ARTIST: Behemoth
LOKAL: The Rock, Köpenhamn
DATUM: 11 oktober, 2007

För mig är Behemoth den polska dödsbringande bataljonen ansvarig för 2007 års bästa släpp – The Apostasy uppföljaren till Demi-God även den en respektingivande platta. Det är således med enormt uppbyggda förväntningar jag befinner mig på klubben The Rock i Köpenhamn. Förhandssnacket har dessutom inte sänkt förväntningarna – Stockholmsgiget var tydligen helt enormt bra.

Trumdemonen från helvetet Inferno soundcheckar till min förvåning sin egen rigg – men den kaggematta han släpper på under checken gör att jag tänker att det här, det kommer att bli bra. Vilket det också är – i ungefär 3 sekunder tills man märker att Seths gitarr inte fungerar. Resultatet blir ett hektiskt springande på scen och sånt påverkar dessvärre. Ytterligare en fadäs äger rum under spelningen – Nergals mick lägger helt sonika av mitt i en låt! Störigt naturligtvis men Behemoth är tillräckligt professionella för att köra vidare.

För tekniska problem kan inte hindra den dundrande maskin som Behemoth har blivit. I mina ögon har gruppen tagit dödsmetallen till en helt ny nivå och gruppen tål att jämföras med de flesta band inom extremmetallen. Den tekniska kompetens som man ska kunna vänta sig av band inom den extrema metallen finns här naturligtvis – men drivet ett varv extra – det är inte bara den individuella skickligheten som lyser igenom – utan bitvis även den fantastiska grad av samspel och kommunikation som riktigt bra band kan demonstrera som Behemoth visar prov på The Rock denna kväll.

Bandet har ju stall bra låtar att välja på: för egen del hade jag varit helnöjd om bandet hade kört senaste plattan rakt av, men kvällen setlist skäms inte för sig; leveransen av låtar som ”Demigod”, ”Slaves shall serve”, ”Christgrinding avenue”, ”Prometherion”, ”Conquer all”, och ”Christians to the lions” gör att kvällen ändå blir lyckad. Det enda låtvalet jag inte begriper mig på är covern på Turbonegros ”I Got Erection” en såsig låt av ett dåligt band.

Sammantaget så klarar Behemoth av att imponera men kanske inte till den graden jag hade förväntat mig. Mycket berodde på det tekniska strulet samt att man avslutar med en cover, och dessutom en dålig sådan, men det går inte att komma ifrån att Behemoth är en urkraft som vägrar ge efter för något och som med största sannolikhet kommer att leverera extrem metal i förhoppningsvis många år än.