Etikettarkiv: Metal Blade

Skivor

Brain Drill – Quantum Catastrophe

Lämna en kommentar

ARTIST: Brain Drill
TITEL: Quantum Catastrophe
RELEASE: 2010
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det här är en platta som gjord för oss som gillar teknisk dödsmetall med avsevärda inslag av grind. Om man varit bekymrad över att BRAIN DRILL skulle ha mesat till sig sedan debuten ”Apocalyptic Feasting” kan jag bara säga att de fortfarande har aggressiviteten uppskruvad till max.

Musiken väller ut som en flod av lava redan från starten och tar, precis som med debuten, en god stund att komma in i och smälta. Precis som med föregångaren är spelet en ren uppvisning i teknik och bländar i alla fall mig storligen. Ron Casey är mannen bakom en av de absolut värsta uppvisningarna i tekniskt trumspel helt i paritet med exempelvis Brad Fickeisen (ex-THE RED CHORD), som jag hört detta år. Vilket naturligtvis är helt i sin ordning då BRAIN DRILLs musik verkligen står och faller med trummisen. Strängbändarna i form av gitarristen Dylan Ruskin och bassisten Ivan Munguia visar också på en våldsam skicklighet med helt sinnesjuka övningar som får mig att tappa hakan. Steve Rathjenskriker/growlar också han med en inlevelse som matchar både hans medmusikers lir och låtmaterialet mycket bra.

Det som BRAIN DRILL har förbättrat sedan debuten är produktionen. Speciellt trumljudet på ”Apocalyptic Feasting” var supertriggat, och visserligen är fortfarande bastrummorna så även på ”Quantum Catastrophe” men övriga trummor låter så mycket naturligare än på debuten. Produktionen är som helhet mycket matigare och fetare – gitarren låter verkligen brutalt bra, men jag hade gärna sett att basen kommit fram ytterligare något mer än vad den gör.

Låtmässigt känner jag igen mig från ”Apocalyptic Feasting” men låtarna på ”Quantum Catastrophe” är mer genomtänkta än till att bara vara rena uppvisningar i tekniskt spel. Monumental Failure har redan seglat upp som en favorit ända sedan jag hittade låten på YouTube, men här finns såklart så mycket mer godis att hämta – titellåten exempelvis som är en för döds/grindband rejält lång njutningslyssning som klockar in på 16 minuter!

Det är riktigt kul att höra ett BRAIN DRILL som har höjt sig flera snäpp, framför allt låtskrivarmässigt, och som bjuder på en makalös audiell nedsänkning i ett ljudinferno som inte gör mig besviken. Gillar man verkligt extrem döds/grind bör man kolla in ”Quantum Catastrophe”.

Skivor

Aeternam – Disciplines of the Unseen

Lämna en kommentar

Aeternam - “Disciples of the Unseen”ARTIST: Aeternam
TITEL: Disciplines of the Unseen
RELEASE: 2010
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 5/10
SKRIBENT: Shadows

AETERNAM är ett kanadensiskt metalband som nu släpper debuten “Disciples of the Unseen”. Bandet ligger på Metal Blade och skivbolaget skriver i promoutskicken att bandets musik passar fans av bland annat BEHEMOTH och NILE. Det är alltså death metal vi pratar om, och om det är något som i någon mån skiljer AETERNAM från andra band inom genren är det bandets influenser från mellanöstern. Det kan låta lite konstigt att ett kanadensiskt band spelar döds med inslag från mellanöstern men det är väl egentligen inte konstigare än amerikanska NILEs fascination för Egypten. Dessutom har AETERNAMs sångare Ash rötter i Marocko.

“Disciples of the Unseen” är bandets debut och även om man inte har läst skivbolagets information tar det inte många sekunders lyssning för att höra likheterna med ovan nämnda BEHEMOTH och NILE. Det är kanske inte lika hårt och brutalt som NILE eller lika mörkt som BEHEMOTH. Snarare är det lite mer melodiskt och atmosfäriskt. Likheten med framförallt BEHEMOTH kan dock inte nog betonas. På skivans tio låtar växlar bandet mellan å ena sidan det finstämda och andra sidan fullt ös med blast beats. Ofta växlar det dessutom flera gånger i samma låt. Influenserna från mellanöstern är genomgående men de tar inte överhanden. Ofta märks de tydligast i inledningen eller avslutningen av låtarna. Undantaget är inledande instrumetala Ars Almadel med tydliga gregorianska inslag samt lugna akustiska Iteru som mitt i skivan erbjuder en paus från manglet.

Trots att detta är bandets debut känns skivan mogen. Produktionen på skivan gör dock tyvärr att trummorna bitvis låter ganska livlösa och programmerade. Precis som Metal Blade skriver kan AETERNAM vara något för dig om gillar NILE eller kanske framförallt BEHEMOTH. Även fans av annan death metal kan nog hitta något på “Disciplines of the Unseen” som de gillar. Problemet med skivan är den stora likheten och jämförelsen med BEHEMOTH. Tyvärr har AETERNAM ganska långt upp till de polska förebilderna, och varför lyssna på den sämre kopian när originalet släppt så många bra album? Med detta sagt är det dock inget dåligt album de släpper ifrån sig och det kommer nog att hitta sina lyssnare. Till nästa skiva kan man bara hoppas att bandet utvecklats och i större utsträckning hittar sin egen nisch.

/Shadows

 

Skivor

Overcast – Reborn To Kill Again

Lämna en kommentar


ARTIST: Overcast
TITEL: Reborn To Kill Again
RELEASE: 2008
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 2/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Kan en platta med återinspelade låtar från ett band vars medlemmar numera befolkar KILLSWITCH ENGAGE och SHADOWS FALL vara något? Personligen har jag inget emot band som gör nyinspelningar av gammalt material, TESTAMENTs platta ”First Strike Still Deadly” är ett exempel på en platta som trivs alldeles utmärkt i stereon hemmavid. OVERCASTs viktiga insats för den numera ganska uttjatade metalcore-genren ska jag inte yttra mig om, och huruvida gruppen verkligen behövde göra dessa nyinspelningar verkar till och med bandet självt ställa sig undrande till i Close-Up Magazine senaste nummer. Man kan välja att se detta faktum som antingen aningen för oseriöst, för hur många band är det inte som kämpar för att få ut sin musik, utan att behöva kämpa mot tidigare utgivet material. Eller så kan man göra tummen upp. För mig blir det varken eller.

Bitvis låter ”Reborn To Kill Again” riktigt bra, som i titellåten och Going History, men OVERCAST må vara hur förbannade, eller hur ärliga som helst, detta höjer sig inte över mängden och jag finner inte tillräckligt i låtmaterialet för att justifiera återinspelningarna av dessa låtar. Vill man ha en någorlunda hård platta i bakgrunden under en fika, då kan möjligen ”Reborn To Kill Again” duga, annars tycker jag att man gör bättre i att lägga sina pengar på annat.