Kategoriarkiv: Skivor

Degradead – s/t

Degradead2016ARTIST: Degradead
TITEL: Degradead
RELEASE: 2016
BOLAG: Metalville

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Det är just så här en slipsten ska dras! Eller rättare; det är just så här ett album ska dras igång. Med inte bara ett, utan två avgrundsvrål, så hjärtat sparkats igång ordentligt hos lyssnaren redan inom de första 10-12 sekunderna. Å allas våra vägnar som inte uppskattar långa, sega intron (jovisst det finns undantag, ett fåtal) till den hårda musiken, tackar jag DEGRADEAD och deras nya album.

Det självbetitlade femte albumet kommer femton år in i karriären, och det har hela tiden varit, och är framgent intressant att följa det här bandets utveckling. DEGRADEADs musik är oftast lätt igenkännlig, inte minst när mästaren av falsettgrowl (nä, inte falsett-skrik. Jag kan inte kalla det annat än falsettgrowl) ylar loss igen. Dock nöjer sig Michael Sehlin (även sångare i ENGEL) inte med detta sitt eget patenterade vokaluttryck, utan bjuder här på hela registret, allt från de mest desperata skrik och djupa growl, till den ljuvaste rensång.

Soundet är således sig likt i mycket, och visst finns det trådar bakåt till bandets tidigare plattor, inte minst i låtar som A New Dawn och The Blinding Crusade, och bandets inspiration och stabila grund i svensk melodisk dödsmetal hörs även i t.ex. Morphosis. Samtidgt finns en spänst och spänning i låtmaterialet som gör att det känns både nytt och fräscht.

Inget spår faller ur kvalitetsramen, inga utfyllnader alls bland de elva låtarna, men visst finns det några toppar i låtlistan att lyfta fram lite extra, såsom inledande Afterlife och tidigare nämnda A New Dawn, men också den mer atypiska The Extinction. Ja, jag kunde fortsätta med en hel rad favoriter och sammantaget ger oss DEGRADEAD med sitt självbetitlade album en på alla sätt njutbar platta som du med fördel avlyssnar som helhet.

Borknagar – Winter Thrice

Winter ThriceARTIST: Borknagar
TITEL: Winter Thrice
RELEASE: 2016
BOLAG: Century Media

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

BORKNAGAR släppte “Urd” 2012, och den skivan – trots dess stora förtjänster – föll mig inte lika klockren som jag upplever “Winter Thrice”. Att det dröjt så pass länge från just “Urd” till föreliggande alster beror på att Andreas “Vintersorg” Hedlund drabbades av en fruktansvärd fallolycka med huvudfrakturer av svårartad natur. Att han ens är kapabel att sjunga är ett mindre mirakel.

BORKNAGAR har ofta kunnat skryta med en vokal räckvidd utöver den vanliga. Förutom Vintersorgs mer än kapabla sång har man i bandet den reslige ICS Vortex på bas, Lazare på keys och har också Garm med i grytan denna gång. Och det märks att dessa herrar är vad som får mig att tända till lite extra då sången genomgående är en ren njutning skivan igenom.

Musikaliskt då? Jag upplever själva musiken som mer lättillgänglig och rakt på än exempelvis den på “Urd”. Jag tycker inte detta är till skivans nackdel, då Öystein Garnes Brun har fått till en väldigt episk känsla genomgående. Som bäst är det i inledande The Rhymes Of The Mountain, Winter Thrice, When Chaos Calls och avslutande Terminus vars smattrande intro har fått mig att njuta varenda gång.

“Winter Thrice” är en väldigt stark skiva. Om du uppskattar BORKNAGAR sedan innan är den väl värd att kolla in. Har du inte hört bandet innan är detta en bra startpunkt.

Exumer – The Raging Tides

ExhumerARTIST: Exumer
TITEL: The Raging Tides
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Återaktiverade (herrejävlar, om jag hade fått en peng för alla återaktiverade band det senaste årtiondet alltså!) tyska thrasharna EXUMER återvänder med en skiva som är det närmsta du kan komma att lyssna på EXODUS utan att lyssna på just EXODUS.

Jag ska dock vara ärlig att säga att det tyska bandet som egentligen alltid kommer att få se sig som nivån under KREATOR och DESTRUCTION – det är till stora delar mycket underhållande och, ja, trevlig thrash som bjuds på “The Raging Tides”.

Riffen från Ray Mensh och Marc Bräutigam är tajta och sitter där de ska, trumspelet från Matthias Kassner är rakt på och späckat med tvåtakt, basen kommer inte i vägen men hörs ändå bra. Och sången, ja jävlar om inte Mem Von Stein utalar fire fiiyah. Helt underbart.

“The Raging Tides” är späckad med bra låtar. Inledande trion The Raging Tides, Brand Of Evil och Catatonic är helt solida låtar som snabbt kommer till poängen, vilket för övrigt kan gälla stora delar av skivan när EXUMER väl får till det. Helt klockrent är det dock inte. Alla riff, vilka ändå är de mest springande punkterna när det gäller thrash, är inte lika bra och ibland känns tyskarna lite för spelglada för att jag ska dyrka förbehållslöst. Visst, spelglädje är ju trevligt, men thrash bör och ska vara arg och ilsken när den är som bäst.

Som en stunds bra och god underhållning funkar dock “The Raging Tides” alldeles utmärkt då den är fylld till bredden med energi, puls och tillräckligt många bra riff för att jag ska dänga till med ett betyg på den övre halvan av skalan.