Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.

Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt?  Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?

LÅT: When Stars Collide
ARTIST: Obscura
VALD AV: Martin
Amelie: Fart och fläkt och härligt intensivt och tekniskt musicerande. Lite orimligt med de plötsliga rensångspartierna som bryter av för mycket. Aha, det är Speed Strid som gör ett inhopp här, tyckte väl det lät slikt bekant. Och sen – uttoningen… snälla! Känns som inspelningen är halvfärdig. Annars kunde detta varit riktigt, riktigt hett.
Fredrik: Energiskt driv, feta tvåtakter och blastbeats, köttiga gitarrer. En hel del på pluslistan, således. Sen har jag extremt svårt för den plongiga basen, vilket tyvärr drar ner intrycket märkbart. De sockersliskiga rensångs-partierna känns också aningen malplacerade. Jag känner mig således kluven inför höjdskillnaderna mellan hyggligt höga toppar och dito djupa dalar här.
Robert: Läckert överlag, jag gillar produktionen – till och med den lite “ploppiga” basen faller mig faktiskt lite i smaken. Egentligen brukar jag inte gilla när låtar fladdrar såhär mycket mellan olika stilar, men jag kommer märkligt väl överens med OBSCURA-låten. Det enda jag vänder mig mot är att de gör en fade i slutet, det känns lit som om de inte riktigt kom på hur det ska sluta och det här blev kompromissen!

LÅT: Into Embers
ARTIST: Allegaeon
VALD AV: Fredrik
Robert: Det svåraste med ALLEGAEON är stavningen och månne uttalet av bandets namn – allt annat är enkelt och bra. Detta är mer av den vara som bandet levererat rätt länge nu, och man fortsätter hålla en hög lägstanivå. Kruxet är väl bara att man inte har något som är så pass unikt eller starkt så att man kan bryta igenom till nästa nivå i karriären?
Martin: Total dyrkan, som vanligt när det gäller ALLEGAEON som återigen träffar en sweet spot vad gäller det mesta. Coola riff, bra sång och texter som inte handlar om genretypiska grejer. Gitarrspelet som vanligt helt magiskt! Jag tänder på alla cylindrar, haha!
Amelie: Bästa låten denna omgång, genretypiskt amerikanskt – men aldrig får en vara helt glad. Jag har så svårt för när growlet närmar sig pig squeel, det gör mig alltid lite illamående. Men jag försäkrar, det är inte ni ALLEGAEON, det är jag…

LÅT: When Metal Meets The Beast
ARTIST: Knights Of The Realm
VALD AV: Robert
Fredrik: Det är snudd på att man gör satir på sig själv med en låttitel som denna, men riddarnas skamlösa flirt med allt vad 80-talet hade att erbjuda i form av tonårsmetal, uppsprayade luggar, spandex-brallor och frenetiskt höftjuckande är nu trots allt rätt charmig. Om man inte tar varken låten eller sig själv på för stort allvar, då…
Amelie: Jag vill ju så gärna älska det här bandet med bland andra nuvarande och tidigare TIAMAT-medlemmarna Lars Sköld och Magnus Henriksson men detta är bara alltför lättviktigt. Kallar sig medlemmarna dessutom Megalomagnus, The Hammer och Mean Machine är det svårt att alls ta detta på allvar. Svalt på gränsen till kalldusch.
Martin: Kluven till detta. Jag blev hårdrockare under 1980-talet och har en särskild plats för den typen av musik i hjärtat. Men det var då, och detta har såklart beröringspunkter med hur musiken lät då. Bara sämre. Jag har svårt att motivera varför jag ska lyssna på detta när jag kan bläddra fram bättre plattor från 80-talet. Solot är dock riktigt bra!

LÅT: Draugr
ARTIST: In Aphelion
VALD AV: Amelie
Martin: Satan så bra detta är! Bra stämning, mycket bra riff, snygga trummor och det känns så fruktansvärt fräscht trots att det är ganska beprövade grepp sedan innan. Jag har inte hört IN APHELION innan, men håller resten av bandet material denna standard så är jag oerhört nyfiken på att höra mer! Hetare än lava!
Robert: Spännande, och omgångens bästa spår. det är för min del första kontakten med IN APHELION, och jag gillar att det finns ett djup låten. Lagom skitig produktion också. Hett!
Fredrik: Bitvis melankoliskt elegant, bitvis rått och skitigt, men hela tiden stämningsfullt på ett eller annat sätt. Jag har svårt för det viskade introt, det blir pretentiöst i överkant. Men resten av låten är riktigt stark, kanske årets hittills snyggaste black metal. Isande hett!