Etikettarkiv: Hot or Not 2022

Listor

Hot or not? – April 2022

Lämna en kommentar

Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.

Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt?  Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?

LÅT: Urkraft
ARTIST: Kampfar
VALD AV: Amelie

Martin: Norsk desperation! Jag gillar detta till stora delar. Låten är dock lite för repetitiv för att jag ska gå igång på allvar. Den senare hälften av låten är det bästa – här bränner det till – men som helhet ljummet med känning på varmare temperaturer.
Robert: Riktigt bra detta, det luktar verkligen norsk black metal med drag av pretention. KAMPFAR är inget som jag personligen har en tidigare relation med, men Urkraft är helt klart anledning att ändra den saken. Kanske kanske är detta lite väl långt, men det är ändå en petitess i sammanhanget. Hett!
Fredrik: Svulstigt och betvingande mörker, omväxlande en malande tung dystopi och ett svavelosande mangel, toppad med bitterljuvt ångestladdad sång i det som väl ändå får räknas som refräng. Riktigt, riktigt bra detta!

LÅT: Pipe Dreams
ARTIST: Konvent
VALD AV: Fredrik

Amelie: En fantastiskt debutskiva släppte KONVENT för två år sedan. Deras death/doom med inspiration från brittiska 90-talet med bland annat fortfarande aktiva PARADISE LOST gör sig alldeles utmärkt i dansk 2020-talstappning. Pipe Dreams är ett finfint exempel från årets album. Riktigt hett!
Martin: Åh, så bra! Jag gillar KONVENT sedan innan, detta drog inte direkt ner mina känslor för bandet. Suggestivt, bra tyngd. Gitarrerna ligger vansinnigt rätt i mixen, sången är helt magiskt bra. Det kokar över!
Robert: Dyngbra, som vanligt med KONVENT, och det går liksom inte att komma undan konstaterandet att Rikke Emelie List growlar brallorna av inte bara de flesta av sina landsmän utan också i världen. Blytungt, beckmörkt och stekhett – dessutom kanske bästa låten på nya plattan “Call Down The Sun”. What’s not to like?

LÅT: Behind Closed Doors
ARTIST: Wormrot
VALD AV: Martin

Robert: Åh – ett riktigt rensnummer, med grisskrik och allt? Man vill göra hjärt-emojis och hela paketet! WORMROT bjuder upp till knogmacka och det är (precis som sig bör) föredömligt kort och snärtigt. Måhända är en tretti-trettifem minuter i sträck av detta i mastigaste laget, men såhär i en spellista gör det sig alldeles perfekt!
Fredrik: Tjo, vad det går! Fullt ös medvetslös och med alla aggressioner frisläppta på grönbete. Charmigt i sin kompromisslöshet, men nog är det allt ändå samtidigt lite banalt med de där thrash-riffen och pig squeal-skriken? Ljummet.
Amelie: Hur läskigt det kan vara Behind Closed Doors illustreras gott av WORMROT i detta musikutbrott som avslutas lika abrupt som det inleds. Jag håller kommentaren lika kort; hett detta!

LÅT: Acheron
ARTIST: Nite
VALD AV: Robert

Fredrik: Kul kontrast mellan det luftiga stuken på musiken (AOR-rock möter GHOST, typ?) och den framviskade, grusiga growlen. Jag och sångstilen blir förmodligen aldrig allra, allra bästa vänner, men låten är riktigt snygg och visst funkar sången tillräckligt bra. Inte stekhett, men hygglig temperatur här.
Amelie: Underbart svängigt och uppiggande! Sångens viskningar kryper längs ryggkotorna och ja, detta är bara så skönt gung att en inte vill lämna det – och går således vidare till NITEs nysläppta album Voices Of The Kronian Moon för att finna mer. Glödhett!
Martin: Fan vad jag gillar detta! Fantastiskt sväng, härligt väsande vokal insats. Framför allt är det så oerhört snyggt sammanfogat. Melodierna är fantastiska, produktionen ljuvlig. Jag blir glad och vill dricka öl när jag lyssnar på NITE. Stekhett!

Listor

Hot or not? – Mars 2022

Lämna en kommentar

Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.

Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt?  Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?

