Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.
Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt? Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?
LÅT: We Call Upon The Elements
ARTIST: Yoth Iria
VALD AV: Amelie
Martin: 3 års väntan är över. Detta är, glädjande som fan, helvetiskt bra. Stämningen, produktionen, liret – allt harmonierar till att lyfta musiken till skyhöga nivåer. Speciellt går jag igång på det fantastiska trumspelet av Vasilis Stavrianidis. Ligger resten av skivan på denna nivå, ja, då lär det bli yster ringdans runt soffbordet här hemma.
Robert: Du vet den där känslan när man inte riktigt vågar kolla på nåt, och liksom kikar mellan fingrarna eller bakom en kudde för att det är så mycket på spel? Så känns det med den här låten – förväntan på grekerna efter den helt magnifika debuten är smått sagt enorma! Tur då att YOTH IRIA lever upp till dem, detta känns som en derbyseger, en vinst i slutspelet och fortsatt liv. Håller resten av plattan denna verkshöjd blir allt bra. Hett som en sommar på öarna i bandets hemland!
Fredrik: Trivsamt tuggande signaturriff, bra desperation i sången, läckra gitarr-harmonier… Mycket som är bra här. Jag hade möjligen önskat mig något lite större tempo-variation i trumkompet, men det är inget som drar ner alltför mycket. Inte glödhett, men absolut ett fint nummer!
LÅT: Unknown
ARTIST: Gaerea
VALD AV: Fredrik
Amelie: Portugisernas melodiska svartmetall är mycket tilltalande. Unknown klickar i alla boxar och ändå är jag kanske inte lika begeistrad över bandet som några av kollegerna. Men visst eldar det på ordentligt i detta stycke. Hett, även om kanske inte glödlopporna hoppar ur spisen.
Martin: Minst lika hudlöst drabbande som de smakprov vi fått från bandets kommande skiva. Att GAEREA är ett av de hetaste banden just nu förvånar mig inte – det finns en desperat innerlighet i det mesta som det här bandet gör. Detta är kokande hett!
Robert: Jag har egentligen ingen relation med GAEREA ska jag erkänna. Ingen historik. Men det är okej – jag nöjer mig med att få en så intressant ny bekantskap. Detta är riktigt bra, och verkligen något som eggar sinnena inför kommande plattan…
LÅT: Mammoth’s Hand
ARTIST: The Black Dahlia Murder
VALD AV: Martin
Robert: Hög lägstanivå. Bara rätt bra grejer. Samtidigt – jag är en medelålders man som köper fysiska skivor av det mesta jag tycker är lite extra intressant… och jag har 0 skivor med THE BLACK DAHLIA MURDER. Den här låten kommer inte att ändra på den saken, trots att jag gillar det när jag hör det eftersom det ju är… bra? Märkligt.
Fredrik: Snyggt intro, ett par högst trivsamma stackato-meckiga passager, ett oväntat elegant och smäktande (samt välfungerande) gitarrsolo. Även här, precis som i fallet YOTH IRIA, ganska mycket att uppskatta. Men ändå är det en växel som saknas, det stannar på “ja, nej, men det här var ju väl utfört” utan att skapa någon tydlig förälskelse. Men mera varmt än kallt, visst.
Amelie: Mmm, bandet har ju varit med ett tag och släpper i dagarna sin tionde fullängdare. Bra skit men inget jag går igång sådär totalt på. Låten är kraftfull men tänder inga nya eldar. Inte glödande hett men varmt nog att ägna några lyssningar.
LÅT: Despoiled
ARTIST: Anciients
VALD AV: Robert
Fredrik: Aningen svårgreppat men coolt nummer, med många olika uttryck och moment. Det finns verkshöjd här. Jag gillar växlingarna mellan spröd rensång och köttig growl, samt hur kompsektionen lyckas vara lekfull utan att ta över och tappa sin funktion som fond för sång och gitarr. Produktionen inte helt ideal på gitarrljudet som är lite grötigt och burkigt, men låten är intressant rakt igenom och växer över tid. Ett starkt bidrag!
Amelie: Bra låt, inledningen får mig att tänka ett tyngre FOO FIGHTERS, och bra sångväxlingar. Första lyssningarna kändes rätt svala men låten vinner på alltfler lyssningar och – vilket förvånar mig själv – seglar till sist fram som detta varma startfälts allra hetaste!
Martin: Mycket MASTODON, men ändå jävligt bra! Jag gillar ANCIIENTS sedan innan, och detta gör inte att jag gillar bandet mindre. Bra puls, riffen sitter som en keps, bra sång och produktion. Det finns mycket att gilla inte bara med den här låten, utan hela skivan är bra. Hett!