Etikettarkiv: 7/10

Skivor

Unleashed – No Sign Of life

Lämna en kommentar

ARTIST: UNLEASHED
TITEL: “No Sign Of Life”
RELEASE: 2021
BOLAG: Napalm Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Stabil – stabilare – UNLEASHED?

Uttalandet är inte utan fog, för den svenska dödsplutonen med fornnordiskt/vikingatema är med årets “No Sign Of Life” uppe på totalt 14 fullängdsplattor och i stort sett utan fläckar. Lägstanivån som herrar Johnny Hedlund (bas, sång), Anders Schultz (trummor), Tomas Olsson och Fredrik Folkare (gitarr) besitter är löjligt hög, och i formatet som är UNLEASHED vet man precis vad man ska göra för att ge fans och lyssnare vad man vill ha. Kort sagt: vet du vad UNLEASHED brukar pyssla med så innebär “No Sign Of Life” inga direkta överraskningar och ytterligare en sten att foga till samlingen.

Personligen håller jag sektionen med titelspåret, The Highest Ideal och Midgard Warriors For Life som ligger ungefär i mitten av plattan som starkaste delen, men det där är såklart upp till tycke och smak. Sannolikt kommer många av fansen att jubla högst över förstaspåret och singelsläppet The King Lost His Crown eller avslutande Here At The End Of The World som tillsammans ramar in plattan, och just det där säger väl det mesta om UNLEASHED 2021.

Pålitligt. Stabilt, och fortfarande med så pass stor variation och olika låtstrukturer att det finns något för alla olika typer av fans.

Skivor

Black Label Society – Doom Crew Inc.

Lämna en kommentar

ARTIST: BLACK LABEL SOCIETY
TITEL: “Doom Crew Inc.”
RELEASE: 2021
BOLAG: Spinefarm Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Alla år med en platta från Zakk Wylde och hans BLACK LABEL SOCIETY är ett bra musikår – och 2021 är inget undantag. Speciellt inte om man ser till att förra given “Grimmest Hits” (2018) var en för gänget relativt svag skiva och “Doom Crew Inc.” inte är det. Svag alltså. I vanlig ordning är det istället en platta proppfull med svängiga och fläskiga riff, smågnällig sång som minner om Ozzy Osbourne, smäktande ballader och en hel näve humor – allt förpackat och levererat på ett sätt som vinner i längden och blir bättre för varje varv du ger skivan.

Inget nytt under solen alltså, men så är det heller inte meningen.

Gillar man när bandet manglar på lite så heter höjdpunkterna Gospel Of Lies (som låter inte så lite gamla BLACK SABBATH) och Destroy & Conquer. Föredrar man det mer finstämda är avslutande Farewell Ballad min personliga favorit och visar återigen på att de nog är underskattade vad gäller att skriva låtar av den kalibern, BLS-pojkarna. Set You Free summerar dock alla delar på det bästa sättet, och är ett givet val som video till den här recensionen. Glimten i ögat, svängigt och precis där man vill ha dem visar BLACK LABEL SOCIETY att de fortfarande är att räkna med. Då vet man att det är ett bra musikår…

Skivor

Armored Saint – Symbol Of Salvation (Live)

Lämna en kommentar

ARTIST: ARMORED SAINT
TITEL: “”Symbol Of Salvation (Live)”
RELEASE: 2021
BOLAG: Metal Blade Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Jänkarna i ARMORED SAINT har hållit på ett tag nu, och tycks ha lagt sig på en form av platå. Med karismatiske sångaren John Bush (du vet, han som också gästspelade ett tag i ANTHRAX?) och bandets starke man Joey Vera (bas) i spetsen har man karvat ut ett stabilt följe för sin klassiska heavy metal – men det lyfter ju inte riktigt till stjärnklass? Visst, man har Sandovalbröderna (Phil på gitarr och Gonzo på trummor) och Jeff Duncan på gitarr och i och med det en stabil och duktigt kunnig sättning, men… det blir aldrig riktigt magi. Tycker jag då, trots att jag är ett ganska troget fan och köper allt bandet släpper. Och kanske fångas det bättre än någonsin på den här skivan, då bandets fjärde platta “Symbol Of Salvation” framförs i sin helhet live?

Det är nämligen rätt trevligt och bra på det hela taget. Bandet briljerar i sin spelning från New York och hela klabbet är på det hela taget bättre och tyngre än det nu 30-åriga originalet. Allt fint så, månne?  Inte riktigt! Materialet är som helhet just inte så starkt att det blir “magi”. Eller att det kommer bära bandet till superstjärnenivå. Allra bäst är personliga favoriten Last Train Home, men för att skrapa ihop ett högre betyg och ordentligt underhållsvärde hade bandet nog behövt ta material från hela sin karriär. Visst, det hade varit att frångå syftet med att spela en skiva i sin helhet men just det är ju ARMORED SAINTs utmaning: man är bra i sjok. Sällan eller aldrig har man släppt en skiva utan dalar. Senaste släppet “Punching The Sky” är inget undantag och det är kanske dags att fråga sig: is this it?