Etikettarkiv: Metal Blade

Allegaeon – Proponent For Sentience

proponent-for-sentienceARTIST: Allegaeon
TITEL: Proponent For Sentience
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Att metalband till och från drabbas av personalförändringar är ju snarast en naturlag. För två år sedan så recenserade jag Colorado-bördiga ALLEGAEONs “Elements Of The Infinite”. Till den skivan hade bandet bytt en av sina gitarrister och trummis vilket uppenbarligen resulterade i en sorts nytändning för resten av bandet. “Elements Of The Infinite” var och är en riktigt bra skiva. 

Till föreliggande plattan “Proponent For Sentience” har bandet en ny sångare i Riley McShane. Märks det? I alla fall inte på den rent ruggiga nivån bandet fortsätter att kavla ut kvalitetsmetal. Att McShane har en bredd i sin vokalitet blir snart uppenbar. Han har kapacitet att growla rejält grovt, men har en guldstrupe även när det gäller rensången. Kolla bara in bandets cover av RUSHs Subdivisions som ligger sist på skivan så kommer ni fatta vad jag menar.

Gitarrerna står fortfarande väldigt mycket i centrum, och det är sannerligen inget jag klagar över. Förutom de rent mördande riffen, så glöder strängarna av solon så fyllda av spelglädje att jag – nästan – tänker “håll tilbaka”. Men bara nästan. Vi får oss förresten fantastisk spansk gitarr till livs i oerhört episka och fina Gray Matter Mechanics – Apassionata ex Machinea. 

“Proponent For Sentience” är en lång skiva – den har en speltid på över en timme – men jag sitter ändå och låter skivan gå varv på varv på varv.  Och det är i sig en bedrift –  teknisk melodisk death metal är ju en subgenre som har sin beskärda mängd utmaningar – men inget av detta märks då ALLEGAEON är trygga i sin kapacitet att skriva bra låtar.

När bandet tänder till på alla cylindrar i exempelvis Of Mind And Matrix då är det, vågar jag påstå, omöjligt att inte tända till själv. Och det gäller inte bara den låten – hela skivan är sprängfylld till brädden av självförtroende och känsla. Jag förstår att Björn “Speed” Strid (SOILWORK, THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA) och Ben Ellis (SCAR SYMMETRY) aldrig tvekade att medverka som gäster på plattan i låten Proponent for Sentience III – The Extermination. När ett band tar in gäster så ska det vara för att bryta mönster, utan att ta bort saker som redan har blivit etablerade på skivan. Och så funkar det verkligen. Strid har ju en karakteristisk pipa som lyfter låten till nya nivåer, och Ellis gitarrspel är glimrande.

“Proponent For Sentience” är ALLEGAEONs bästa skiva hittills i karriären. Jag plockar utan att tveka fram ett rejält högt betyg. Årsbästalistevarning? Ja, såklart!

Hammers Of Misfortune – Dead Revolution

imageARTIST: Hammers Of Misfortune
TITEL: Dead Revolution
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Om du har en svaghet för progressiv musik så råder jag dig att kolla in senaste given från HAMMERS OF MISFORTUNE betitlad “Dead Revolution”.

Inte bara faktumet att Joe Hutton i vissa stunder låter som Peter Gabriel när han frontade GENESIS i början av 70-talet gör att jag verkligen njuter av “Dead Revolution”. Här finns ett metalliskt anslag som tilltalar, även om HAMMERS OF MISFORTUNE inte begränsar sig till att skriva renodlad metal. För detta får ni kolla in VHÖL och LUDICRA som är huvudsaklige låtskrivaren John Cobbetts hårdare outlets.

Stundtals blir det lite väl såsigt och flummigt för min smak (se Sea Of Heroes) men till stora delar så svänger det något grymt om det här bandet. Jag nästan hajade till när jag såg att det var Will Caroll som lirar trummor i bandet. Till vardags spelar han i DEATH ANGEL och ser till att attackera trummorna med betydligt större hastighet än han gör här då han verkligen imponerar med ett sväng som inte går av för hackor.

“Dead Revolution” är en rolig skiva att lyssna på om du inte är genrekonformist. Gillar du dessutom hur GENESIS lät i början av sin karriär (tänk “Selling England By The Pound” från 1973) med metalliskt anslag, ja då vågar jag påstå att du kommer gilla den här plattan.

Revocation – Great Is Our Sin

imageARTIST: Revocation
TITEL: Great Is Our Sin
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

REVOCATION har alltid hållit ett högt tempo utgivningsmässigt. Att det tagit bandet hela två år att snickra ihop “Great Is Our Sin” är kanske lite förvånande för bandets hardcorefans. För egen del tycker jag att det var skönt att få lite respit från bandets energistinna hybrid av dödsthrash.

Letar ni efter en gitarrdriven skiva så har ni den här. REVOCATION har alltid varit förträffliga på att skriva meckigt, och en tidigare stor nackdel har varit att det har brustit i känsla. Nu har bandet bättrat sig väsentligt på detta område.

Det är framför allt när det gäller solona som det liras med en sällan hörd glöd från både David Davidson och Dan Gargulio. Det blir stundtals så bra och känslosamt att jag upplever hur hela kroppen blir laddad i ren njutning.

Nye trummisen Ash Pearson visar upp ett stabilt och till stora delar intressant spel.

Produktionen är bra.

Gillar du bandet sedan innan så är sannolikheten stor för att du kommer att uppskatta “Great Is Our Sin” också. Visst, bandet har i grunden behållit stora delar av vad de har sysslat med tidigare, men när detta uppenbarligen har funkat tidigare så förstår jag att det kanske är bekvämt att fortsätta i samma spår. Det är också här som jag har lite invändningar. Tidigare när REVOCATION gav ut en ny skiva varje år och ändå turnerade så kunde jag ha överseende med att plattorna kanske inte skilde sig så mycket från varandra. Med tanke på att bandet nu har haft lite mer tid på sig att skriva nytt material så kanske jag hade förväntat mig lite mer utveckling.

Trots detta är REVOCATION ett band som på “Great Is Our Sin” övertygar mig om att de är ett stabilt band som jag även på denna skiva får en hel del ut av att lyssna på.