Etikettarkiv: Intervju

Intervjuer

Intervju: Eric Adams – Manowar

1 kommentar

Året var 2005 och det gavs tillfälle för undertecknad att umgås och festa med grabbarna i MANOWAR i dagarna tre. En sen torsdagskväll i oktober när mörkret blivit som mest påtagligt, ljuder telefonen min och en viss Eric Adams presenterar sig. I dryga efterföljande timman pratas det om allt mellan himmel och jord. Nedan följer ett stort och sammanfattande utdrag ur samtalet.

Manowar Lineup

ERIC: Hej, detta är Eric Adams från Manowar som talar. Så Martin hur är läget, broder?
MARTIN: Jag pratar med en av the kings of metal och du frågar hur läget är? Det kunde inte vara bättre, Eric! Hur är det själv?
ERIC : (skrattar ljudligt), och säger; det uppskattar jag, broder. Det uppskattar jag.
Jodå, från att varit ute i skogen och jagat så är nu Manowars schema proppfullt igen. Just nu är jag och Karl Logan i Stockholm på promotion medan Joey DeMaio och Scott Columbus är inlåsta i studion. Nu börjar det äntligen hända grejer igen kan jag säga Martin!
MARTIN: Ni har ju varit borta ett bra tag nu från skivmarknaden…
ERIC: Som de flesta vet skadades vår gitarrist Karl Logan i en motorcykelolycka tidigare i år. När han blev skadad var vi 90 % klara med nya albumet som förövrigt är kallat GODS OF WAR och släpps i januari 2007. Innan dess så har vi precis i dagarna släppt senaste singeln kallad The Sons Of Odin och i november avtäcks vår nya dvd som heter The Day That The Earth Shock och är live från Earthshaker festivalen i fjol. Den dvdn är ett hett tips då den filmades i hela 26 vinklar med högdefinitions kameror. En hundra man stark kör och symfoniorkester var närvarande och alla exmedlemmar på scenen komplett med eld, bomber granater och så mycket heavy metal att ni gråter!

Live Earthshaker
Live Earthshaker Festival

MARTIN: Jo, jag vet för självklart var man på plats…
ERIC: Precis, broder! Då vet du vad det handlar om. Då vet du kanske också att vi hade fans närvarande som vallfärdat bara för oss från hela 37 (!) Länder! I Slutändan kan inga fans jämföra sig med våra! Och för att ta upp din fråga om att vi varit borta så är Manowar aldrig direkt lediga, men bara för att vi varit borta en del på de senare åren förutom dvdsläpp och Earthshaker så skall vi kompensera er rejält för tålmodig väntan! Lyssna nu här, broder!
MARTIN : Ja?…
ERIC: På dvdn från Earthshaker som kommer ut i November finns ett nummer. Registrera det senare på våran hemsida och ni har chansen att vinna, grabben hör detta, hela 2 specialbyggda Manowar helikoptrar värda cirka 400 000 kr styck! Handgjorda från första skruven speciellt för alla fans! Dessutom vill vi belöna alla fans som reser mellan länder för att se oss, så…besök vår turné i mars i Tyskland, medtag erat pass och visa upp där vi säljer merchandise och ni får en specialdesignad t-shirt helt gratis!

Earthshaker DVD
Earthshaker dvd

MARTIN: Även med eran fanträff i tankarna där man enades med sina bröder från hela världen, minglade med er, tävlingar, era harleys, ovanlig merchandise, med mera så konstaterar jag bara att jag är tom på ord broder! Inget annat band i världen gör såna saker för sina fans som ni gör, Eric! Någon sketen tävling har dem på sin höjd! För en flygtur med Bruce Dickinson får man punga ut med hela 800 dollar!
ERIC: Tack, broder! Det finns inte så mycket att orda om, det är bara så man skall göra mot sina fans om de är lojala.
MARTIN: Självklart! Nu till nya plattan…
ERIC: Vårat nya album heter GODS OF WAR och ska släppas någon gång under januari 2007. Konceptet spinner på vikingamytlogin drivet till sin spets. Manowar gör aldrig något halvhjärtat så förvänta er mer av den varan…
Här får man inte mycket syl i vädret när Manowar ångar på…
MARTIN: Så, GODS OF WAR är alltså ett konceptalbum och första delen av en följetång utav flera album?! Något man önskat som fan men inte fått…
ERIC: Precis, broder! Fansen kan förvänta sig att vi har mycket att berätta om det ämnet.
Förvänta dig att skivan kommer att sparka allas rövar! Vi tror fortfarande på sann heavy metal och har alltid gjort det!
MARTIN: En sak jag undrar är att Manowar aldrig pratar om sitt privatliv såsom ålder, favoritband med mera. Hur kommer sig detta?
ERIC: För att våra privatliv inte har något med Manowars musik att göra. Vi är ett heavy metal band inte en såpopera. Det ni ser är vad ni får. Det är ingen grej vi spelar på.
Det ni ser på jaktdvdn med mig och Chester Moore är vad mitt privatliv går ut på.
MARTIN: Ja, på tal på den Eric när andra metalband har tid över åker de hem och glor på tv, umgås med familjen, solar eller dylikt… Du åker ut i vildmarken med pil å båge och skriker och gapar och härjar som värsta vilde! Karl Logan kör Harley Davidsson lopp och krockar stup i kvarten; snacka om galet band!
ERIC: (Eric skrattar så ljudligt att jag får ont i öronen) Precis, broder! Så det skall vara!

