AC/DC- Black Ice

ACDC2008ARTIST: AC/DC
TITEL: Black Ice
RELEASE: 2008
BOLAG: Columbia Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Footstomp

Sedan början på 90-talet så har vi fått betrakta en album release från AC/DC som en raritet. Åtta år har nu förflutit sedan ”Stiff Upper Lip” så nya plattan ”Black Ice” är därmed ett minst sagt efterlängtat släpp från giganterna, men det är med blandade förväntningar. Mina egna förväntningar var inte alls höga med tanke på att ”gubbarna” inte levererat fullt ut sedan början på ’80.

Redan efter att förhandslyssnat på Rock N Roll Train och War Machine så började jag tro att detta kanske kan bli riktigt bra trotts allt, och visst blev det så. Jag är glad att säga att AC/DC som verkat så otroligt trötta den sista tiden faktiskt levererar år 2008. Mitt första intryck var förvisso att plattan kändes något enformig, men efter att ha tillåtit ”Black Ice” snurra ett par varv så har den växt till sig rejält.

”Black Ice” bjuder på en stor variation mellan låtarna (i AC/DC mått), framför allt i riffuppbyggnaderna och Angus Youngs solande. Rock N Roll Train, Spolin’ For a Fight och otroligt tuffa Black Ice är exempel på riktigt bra låtar i klassisk manér. Men så överraskar de med låtar som Anything Goes som är lite mer åt pop-rock hållet och på låten Stormy May Day så har Angus till och med plockat fram slideröret. Jag är även förbluffad över hur bra Brian Johnson sjunger på plattan rakt igenom.

Det finns även baksidor hos ”Black Ice”. Största missen är en klassisk fadäs som bandet aldrig tycks lära sig av. Istället för att låta albumet hålla sig till 10 kanonlåtar så har de slängt in ytterligare 5 intetsägande spår helt i onödan vilket gör att helheten sänks avsevärt. En annan detalj som skapat en hel del missnöjda miner är att ”Black Ice” är inspelad under endast sex veckor, vilket bör anses som en förhållandevis kort period. Själv så tror jag resultatet i slutändan är positivt. Istället för att de ska ha finslipat på en platta i åratal vilket sällan har visat sig vara en bra idé. Det finns även en hel del missnöje kring Brendan O’Brien som producent, men jag finner ingen anledning att klaga på slutprodukten.

”Black Ice” är kanske inte det bästa AC/DC gjort, men om vi placerar plattan bland mängden år 2008 så står den sig däremot riktigt bra! AC/DC står lika högt som alltid och visar alla ovetande hur det ska gå till.

/Footstomp

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *