Etikettarkiv: 8/10

Skivor

Agriculture – Agriculture

Lämna en kommentar

ARTIST: Agriculture
TITEL: Agriculture
RELEASE: 21/7 2023
BOLAG: The Flenser

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

AGRICULTURE beskriver sin black metal som “extatisk” och Metal Archives beskriver deras musik som post-black metal. Bägge epiteten stämmer rätt bra.

“Agriculture” är en skiva som sannerligen bjuder på en hel massa ystra krumsprång som appellerar till att inte tänka efter så mycket utan mer känna. Gör man detta är sannolikheten rätt stor att man kommer gilla vad det här bandet gör.

Som ni förstår är detta en skiva som jag verkligen gillar. Redan i första låten The Glory Of The Ocean visar bandet att de gillar att ta in element som inte traditionell black metal har så mycket av. För skivan inleds av steel guitar. Och det är helt ljuvligt vackert, och så totalt rätt att jag smälte direkt. Atmosfären som skapas är en både av förväntan och hemsökande skönhet. Ska ni bara lyssna på en enda låt på skivan så tycker jag att ni ska välja denna, för den erbjuder ett bra tvärsnitt av vad AGRICULTURE sysslar med.

Här finns det skira, den känslomässiga tyngden, respektlösheten som karakteriserar all bra post-black metal, den extremt laddade vokala leveransen, det furiösa larmet och blastbeatsen. Och gosse, om det funkar bra ihop!

Leah B. Levinsons och Daniel Meyer-O’Keefes sånginsatser är en av de saker som gnager sig in i skallen när man lyssnar på den här skivan. Visserligen ligger fokus på skriksång, men försök att inte få hjärtat i halsgropen när ni lyssnar på The Well. Känslan i sången är så fruktansvärt stark!

Det jag gillar mest med “Agriculture” är att den känns så fruktansvärt angelägen och genuin. Att medlemmarna har fyllt skivan med så mycket känsla tar det inte speciellt många lyssningar för att begripa. Och det bästa är att skivan fortsätter att överraska och förföra också efter många lyssningar. Kolla in den.

Skivor

Oromet – Oromet

Lämna en kommentar

ARTIST: Oromet
TITEL: Oromet
RELEASE: 1/6 2023
BOLAG: Transylvanian Recordings

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

En av de bästa känslorna som finns är när man upptäcker någonting lika oväntat som bra. Så var det för mig när jag på vinst eller förlust surfade runt på Bandcamp och drog igång debutalbumet från kaliforniska OROMET. Det tog en genomlyssning för att övertyga mig om att detta var helt storartad musik, och för mig att börja skicka iväg tips på skivan till folk, plus tipsa om den i en story på Insta.

Att denna känsla av upphetsning kring musik fortfarande kan infinna sig hos mig efter ett helt liv av musiklyssnande är något jag är genuint tacksam för.

Men nog gafflat om mig, över till OROMET.

Bandet är en duo bestående av Patrick Hills som sköter trummor, bas, synthar och bakgrundssång och Dan Aguilar på gitarr och sång. Bandet bildades i år.

Bandet lirar atmosfärisk doom som är helt fantastiskt vacker och som gjord för att bara vara i. Det är ganska lätt gjort med tanke på att skivan består av enbart tre låtar, men ändå klockar in på en speltid på 43 minuter. Och, gott folk, det är inte tråkig lyssning i speciellt många moment. Det är vemod, skönhet och kontemplation mest hela tiden. Sången är sparsmakad och till stora delar i det desperata registret.

Det jag verkligen går igång på är den klockrena stämningen på skivan. Här finns, såklart, känslomässiga toppar och dalar, men allt sitter ihop på ett sätt som känns så omhändertagande att man smälter lite inombords. Det fina, skira nästan, slutet på Familiar Spirits är så vackert att jag har kommit på mig själv att lyssna om just detta parti flera gånger. Dessutom blir övergången till Diluvium så bra! Med en vemodsklingande och sparsmakad gitarrslinga är det bara att ta av sig kepsen och buga för det här bandet som sannerligen kan skriva låtar. Jag tycker att det är svårt att skriva om den här skivan på ett sätt som gör den rättvisa. Den bör upplevas, sjunka in i och drabba er – jag tror att det är enda sättet, haha!

Det enda jag har att invända egentligen är att jag inte hade upptäckt “Oromet” innan vi gjorde vår Halfway To Hell för året. Kolla in den!

Skivor

Blackscape – Suffocated By The Sun

Lämna en kommentar

ARTIST: Blackscape
TITEL: Suffocated By The Sun
RELEASE: 7/7 2023
BOLAG: Massacre Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

BLACKSCAPE är ett albumdebuterande band att välkomna till den svenska metalscenen. Gruppen formades 2018 av musikerna Tage Andersson och Thomas Ohlsson och har skyndat relativt långsamt fram till debuten i år. Bandets starkt gitarrbaserade musik är både melodisk och tung. Förstasingeln tillika titellåten Suffocated By The Sun är ett av skivans starkaste spår men många fler fina enskilda låtar finns som exempelvis Colonized By The Dark, Bow To Me eller Enslaved med sin rensång och sitt riviga gitarrspel.

Bandet uppger sig spela thrash/death metal men visst finns det en del black-känsla också i det hela. En väl mixad extreme metal med mycket melodi som du inte tröttnar på även efter många lyssningar. Vokalist Lawrence Mackrory (även bl.a. i DARKANE) varierar rensång, skrik och growl på ett mycket tilltalande sätt. Likaså instrumentalisterna Thomas Ohlsson på trummor (tidigare bland annat i THE PROJECT HATE MCMXCIX) och Tage Andersson på gitarrer håller hög klass och får bland annat fritt spelrum i bonusspåret Blackscape som är helt instrumentalt.

Influenser är såväl internationell som svensk metal, bland annat AT THE GATES och OPETH, men enligt bandets gitarrist även klassisk musik och jazz. Ska inte påstå att någon jazz direkt lyser igenom men bredden av influenser speglar sig i känslan att musikerna inte låter begränsa sig inom snäva ramar vilket bidrar till att musiken lyfter lite utöver det vanlig. Lyriken känns öppen för olika tolkningar och är ofta både berörande och personlig, exempelvis i Waste Of Humanity.

Idag känns det närmast lite old school att bandet faktiskt har en egen webbplats (som inte enbart är ett försäljningsställe!) utöver sociala medier. Där finns det mesta av och om bandet samlat. Det uppskattas.

BLACKSCAPEs debut är ett stycke metal som står sig mycket väl i årets utgivning och den fyller gott sin plats i den svenska melodiska döds-/thrash-myllan. ”Suffocated By The Sun” är en skiva att återkomma till ofta och BLACKSCAPE ett nytt band på hårdrockskartan att hålla minst ett getöga på även framöver.