Wild Life and Wild Times
Wild life and wild times DVD

MARTIN: Många med mig har snappat upp att ni gjort Courage på franska, Heart Of Steel på tyska och Nessun Dorma är på ren italienska; men efter allt snack om blondiner, vikingar, mjöd och norden borde väl det minsta vi svenska fans förtjäna är en hyllning till oss?
ERIC: Det är något vi har haft i tankarna länge, broder! Jag kan avslöja att på nya albumet har vi med en låt som innehåller hela 12 (!) olika språk! Hela textutdraget har jag inte för det ligger nog hemma hos Joey men det är ännu ett sätt att hylla våra nationsfria fans!
MARTIN: Helvete! Nu blir jag snart tvungen att bryta mig in i eran studio för att höra nya plattan!
ERIC: hahaha!
MARTIN: Att sångare är besvärliga, lata och suspekta människor behöver man inte vara ett geni för att konstatera. Alla större bands sångare har lämnat bandet någon gång för att snacka skit om sina forna bandkamrater, varpå några år senare återförenas. Folk kan säga vad de vill om Manowar men ni har ändå den mest lojala fanbasen i världen och du har ändå förmågan att blåsa bort de mesta så kallade sångarna med din pipa. Ditt register spänner ifrån flera minuters falsett till opera och skönsång. Frågan är att hur du hållit dig till samma band i 26 år?! Utan att tveka, utan ens en solokarriär? Vad är receptet för att få en sån sammanhållning?
ERIC: Det stavas; brödraskap! Vi tror på det vi gör och har alltid gjort det. Vi är enade som en familj. Det finns inte en chans i helvetet att vi skulle ändra oss på något sätt. Det är receptet. Vi är inte bara ett band på tomgång vi har sammanhållning, vi bryr oss om varandra. Precis som soldater i krig. Sen är det klart att det alltid funnits bra och dåliga tider.
I begynnelsen fick vi till och med stjäla mat för att överleva bara för att utöka showen!
Så pass mycket brinner vi för heavy metal, broder!

MARTIN: Så, Eric, din heavy metal galning, dela med dig med en utav dina turnébravader.

ERIC: Ok, visst! Den här berättelsen är faktiskt sann, och mycket rolig…
Vi hade precis fått nya scenkläder uppsydda åt oss men för att vi var så upptagna med annat så hade jag inte haft tid att prova dem. En kväll marscherade vi ut på scenen och öste på som vanligt. Stället var packat och längst fram stod en hel drös brudar. När jag väl lyckas dra blicken från deras tuttar, märkte jag hur de pekade mot mitt skrev och gapskrattade hela tiden.
Jag undrade vad de skrattade åt och tittade ner… och broder, det var det sjukaste jag varit med om i hela mitt liv. Sömmerskan hade glömt att sy igen mitt skrev så ballarna hängde ut! Jag blev så chockad att jag helt tappade bort mig och sprang bak till Joey DeMaio för att berätta det hela. Joey skrattade så mycket att han också kom av sig och nästan grinade av skratt. Så kan det gå…
MARTIN: (skrattar själv så mycket att jag tappar tråden totalt) Någon minut senare…
Ok, Eric var var vi nu… Jo, gitarrerna har fått avsevärt större del utav ljudbilden den här gången, tror du att de mest inbitna fansen med mig inräknat skulle reagera negativt på det?
ERIC: Nej det är inte så mycket jag tänkt på faktiskt. Vad menar du exakt?
MARTIN: Jo, basen har ju alltid haft största rollen ifråga om tyngd till exempel med produktionen på The Triumph of Steel smälter mina öron och hjärnan krossas så jävla hårt det är.
ERIC: hahaha! Tackar! Du är faktiskt den första som föredragit att ha kvar samma ljudbild mellan bas och gitarrer.
MARTIN: För att vidareutveckla snacket om sound förs frågan in på Dawk Stillwell; mannen som följt er under alla år och bygger alla era grejer. Ni håller världsrekordet som världens mest högljudda band, att se er live är som att mötas utav en tryckvåg. Ni kör så högt att skallen nästan flyger av… Ändå låter det inte dåligt. Det är fortfarande så rent och bra ljud…Inget annat band låter så…
ERIC: Ja, Dawk är en klass för sig och dessutom en sann broder. Vi får brev hela tiden om att de aldrig hört ett band låta så bra, ha så pass kraftfull utrustning med mera…
Det är bara oss förunnat.
MARTIN: Vad är ditt meddelande till folk som påstår att era texter går på rutin i en torktumlare?
ERIC: Berättelsen behöver förmedlas eller hur? Vad skall vi sjunga om då? Droger?
Detta är vad vi gör och tror på, om du inte gillar det så försvinn.

MARTIN: Få är gångerna då man kan gå ut på stan eller krogen utan kommentarer av mitt stolta bärande utav Manowartröja. Det är alltid någon lowlife någonstans som inte kan sköta sitt och därmed ej heller hålla sin käft stängd…
ERIC: Då är det bara att sätta upp fingret och gå därifrån, broder! De personerna kommer aldrig att förstå sann heavy metal ändå, så hoppet är ute.
MARTIN: Ja, precis. Såna personer förtjänar inte ens energin en diskussion tar.
Förresten, alla era exmedlemmar var närvarande på eran fanträff i Tyskland förra året.
Håller ni bra kontakt med dem eller?
ERIC: Självklart! Vi är en familj, ett brödraskap. Donny Hamzik pysslar med sitt egna företag, David Shankle håller på med sitt egna band, Rhino lirar i Holy Hell som även dem ligger på vårat bolag Magic Circle Music. Slutligen så åker Ross runt i Europa och kör gamla Manowarcovers. Håller arvet vid liv. En sann broder.
MARTIN: Snart 3 decennier sedan ni startade som band, Eric. Det är forfarande läder, jeans, långt hår, attityd och heavy metal på högsta volym som gäller. Ni har inte vikit er det minsta på något sätt.

ERIC: Den frågan får vi år efter år, i intervju efter intervju. Svaret är alltid detsamma.
Vi är dem vi är. Vi spelar inga roller. Det kan man fejka i ett par år inte i tre decennier.
Vi är äkta rakt igenom, vad mer skall jag säga. Alla är på sitt sätt och detta är hur vi är.
Vi är inte intresserade av något annat än heavy metal och allt vad det innebär.
MARTIN: Ni har nu existerat i dryga 26 år. Släpper snart erat tionde studioalbum och har turnerat världen över otalet gånger. Ni har härjat dag och natt i snart 3 decennier och ådragit er den i särkklass galnaste och mest hängivna fanbasen i världen. Ni har startat eget skivbolag. Du har släppt jaktdvd. Överallt ni går gråter, gapar, skriker och tatuerar sig era fans. Bara en sån sak som 37 enade nationer bara för er! Ni hyllas som the kings of metal.
Har ni några som helst mål kvar?

ERIC: Vi är inte som andra band i den frågan. Vi bara fortsätter att göra det vi gör.
Turnera, häva öl, åka harleys, skaffa pussy och spela så mycket metal att örena sprängs.
Det är livet vi valt och vi kan inte tänka oss att göra något annat. Vi fortsätter tills vi ramlar ihop.

MARTIN: Ok, Eric, berätta om era närmaste planer!
ERIC: Våran EP The Sons Of Odin släpps imorgon, dvdn från Earthshaker i november och splitter nya albumet Gods Of War avtäcks under januari 2007. Vi skall återigen ut och härja på turné och jag kan säga att nu rullar bollen igen på riktigt. Säg åt alla du känner att enas på våran nästa turné för den kommer att bli något utöver det vanliga och mer säger jag inte.
Det kommer i alla fall bli så mycket heavy metal att era skallar kommer trilla av!

