ARTIST: BAD RELIGION
TITEL: “Age Of Unreason”
RELEASE: 2019
BOLAG: Epitaph Records
BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson
BAD RELIGION behöver givetvis ingen närmare presentation, det skulle förvåna mig om någon som läser den här siten är obekant med bandet och dess relativt lättsmälta men ändock bitska punk. “Age Of Unreason” är inte annorlunda än tidigare alster,men man får ändå ge Close-Up Magazine och Mattias Kling helt rätt när han konstaterade i sin recension: det tycks som om bandet blir liksom bättre ju värre det tycks ställt i världsläget, och ju mer högerställda de styrande amreikanska politikerna tycks vara. Med andra ord: tiderna kan knappast vara mer gynnsamma för en ny skiva från BAD RELIGION, och visst levererar sextetten efter den devisen.
“Age Of Unreason” avviker inte nämnvärt från grundreceptet. Det är realtivt korta och snärtiga låtar vi serveras, med en bra mix av “stök” och snyggt lättlyssnade spår. Här finns nog något för alla BAD RELIGION-fans, oavsett om din guilty pleasure är att lyssna på när Greg Graffin flörtar med country eller när bandet manglar loss.
Det viktigaste? Att det finns en puls, ett driv, en “sense of urgency” och ett budskap, och på den fronten kan man tydligt svara ja. En låt som End Of History handlar om hur du egentligen vill bli ihågkommen om du är en makthavare, Candidate om just det amerikanska lurendrejeri-landskapet när det gäller politiker och My Sanity om vikten av att hålla sig sund och under kontroll när allt mer avgörs av digitala media och “influencers”. Viktiga budskap överlag, det fattar ju alla, och kanske är det därför man blir så glad över “Age Of Unreason”. Det är som en storebror som liksom kommer och tar en i örat när man vet att man gjort fel, och man vill egentligen aldrig att det ska sluta. BAD RELIGION behövs.