LÅT: Requiem
ARTIST: In Aphelion
VALD AV: Amelie
Martin: Med tanke på att jag gav IN APHELIONs platta en 9:a i betyg, så förstår ni att jag går igång på detta som fan. Requiem är en oerhört vacker och vemodigt drabbande låt. Detta är stekhett.
Robert: Stekhett, detta. IN APHELION ger såhär nära inpå albumsläppet alla vibbar för att kunna placera sig högt högt på årsbästalistor men samtidigt kan i alla fall jag inte låta bli att tänka… “kopia, eller bara slående likheter”?  Alltså, just denna låt då, inte albumet som helhet. Lyssna på SKOGEN och deras låt I Döden från 2014 så förstår du varför tankarna finns där…
Fredrik: Vackert, effektfullt och med bra tryck i produktionen. Sen hade just det här spåret nog ändå mått bra av någon ytterligare platå- eller tempoväxling, det blir aaaningen jämntjockt i längden. Men visst är temperaturen ganska hög, det är den.

LÅT: Katabasis
ARTIST: Persefone
VALD AV: Fredrik
Amelie: Det finns större PERSEFONE-fans än jag i vårt gäng och till en början upplever jag detta som splittrat med för mycket växlingar hit och dit i sång och musik. Men det hjälper att ge låten tid. Härligt intro och ett distinkt genomförande trots variationen. Gillar också det där unset av orientaliskt sound som ändå inte tar över. En låt som växer och värmer gôtt.
Martin: Som främste banérförare för PERSEFONE i redaktionen kommer det kanske som en överraskning att jag ställer mig lite ljummen till Andorras tveklöst mest intressanta band i denna låt. Igenkänningen är stor, och kanske är det just detta som gör att det inte känns lika angeläget som förr? Det bränner inte till på samma intensiva sätt som tidigare. Men, detta är ändå bra, ja, bättre än så oerhört mycket annat som jag lyssnar på.
Robert: Andorras metal-stoltheter släpper nytt, och ger lite som vanligt lite dåligt samvete. Varför? Jo, detta är nämligen bra (framförallt vinner låten mer mark för varje spelning) men jag vet redan nu att det finns stor risk att jag kommer att sortera bort bandet för vidare lyssning till förmån för annat som ligger på skivdiskarna denna vår. Och PERSEFONE är ju egentligen värda så mycket mer!

LÅT: Sulphur Fire
ARTIST: Kvaen
VALD AV: Martin
Robert: Dyngbra och hetare än svavelelden! Omgångens bästa låt (?) och en självklar uppföljare till Jakob Björnfots debutplatta “The Funeral Pyre” från 2020. Black metal-året 2022 artar sig till att bli episkt.
Fredrik: Mäktigt! Ger mig associationer till gamla hederliga SACRILEGE, samt till scenerna ur LOTR när Urûk Hai föds fram ur gyttjan, då denna härligt råa black metal-pärla hade utgjort ett ypperligt soundtrack till det. Bra fart på glöden här, omgångens bästa alster!
Amelie: Debuten 2020 ledde till en hel del uppmärksamhet och stor förväntan nu inför andra albumet. Med de tre singlar som släppts, senast då denna, är den enda ”förändringen” en förstärkning av Kvaens sound och av produktionen. Just låten Sulphur Fire känns som den naturliga förlängningen av debuten “The Funeral Pyre”. Detta är riktigt, riktigt hett!

LÅT: Poster Child
ARTIST: Red hot Chili Peppers
VALD AV: Robert
Fredrik: Den här låten är jättebra – om syftet är ett distinkt påslag av stresshormoner. Pepparfrukterna har gjort en mängd högkvalitativ musik, men det här stycket drar verkligen naglarna på min själs griffeltavla på helt fel sätt. Det finns en och annan snygg gitarr- och orgelslinga, och basliret är rätt skönt, men helhetsintrycket blir ändå mest plojigt och enerverande. Detta går fetbort.
Amelie: Det är i såna här situationer jag känner mig lite dum och undrar – vad är det jag inte fattar? Robert förvarnade men vad hjälper det. Har verkligen försökt men orkar nu inte plåga mig igenom fler varv. Okej, de kan rabbla namn och rimma jääättemånga rim men vad mer finns där? Hopplöst lamt och riktigt trist. Kan inte värma en myra ens, iskallt.
Martin: Låter resten av plattan så här så blir det tummen ner. Maken till alibilåt! Jag blir arg, för RED HOT CHILI PEPPERS är kapabla till så oerhört mycket bättre grejer. Var är det besinningslösa svänget? Det tunga gunget? Ja, inte här i alla fall.