Sons of Odin EP
Sons of Odin EP

MARTIN: ”Other bands play, Manowar kill!”
(Nu skrattar Eric Adams igen som han verkar göra åt allting)
ERIC: Precis så är det Martin! Precis så är det broder!
Så Martin, jag börjar få ont om tid här, har du några mera frågor, broder?

MARTIN: Det spelar ingen roll hur mycket skit eller idioter som cirkulerar i mitt liv: Det är skönt att veta att Manowar finns till. Ett band i särklass som inte någonsin viker sig och alltid levererat heavy metal med attityd. Ett av de få äkta banden som finns.
ERIC: Tack, Martin! Du är en sann broder! Det där värmer! Vi borde mötas upp igen, när vi nått Sverige.
MARTIN: Självklart broder! Så har du några sista väl valda ord att förmedla till läsarna utav Werock?
ERIC: Var redo, för nu handlar det inte om vilket band som helst. Nu är det Manowar som skall ut och härja världen över igen. Vi kommer med heavy metal jävlar och inga öron skall vara intakta efter vi drämt på! Vi kommer sparka röv! Var så säkra, när Manowar kommer till eran stad skall jorden skaka ordentligt!

MARTIN: Ok, tack, Eric för att du tog dig tid och ringde upp! Ses på vägarna! Hail!
ERIC: Alltid ett sant nöje att språka med en broder! Hejdå och hail!

Manowar LIVE
Manowar LIVE

Martin Lindberg

Intervjuer

Intervju: Björn Strid – Soilwork

Lämna en kommentar

Många är det som betvivlat om SOILWORK kan hamna i samma musikaliska högform som tidigare då bandet drabbats av en rad medlemsavhopp. Svaret är ett rungande ”Ja!”. När Werock blev uppringda av den skönsjungande vokalisten Björn ”Speed” Strid snackades det en hel del om bandets kommande opus.

Bandbild.jpg

Med den stundande plattan ”Sworn To A Great Divide” tar bandet ytterligare ett steg framåt. Samtidigt består de klassiska elementen som definierade bandet som en given thrash-akt en gång i tiden.
– Man kan väl säga att det är lättare att jämföra den nya skivan med den förra, svarar helsingborgaren. Vi har tagit tillbaka de thrashiga influenserna och de tvåstämmiga gitarrerna vi hade i början av karriären.
– Man kan väl dra referenser till ”Natural Born Chaos” och känslan som omgav plattan. Vi hade en balans där som vi gillade och försökte hitta tillbaka till. Vi ville fånga den viben vad gäller det musikaliska uttrycket. Samtidigt ville vi ju inte göra ”Natural Born Chaos 2” utan vidareutveckla det konceptet och göra det mer kraftfullt.
– Vi har ju utvecklats som musiker en hel del under tiden och ”Sworn To A Great Divide” är en bra sammanfattning av karriären. Vi blandar det gamla med det nya och har fått en rätt skiftande platta.
Undertecknad slås av känslan att det nya opuset andas rätt mycket ”Greatest hits”.
– Ja, det är lite av en ”Best of-karaktär” utan att vara forcerad tycker jag. Men det här är ju inte vår sista platta i karriären även om det kan låta så.

