Copenhell firar som festival 10 år – Martin Bensch försöker sig på någon sorts sammanfattning.
Jag räknade ut att jag har varit på plats på 6 festivaler av 10, vissa av dem hela festivaler, vissa bara enstaka dagar. Första gånger för mig var 2011 då band som KORN, OPETH, MORBID ANGEL, KVELERTAK såg till att jag fick mitt lystmäte av metal. Redan då slogs jag av hur fantastiska festivalens omgivningar var, med det gamla BW-varvet som bildade en tung industriell kuliss för festivalen. Jag minns också hur väldigt litet, i jämförelse med dagens, öltältet var. Det var nära till allt, festivalen var liten och det var sällan kö till någonting. Men det fanns ett korn, en möjlighet till att festivalen skulle kunna bli större, för det märktes år för år att Copenhell hade ambitioner att vara just större.
Att festivalen ville bjuda på en blandning av större, mycket välkända akter och mindre band – och kanske helst då danska band – som skulle få chansen att visa upp sig på hemmaplan. I takt med att den danska scenen har fått upp ångan rejält har de inhemska banden verkligen gett konserter som inte gått av för hackor. Jag minns särskilt DAWN OF DEMISE som röjde friskt under sin konsert 2014, BAESTs konsert i ösregn 2017 och HATESPHEREs makalösa uppvisning på den största scenen samma år.
Bland de stora akterna så sticker SLAYERs konsert 2017 ut lite extra för sin kompromisslöshet, och det faktum att IRON MAIDEN fick festivalen att ändra vilka dagar den hölls under. Normalt sett äger festivalen rum torsdag till lördag med en uppvärmningsdag på onsdagen sedan 2 år tillbaka, men MAIDEN fick festivalledningen att lägga festivalen onsdag till fredag 2014.
Jag kan förstå att en del blir lite nostalgiska och längtar tillbaka till när festivalen var mindre, och det inte var kö till det mesta. På ett annat sätt har Copenhell gett Själland och Köpenhamn en festival som publiken återkommer till för att det alltid bokas en handfull riktigt intressanta band, och för att festivalen även nu har bibehållit sin själ – jag märker som festivalbesökare att det finns en ambition att folk ska trivas och ha det roligt på Copenhell. Festivalen får hemskt gärna fortsätta under många år framöver.