Alla inlägg av Amelie Schenström

Netherbird – Shadows and Snow

netherbird-2011ARTIST: Netherbird
TITEL: Shadows and Snow
RELEASE: 2011
BOLAG: Scarecrow Recordings

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Amelie

Efter förra årets fullängdsalbum “Monument Black Colossal” lämnade PARADISE LOST-trummisen Adrian Erlandsson bandet, och Erik Röjås, tidigare bland annat i death/thrash metal-bandet DECADENCE, har sedan dess återfunnits på trumpallen vid livespelningarna. Nu med släppet av EP:n “Shadows and Snow” presenterar han sig även i studiosammanhang, och Röjås visar sig vara en mycket god ersättare bakom trummorna. EP:ns distinkta ljudbild gör hans kompetens full rättvisa.

Första spåret, tillika titellåten, är en mycket typisk netherbirdsk komposition, besläktad t ex med förra albumets A Shadow in the Garden of Darkness. Tempoväxlingar, trummor, gitarrer och den bitskt raspiga sången ger mersmak. Låt nummer två är den mörkt gothdoftande Twilight Gushes Forth. Därefter bjuds på en tvåminuters instrumental snygging betitlad Nightward, innan plattan rundas av med Ode to the False och därmed är tillbaka i bandets egna svartmarmorerade extrem metal.

“Shadows and Snow” är första delen i en planerad EP-trilogi, och släpptes samtidigt både som fysisk skiva och för fri nedladdning bland annat från bandets webbplats. Nästa fyraspårs-EP, betitlad “Abysmal Allure”, är annonserad redan till 1 december. Som vanligt i NETHERBIRDs produktion är det sångaren Nephente och gitarristen Bizmark som står för merparten av låtskrivandet och resultatet har också det eget särskiljande netherbirdska soundet, där igenkänningspunkterna med framför allt senaste albumet är många. Den mörka, själfulla och melodiösa ljudbilden är intakt.

Detta är pampigt och stort, som det ska vara när det är NETHERBIRD, och det enda jag har lite problem med är formatet, en EP med tre fulla låtar och ett instrumentalt mellanstycke gör mig inte riktigt tillfreds. Jag vill ha mer av samma! Men lär väl liksom övriga få hålla ut till december. Och det kommer det vara värt.

/BiblioteKarin

Einherjer – Norrøn

einherjer2011ARTIST: Einherjer
TITEL: Norrøn
RELEASE: 2011
BOLAG: Indie Recordings

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Amelie

Det ska tydligtvis vara träd, rötter och skallar i bildkompositionen i höst. OPETH har sin version av temat på omslaget till “Heritage” (se Martins recension här på sajten), och EINHERJER bjuder på en mer smakfull variant på samma tema som visuell presentation av sitt album “Norrøn”.

Bandet bildades 1993 men efter ett framgångsrikt decennium lade man projektet i malpåse och grundarna Frode “Grimar” Glesnes och Gerhard “Ulvar” Storesund ägnade sig istället åt thrash metal-bandet BATTERED som gav ut sin självbetitlade debut 2006. EINHERJER återförenades först för några turnédatum 2008, och nu föreligger alltså även återföreningens första studioalbum.

Tungt, tungt trampar EINHERJER fram i inledande 13-minutersmastodonten Norrøn Kraft. Gitarrer, slagverk och den i stort sett rena, om än något raspiga, sången driver fram känslan av storslagenhet och mörker. Folkmusikinslagen med akustiska strängar och flöjt gör sig starka vid en tio minuter in i låten. Som en av pionjärerna inom det som benämns viking metal har ändå EINHERJER ingen överdriven respekt för sin genres gränser. Här blandas folkmusikinslag med black metal-känsla och även en avvägd dos av keyboards och körpartier. Bland de sex spåren återfinns även en cover på det norska folkmusik/post punk-bandet YM:STAMMENs Alu, Alu Laukar (“Öl, Öl & Vitlök”).

Det ska sägas att jag inte är någon ivrig tillskyndare av den s.k. viking metal-genren i allmänhet, men i “Norrøn” är allt väl avvägt och avmätt vilket gör hela skivan njutbar. Ändå är de bästa partierna de när bandet lutar sig mer mot sina black metal-rötter än sina folkmusik-dito. Med detta i kombination med fångande melodier och en mycket gedigen musikalitet skapar EINHERJER ett album som har all chans att nå ut både långt och brett.

/BiblioteKarin

Djerv – s/t

djervstorARTIST: Djerv
TITEL: Djerv
RELEASE: 2011
BOLAG: Indie Recordings

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Amelie

Agnete Kjølsrud har en benådad röst som ljuder ömsom klar som vatten, ömsom hård som is och emellanåt vass som krossat glas. Efter succégästandet på DIMMU BORGIRs senaste giv “Abrahadabra” kommer hon nu i egen rätt under bandnamnet DJERV tillsammans med slagverkaren Erlend Gjerde, tidigare i STONEGARD, samt gitarristen Stian Kårstad som även spelar i black metal-bandet TRELLDOM med bland andra Gaahl. Medlemmarnas skilda bakgrund är säkert en av grunderna till att bandet framgångsrikt leker fritt i det musikaliska gränslandet mellan rock, heavy metal och black metal.

DJERVs självbetitlade debutalbumet har några urstarka låtar såsom inledande Madman tillika förstasingel, samt Headstone och Ladder to the Moon, medan andra spår inte fullt ut har den styrka i låtarna som behövs för matchning med Kjølsruds röstkrafter och musikernas skicklighet. Något av energin går förlorad någonstans på vägen under skivans nio spår.

Således utmärkta insatser av bandets musiker, men ett stundom något svagt låtmaterial gör att jag inte delar ut de allra högsta betygen – denna gång. Räkna dock lugnt med att vi får höra mer av Agnete Kjølsrud och DJERV i framtiden, vilket finns all anledning att se fram emot.

/BiblioteKarin