Svuren till vadå?
SOILWORK har osaligt drabbats av en del medlemsavhopp den sista tiden. Förutom ett klippkort till trumpallen, bestämde sig huvudkompositören Peter Wichers för att avstå från det intensiva livet som rockstjärna och istället fullfölja en gammal dröm som producent. Björn försäkrar oss om att det inte hade med interna motstridigheter att göra.
– De var jävligt trötta på att turnera. Det krävs sin person och vi har olika behov. Vi startade bandet i ´96 och man har ju växt upp tillsammans och folk förändras. Vi gjorde ändå 250 gig på ”Stabbing The Drama”. Det tog knäcken på dem.
Det är nog fler än undertecknad som förmodade att den kommande plattans titel kunde tillges situationen.
– Jo, jag kan förstå att folk ser det som så. Visst, man kan dra paralleller till det. Men det kanske var menat så? Att vi skulle få en ny utmaning och ladda batterierna. Inspirationen kom efter ett tag och vi vände situationen till något positivt. Vi har fått en nytändning och nu är vi ett helt band med fasta medlemmar.
– Samtidigt kan man referera till hur SOILWORK alltid varit ett modigt band. Vi har separerat oss från liknande band i samma genre. Vi vågar ta det extra steget och ta ut svängarna. Gå ifrån normen.
– Nu säger jag inte att det bara är SOILWORK som gör unik musik men titeln kan även anspela på alla influenser vi haft genom åren. Som ett stort hav av inspiration.
2005 kom skinnpiskaren Dirk Verbeuren (ex-SCARVE) in som sessionsmedlem men har nu fått en fast plats bland helsingborgarna.
– Dirk har varit fast i två år och det känns fantastiskt. Även om vi har haft många byten på trumpallen har vi haft tur med trummisar. Vi har haft tre bra killar som lätt ligger bland topp 10-20 över världens bästa metaltrummisar enligt mig. Alla har varit otroligt kreativa och Dirk har växt in i bandet. Han spelar grymt på den nya plattan och har kommit in i hela SOILWORK-grejen.
Samtidigt har bandet även fått hjälp av gitarristen Daniel Antonsson (DIMENSION ZERO).
– Daniel har kommit in i bandet och smält in bra. Han kanske inte är anpassad till att skriva SOILWORKs musik men han har varit med och skrivit på den nya plattan. Han satte sin prägel på grejerna och bidrog med någonting nytt. Vi vill ha något som överraskar oss själva och lyssnaren. Varje inspelning är en utmaning.
Hur kom det sig att ni tog med just honom?
– Vi kände honom sedan tidigare. Vi har festat ihop och snackat lite. Vi frågade om han ville testa att spela för SOILWORK. Samtidigt testade vi andra gitarrister som vi turnerat med. Alla är goa gubbar och det var ett svårt val med Daniel hade ”Det”. Det är lite svårt att sätta fingret på vad det var men det blev en nykick.
– Daniel är jävligt lätt att arbeta med och vi delar samma vision. Han förde oss om möjligt ännu närmare varandra.

Galet
Onekligen låter det som om SOILWORK fått en rejäl energikick. Förutom nytändningen såg ”Sworn To A Great Divide” även ett nytt samarbete med galningen Devin Townsend. Hur kändes det att återuppta kontakten med den kanadensiske token och tillika producenten?
– Det var fantastiskt kul. Jag har velat jobba med honom ända sedan ”Natural Born Chaos” med det fanns ingen tid. Han var inte tillgänglig och turnerade en massa. Nu var han ledig och var tänd på att spela in sången med mig.
– Det kändes rätt så jag flög till Vancouver och låste in mig i hans källare i två veckor. Jag har lärt känna honom bättre sedan sist. Det var en väldigt avslappnad känsla i studion. Som två polare som umgicks med varandra.
– Klart det var seriöst jobb för den delen också men pressen fanns inte där. Devin tryckte på rätt punkter och fick mig att sjunga från hjärtat. Du kommer höra det på den nya plattan. Det är mer känsla och tryck än någonsin tidigare.

Sucker för utmaningar
Den invigde vet att Björn är aktiv i flertalet sidoprojekt. Bland annat har han gästat italienska metalbandet DISARMONIA MUNDI. Lägg därtill sidoprojekt med Thomas Stauch (BLIND GUARDIAN, förf. anm.) i COLDSEED och det egna bandet TERROR 2000. Hur hinner killen egentligen med allt?
– DISARMONIA MUNDI och COLDSEED tillhör historien. Jag har valt att skippa det även om vi spelade in bra grejer. Jag är fortfarande polare med banden men kände att jag kommer bränna ut mig fullständigt innan jag är 30.
– Jag är en sucker för utmaningar. Så fort något kommer min väg så går jag igång på det. Jag måste lära mig säga nej. Jag kommer fortsätta med TERROR 2000 när jag har tid. Det är bara ett spontanprojekt som inte kräver någon energi. Nu är det full fokus på SOILWORK.

 Kvinnligt
Efter att ha hittat sin drömtjej var Björn tvungen att gräva lite djupare i lyriken på ”Stabbing The Drama”. Hur gick det till denna gång?
– Ja, på förra plattan dök jag lite djupare. Innan har jag alltid sett mig själv som en betraktare. Av mina intryck skriver jag ner mina tankar. Tyckte nu att det var dags att sammanfatta alla dessa år. Mycket har hänt snabbt och vi alla har gått in i vuxenvärlden nu.
– Hur jag växt upp som person och utvecklats är saker jag frågat mig. Hur reagerar jag på vissa saker och vilka åsikter har ändrats? Mycket av detta speglar lyriken. Man kan se detta som en mental dagbok.

