Burzum – Belus

ARTIST: Burzum
TITEL: Belus
RELEASE: 2010
BOLAG: Byelobog

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Shadows

Efter 27 år är Varg Vikernes eller BURZUM som hans enmansband heter tillbaka. Någon kanske invänder och, med rätta, menar att ”Dauði baldrs” och ”Hliðskjálf” spelades in och släpptes senare. Faktum är dock att Varg då satt i fängelse och att albumen spelades in med mycket begränsad tillgång till utrustning och resultatet då blev därefter. För mig är BURZUM de album Vikernes spelade in i frihet som knapp 20-åring i Bergen under 1992 och 1993. ”Burzum”, ”Det Som En Gang Var”, ”Aske”, ”Hvis Lyset Tar Oss” och ”Filosofem” tillhör de starkaste, mest innovativa och bästa som släppts inom extrem musik. Nu, efter nästan tre årtionden, var det alltså dags igen.

Jag vågade inte hoppas. Det var ju så lång tid sedan han spelade in något och ännu längre tid sedan det han spelade in något bra. Vilken inriktning skulle den nya musiken ha och skulle hans röst hålla? Skulle han ens använda den eller skulle det bli ett instrumentalt album?

Med ”Belus” i spelaren har vi nu äntligen svaret. Texterna på skivan kretsar kring gudarna inom den nordiska mytologin och där Belus skall motsvara Balder. Skivan består av åtta låtar och drygt 50 minuter musik varav första spåret, Leukes renkespill (Introduksjon) är en ren introduktion utan vare sig musik eller sång.

Varje låt har en direkt koppling till den nordiska mytologin och som exempel kan nämnas att inledningsspåret behandlar Loke och hans inblandning i planeringen av Balders (Belus) död. Övriga tolkningar får lyssnaren själv stå för. Som jag skrev ovan är Leukes renkespill (Introduksjon) en inledning och det är först i Belus’ dødsom musiken kommer igång. Redan från första tonen men framförallt efter det att Varg börjat sjunga råder inte längre något tvivel. BURZUM är tillbaka och det på bästa sätt. Den monotona musiken med distade gitarrer och relativt enkelt trumkomp kombineras med en insats vid mikrofonen som bara kan jämföras med den på BURZUMs tidigare alster. Sången är här dock inte riktigt lika extremt distad och blandas på ”Belus” med både skönsång och pratsång. Jag hade gärna sett att Varg lämnat den senare utanför skivan men den bidrar ändå i viss mån till att förstärka budskapet som till exempel i Glemselens Elv:

Jeg vil komme tilbake.
Jeg vil komme igjen.
Når vinterens ånder er svake,
vil jeg komme hjem.

Annars tillhör Kaimadalthas Nedstigning, Sverddans och Keilohesten skivans starkaste låtar och gemensamt för dem är att de är lite mer rakt på, har ett lite högre tempo och att de har det medryckande drivet som till exempel ”Det Som En Gang Var” utmärks av.

Att ”Belus” skulle vara lika bra som albumen som släpptes för nästan 20 år sedan var en omöjlighet.

Ungdomens experimentlusta, nyfikenhet och desperation finns inte där längre och rösten håller inte på samma sätt. Vikernes har dock visat att han trots så lång frånvaro från musiken och samhället och trots att han blivit ordentligt mycket äldre fortfarande besitter något speciellt. ”Belus” är riktigt bra och om den inte jämförts med hans tidigare mästerverk är jag övertygad om att den fått betydligt bättre recensioner även om den faktiskt mottagits väl även nu.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *