Etikettarkiv: 6/10

Skivor

Shadowquest – Armored IV Pain

Lämna en kommentar

Armoured IV PainARTIST: SHADOWQUEST
TITEL: Armoured IV Pain
RELEASE: 2015
BOLAG: Egen utgivning
BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

 

Powermetal är verkligen inte min starka sida, men när Ragnar Widerberg – strängarbetare i kanske mer kända WITHERSCAPE – nämnde att han hade ytterligare ett band där han fullständigt kunde leva ut sitt intresse för JUDAS PRIEST och tidiga HELLOWEEN så var jag ju tvungen att kolla in bandets debutskiva som släpptes tidigare i år.

Och, banne mig, om detta inte är helt ok. Jag misstänker att gillar man powermetal som den lät när HELLOWEEN var som bäst då kommer man gå igång mer än vad jag gör. Hantverksskickligheten är det då sannerligen inget fel på, och även om jag inte går igång fullständigt på allt bandet gör, så bjuder “Armoured IV Pain” på flera gediget utmejslade låtar. Live Again är en skönt gungande och kraftfull låt med en fint hantverkad och allsångsvänlig refräng. Midnight Sun har fint, tungt riffande och rent episka undertoner, Reach Beyond The Dream har gött köttande på bastrummorna från Ronny Milianovicz och får mig att stundtals tänka på AVANTASIA.

Genomgående njuter jag av det fina gitarrarbetet från Peter Huss och Widerberg. Även om det sannerligen inte peakar på originalitetsskalan så är hantverket när det gäller att lira oantastligt skivan igenom. Det gäller även det njutbara keyboardspelet av Kaspar Dahlqvist och basspelet av Jari Kainulainen. Sångaren Patrik Johansson (även i BLOODBOUND) levererar en bra och solid insats – han har det rätta krämet och det erforderliga registret för denna typ av musik.

Summa summarum: “Armoured IV Pain” är en bra skiva som visserligen inte kommer få världen att ändra sin bana, men som i sina bästa stunder övertygar en konfirmerad dödsmetallyssnare som undertecknad att stampa takten. Gott så.

Skivor

Tribulation – The Children of the Night

Lämna en kommentar

TRIBULATION "Children of the Night"ARTIST: Tribulation
TITEL: The Children of the Night
RELEASE: 2015
BOLAG: Century Media

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Amelie

TRIBULATION debuterade, med ett visst buller och bång, för fem år sedan med albumet “Horror”, som då hyllades av bland flera även WeRock-kollegan Martin. Även andra albumet “The Formulas of Death” som kom 2013 fick överlag goda vitsord. Tredje plattan, nu föreliggande “The Children of the Night”, har uppmärksammats positivt och både Sweden Rock och Close-Up Magazine ger albumet finfint betyg, 9 av 10. I den senare får albumet ett snittbetyg på 8,0 av blaskans recensenter, vilket inte händer överdrivet ofta, och där bl.a. Tomasz Swiesciak jämför dess betydelse för dödsmetallen med betydelsen av QUEENs “A Night at the Opera” för dåtida rockens historia.

Och jag som tycker det hela är småtrist. Jag måste ju ha missat något väsentligt här. Eller?

TRIBULATIONs tidigare plattor har gått mig ganska spårlöst förbi, så nu är det dags för mig att seriöst ta mig an detta tänkte jag, och paxade tidigt promoskivan för recension. Och efter några varv i spelaren med “The Children of the Night” rätas det inledande frågetecknet ut till ett fullständigt blekt – “Jaha”. Var det inget mer än detta? Trevlig musik, fint genomförd och med ett ganska skönt men i längden ack så entonigt sound. Vokalistens insats är ett jämnt, stadigt och tillika ganska enahanda growl. Thats it. Två finstämda instrumentala spår är – minst – ett för mycket på denna platta (Själaflykt och Cauda Pavonis). Missförstå mig rätt, detta är inte dåligt, men med de förväntningar jag hade inledningsvis faller det i jämförelse helt platt.

Jag ska såklart försöka vara helt rättvis i betygsättningen, inte låta den tyngas av uppblåsta förväntningar, och visst finns det en del ljuspunkter som lyser upp den annars rätt jämntunna anrättningen, såsom – eh, vilka var de nu igen, ljuspunkterna? De försvann åter ur minnet, liksom hela denna platta tyvärr gör ganska snart efter genomlyssningen.

Betyget blir en sexa, godkänt men inte mer.

Skivor

Anaal Nathrakh – Desideratum

Lämna en kommentar

desideratumARTIST: Anaal Nathrakh
TITEL: Desideratum
RELEASE: 2014
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Nytt album med ANAAL NATHRAKH brukar föranleda två saker i min tillvaro: ökad mängd ordvitsar från polare Anders angående bandets namn, samt en förmodad plats på årsbästalistan vad gäller skivan. Denna gång får jag konstatera att jag får nöja mig med det förstnämnda.

Jag kommer tydligt ihåg när jag hörde “Vanitas” från 2012 första gången. Hur absolut livsnödvändig den skivan kändes. Den var ohotad etta för mig det året.

Så känns inte “Desideratum” på långa vägar. Ni kanske tror att skivan inte är värd någon som helst uppmärksamhet – då har ni fel. “Desideratum” är en skiva som i andra bands fall skulle anses vara en riktigt stark skiva. Men när bandet är ANAAL NATHRAKH med en mer än lovligt stark stamtavla när det gäller vansinnesstarka album då förväntar jag mig mer än så här.

Dave Hunt visar visserligen att han är en sångare med en sinnessjuk spännvidd när det gäller vokala övningar, och bandets numera patenterade tremolosurr på gitarren är intakt. Ändå bränner det inte till mer än vid enstaka tillfällen som i exempelvisThe Joystream och Unleash vars skruvade illvrål får det att rysas längs ryggraden. Här finns också de mer än lovligt episka, ja majestätiska, “refränger” som bandet skämt bort oss med under så många år.

Kanske är det bara jag som behöver ge “Desideratum” mer tid – 15 genomlyssningar kanske inte räcker – men just nu känns skivan mer som ett visserligen starkt och skräckinjagande album, men utan att ha den där livsnödvändiga nerven som “Vanitas” har.