Bland krokodiljägare och farliga djur
2004 turnerade SOILWORK i Australien. Ett land dit undertecknad själv flyttar i början av oktober. Passande nog bad jag vokalisten om tips och en redogörelse för den australiensiska metalscenen.
– Fan vad kul. Det blir en ny utmaning för dig. Ja, du är lite av en Soilmate kan man säga.
Björn och jag instämmer att vi båda är suckers för utmaningar och inte klarar av att sitta still och göra ingenting alltför länge.
– Det var ju ett tag sedan vi var i Australien men jag är säker på att scenen har växt nu. Man kan väl säga att det är en blandning av Europa, USA och Japan. Jävligt skön publik faktiskt och det var en dröm att få spela där.
– Du får hälsa på vår gamle trummis (Richard Evensand, förf. anm.) som bor i Melbourne.
– Det finns ett ställe som du måste se. Det är otroligt vackert. Kommer inte ihåg vad det heter men det är en massa klippor.
Det kan mycket möjligt vara Ayers Rock som den sofistikerade sångaren pratar om. Om detta skulle vara fallet har undertecknad sedan länge noterat resmålet.
– Allt finns där. Alla farliga djur, fortsätter Björn och bekräftar den gamla myten om spindlar.
– Skaka skorna innan du sätter på dig dem!
– Så denna skröna är alltså sann?
– Ja klart. Fast det beror ju vart du bor. Bor på första våningen kan det vara en bra idé att göra det.
Bara ett sätt att få reda på det med andra ord. Testa själv!

Spelning i Ockerboda
250 spelningar gjordes alltså som support till föregångaren och succéalbumet ”Stabbing The Drama”. Vad händer härnäst?
– Först har vi Eastpack Antidote Tour med DARK TRANQUILLITY, CALIBAN och SONIC SYNDICATE som täcker de flesta länderna i Europa. Sen sticker vi över till USA.
– Både DARK TRANQUILLITY och IN FLAMES har gjort Sverigespelningar där de täckt mindre och kanske ovanligare städer. Har ni något liknande i åtanke?
– Ja, vi funderar på en mindre Sverigeturné men det är i dagsläget oklart. Mycket möjligt att det blir av i början av nästa år.
Missa då inte när SOILWORK drar av sina thrashbestyckade projektiler i en stad nära dig!

Tomasz Swiesciak

Intervjuer

Intervju: Nightwish

Lämna en kommentar

Werock blev uppringda av Anette Olzon, NIGHTWISHs nya kvinnliga ansikte utåt. Under några korta minuter pratade vi om vad det nya jobbet i den finska orkestern egentligen innebär.

promo-anette2.jpg
Foto: Ville Juurikkala – Spinefarm Records

– Hej Anette! Har du hårdrocksvärldens mest eftertraktade jobb?
– Haha, ja för egen del tycker jag nog att jag har det!
Det är nog ingen som undgått all den turbulens som infann sig i NIGHTWISH-lägret innan det riktiga avslöjandet kom. I media spekulerades det mycket i vem som skulle bli bandets nya sångerska. Samtidigt spreds flertalet falska rykten och osanningar.
– Det var faktiskt ganska jobbigt. Fast samtidigt fick man ju skratta lite åt hela spektaklet, förklarar den trevliga svenskan. Mitt namn var ute i den finska pressen två gånger men det var ingen som tog notis om det. Ingen trodde att jag skulle vara den nya sångerskan utan att det var sångerskan i TRISTANIA (Vibeke Stene, förf. anm.). Samtidigt kunde vi jobba ostört under tiden all media skrev om de andra som sökte positionen. Det svåraste var ju att hålla tyst om det inför alla vänner.
Även om det bara var en liten stängd skara som visste den egentliga sanningen, var bandet ändå tvunget att – tidigare än planerat – offentliggöra avslöjandet. Hur gick då själva förfarandet innan Anette Olzon fick den eftersökta positionen?
– Det var en lång process. Jag fick höra från en kille i mitt gamla band (ALYSON AVENUE) om att Tarja blev sparkad. Han tyckte att jag skulle skicka in ett bidrag så jag gjorde det. De hade vid det laget tydligen redan hittat någon så jag stressade på. Jag fick faktiskt svar från Toumas väldigt snabbt att han verkligen älskade min röst och fick gåshud när han hörde den, svarar sångerskan ogenerat.
– Varför valde du just Everdream som första bidrag?
– Alltså, jag hade inte hört bandet så mycket innan. Jag hade en skiva hemma med den låten på. Jag improviserar mycket så jag bara tog en. Vi spelade in den på två dagar och skickade in den.
Det låter onekligen som en sagoberättelse. Gick det verkligen så smidigt? Anette fortsätter förklara.
– Det var ju en lång process innan jag fick träffa någon. Samtidigt var alla i bandet riktigt rara och ödmjuka så vi kände att det klickade direkt. Våra personligheter stämde in riktigt bra. Toumas säger själv att jag satte standarden direkt och att de valde mig för rösten. På bara en låt kändes det rätt för honom och alla andra bidrag jämfördes med mig.