Listor

Hot or not? – Ukraina-special

Lämna en kommentar

Denna upplaga är en extra-insatt runda med nysläppt metal endast från Ukraina. WeRock är ingen politisk sajt, men självklart går även våra tankar till Ukrainas frihetskamp och den tragik som nu drabbar alla ofrivilligt inblandade i striderna. Därav denna musikaliska tribut till vår europeiska granne.

Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.

Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt?  Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?


LÅT: Поклик могил
ARTIST: SVRM
VALD AV: Amelie
Martin: Svårt att värja mig mot den fantastiska stämningen i den här låten. SVRM är så oerhört skickliga på att få till exakt rätt melankoli för att jag ska tappa alla koncept och tokdyrka. Svinbra!
Robert: Detta är kanske min ultimata förutfattade bild av musik från Ukraina: stämningsfull black metal med lite smårisig produktion. Det är dessutom bra, och en sån där låt som bara växer för varje lyssning. Riktigt bra!
Fredrik: Stämningsfull, vackert mollklingande men ändå tillräckligt skavig black metal. Låten lider lite av att produktionen känns tämligen lågbudget, vilket tar ner intrycket något. Ändå klart godkänt, ett trivsamt mörker här.


LÅT: Fever Touch
ARTIST: Mist Tower
VALD AV: Fredrik
Amelie: Stoner rock/metal är egentligen inte alls min grej men visst är det ett gäng duktiga musiker som utför det här och sångarens insats är definitivt imponerande i sitt slag. Mer än en ljummen upplevelse blir det dock inte det här musikbadet.
Martin: Jag gillar verkligen svänget som det här gänget har. Artem Matiyenko har en fantastiskt bra röst som jag inte kan få nog av. Mittenpartiet funkar inte lika bra, men hade detta skalats av så hade det blivit toppbetyg. Nu blir det en stark hetta, men inte vulkanvarmt.
Robert: Va? Detta låter stundtals som om WOLFMOTHER rökt på lite och fastnat i fuzz-träsket, och det svänger stundtals riktigt bra. Omgångens svagaste låt, vilket säger mer om den ruggiga kvalitén vi ser i denna specialare – för det här är bra.


LÅT: The Nocturnal One
ARTIST: Drudkh
VALD AV: Martin
Robert: DRUDKH är sannolikt det mest namnkunniga bandet från Ukraina, med en diger backkatalog. Det är också ett band som i stort sett aldrig gjort en svag skiva, och The Nocturnal One är mer av det man väntar sig: dyngbra och stämningsfull black metal. Omgångens bästa låt, månne?
Fredrik: Ganska skön mix av driv, desperation och luftig atmosfär. De sex minuterna kanske något i överkant, sett till mängden variationsrikedom under spårets gång. Men även här klart godkänt, det är stämningsfullt och behagligt.
Amelie: Det här är ett av de ukrainska band jag lyssnat på tidigare och de har också varit aktiva i närmre två decennier. DRUDKHs svärtade metal är mycket tilltalande och det är behaglig fart och fläkt över The Noctunal One. Detta är definitivt hett!


LÅT: Vimy Ridge
ARTIST: 1914
VALD AV: Robert
Fredrik: Köttigt! Här snackar vi svulstig ångvälts-döds med en härligt kompakt känsla. De kulturella pretentionerna lyser i stor utsträckning med sin frånvaro, men vad gör väl det när hantverket är så här pass gott? I god konkurrens mitt favoritbidrag denna runda.
Amelie: Musiken är under lupp och vi ska inte ventilera krig här, varken äldre eller nyare, men det har aldrig varit mitt favorittema inom metal. Med det sagt är detta stycke musik en riktigt trevlig svärtad death/doom med skönt driv. God temp på detta!
Martin: Lite av en slam dunk från Rober, för detta är ju kusligt bra och engagerande. Att innehållet i lyriken ges ytterligare pregnans av det rådande kriget i Ukraina gör att det är omöjligt att inte gå igång på detta.