jag att

Det jag nu hör är musik som har en väldigt stor dos av ”lagom” i sig – det finns tusentals band som spelar samma typ av musik som OUTTRIGGER och det är därför tvunget att faktiskt ha något som gör att musiken sticker ut för att man ska fånga lyssnarnas uppmärksamhet. Som det är nu räcker det inte med att kunna spela bra, vilket OUTTRIGGER kan, det låter helt enkelt lite för slätstruket för att musiken ska fasta i huvudet.

OUTTRIGGER är ett ungt band som har potential att utvecklas till något bra om man vill – större variation i musiken är det första jag efterfrågar för att det ska kunna bli något större av detta – annars riskerar bandet att reduceras till det stall av band som duger som bakgrundsmusik, men inte så mycket mer. Jag har väldigt svårt att tro att det är där OUTTRIGGER vill vara.

Det jag nu hör i låten Awaken Me är ett band som faktiskt har utvecklats – det finns en fin tyngd och ett vackert sväng i bandets musik som dock fortfarande går i mellantempo. Ska bli intressant att se hur resten av materialet låter innan jag drar för stora växlar på hur just detta enstaka smakprov låter. Framför allt är produktionen så oerhört mycket bättre än den som bandet har haft tidigare – och det hjälper såklart till, även om det sannerligen inte skadar att Awaken Me har en verkligt bra refräng som jag har svårt att slita mig ifrån. Dessutom får vi en del verkligt fina stämmor i gitarrspelet och några fläskiga fills från trummisen John Löfgren som jag uppskattar i synnerhet.

Baserat på hur Awaken Me låter så får jag säga att OUTTRIGGER fortfarande har min uppmärksamhet, och jag ser fram emot att få höra mer material från bandet.

 

Skivor

Omnium Gatherum – Beyond

Lämna en kommentar


ARTIST: Omnium Gatherum
TITEL: Beyond
RELEASE: 2013
BOLAG: Lifeforce Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag uppskattade de melankoliska finnarnas näst senaste platta ”New World Horizons” väldigt mycket. Snyggt frambölade stämmor på gitarrerna á la så många andra band från grannlandet i öst. För nog får vi erkänna att Finland har skämt bort oss med en drös riktigt bra band som med pricksäkert tonfall har fått hjärtesträngarna att vibrera? Precis.

OMNIUM GATHERUM är ett solitt band även på senaste given ”Beyond”. Uppskattar man som jag bra melodisk metal i vilken man kan hitta influenser delvis från göteborgsscenen men tagen ett steg längre så kommer man inte att bli besviken på ”Beyond”. Slingornas effektivitet finns kvar och löder fint ihop de mer aggressiva elementen i OGs musik.

Inledande trojkan Luoto, New Dynamic och In The Rim är verkligen inte svag om jag säger så. Det låter snyggt, stämningsfyllt och bitvis rejält tempofyllt.

Uppskattade man produktionen på ”New World Horizons” kommer man inte bli besviken på den på ”Beyond”. Det jag möjligtvis skulle önska är att Jukka Pelkonens sång var lite mer integrerad i mixen, men det är en radanmärkning från min sida då sångaren låter lika förträffligt som vanligt.

Det är mycket som klingar välbekant på ”Beyond”. Faktum är att den i stort sett enda anmärkningen jag har på skivan är att det inte finns så värst mycket utveckling från förra skivan. Det är dock lätt att överse med detta då låtarna har så mycket kvalitet i sig att det är svårt att inte njuta av finnarnas tonkonst. Det låter helt enkelt väldigt habilt, snyggt och rent av vackert för att man ska kunna bortse från att detta gäng kan skriva bra låtar och även fortsättningsvis är värda vår uppmärksamhet och tid. Gott så.

 

Worship the Riff!