Första prioritet
Sedan Anette Olzon blev fullfjädrad medlem i NIGHTWISH har bandet tagit upp all hennes tid. Om sina forna arbetskollegor i ALYSON AVENUE redogör hon följande.
– ALYSON AVENUE finns inte längre. Bandet la ner innan jag ens övervägde att söka till NIGHTWISH. Vi kommer säkert återutge de gamla albumen men bandet i sig är en avslutad historia. Visst, grabbarna i bandet är mina bästa vänner. De är som bröder så jag skulle givetvis ställa upp på något om de bad mig men annars ser jag inget för oss.
Säkerligen finns det skivbolag som ser profit i sångerskans tidigare projekt och mer än gärna sätter huggtänderna i bandets skivor. Hur såg då sångerskans tidigare karriär ut?
– Jag har sjungit sedan jag var liten och skolat mig själv. Jag tog privatlektioner när jag var från det att jag var 16 till 20 men tröttnade då folk försökte ändra mig. Det var inte accepterat att sjunga rockstilen. Nu har jag en sångpedagog och jag finslipar hela tiden men det mesta är en naturbegåvning, svarar Anette självsäkert.

Perfektion
Att 2005 var ett helvets år för huvudkompositören Toumas kan nog ingen bestrida. Bandet var bra nära på att lägga ner sin verksamhet. Samtidigt kan man få intryck av att den vemodige finländaren är lite av en perfektionist.
– Jag tror vi alla är lite av perfektionister i bandet. Vi alla är måna om att musiken ska låta bra. Jag sjunger mer på känsla och Toumas har fått anpassa sig lite efter min sångstil, det har han förstått. Visst finns det gånger då han vill att jag ska sjunga i en viss ton eller göra något annat. Men samtidigt sjunger jag med hjärtat och han gillar det.
Om samarbetet på ”Dark Passion Play” och framtiden:
– Texterna kommer alltid vara Toumas. Så är det, det är hans grej och ingen annans. Jag gjorde bara sångpåläggen. Vi kommer repa ihop framöver så det kommer bli en ny grej. Det ska bli spännande för då kan Toumas nyttja oss bättre.
Hur har då fansen bemött svenskan och känner Anette att hon har enbart fyller ett tomrum efter Tarja?
– Det mesta är positivt faktiskt. Visst finns det Tarjaholics som blir besvikna men samtidigt tror jag att vi kommer få nya fans. Det blir ju ingen operasång längre. Jag känner inte att jag fyller någons position utan kommer istället med färska idéer. Hon gjorde sin grej och jag kör min. Jag vill inte kopiera någon utan är bara mig själv.
Anette går från klarhet till klarhet och det är tydligt att hon är självsäker i sin nyfunna position som kanske världens största frontkvinna. Närmast i åtagande ligger en två år lång turné med start i Israel och sen blir det en vända till USA i fem veckor. En hektisk period för NIGHTWISH med andra ord. Hur fungerar det att kombinera livet som rockstjärna och samtidigt vara en hängiven mor?
– Det är svårt att turnera när man har familj men man får göra det bästa av situationen. Man får ta varje tillfälle i akt att ringa hem och förklara för sonen vad mamma gör. Med Internet och alla möjligheter är det inte lika svårt längre. Ibland har jag blivit ifrågasatt när min son frågar om jag älskar honom men man får förklara pedagogiskt att ”mamma visst älskar dig men måste göra sin grej annars blir hon olycklig”. Men min son är stolt över mig och tycker säkert att han har världens häftigaste mamma, haha.

Tomasz Swiesciak