Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.
Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt? Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?
LÅT: Into The Great Unknown
ARTIST: Clients
VALD AV: Amelie
Martin: Men dra åt helvete vad bra! Såklart gillar jag att danskarna verkar dela mina sympatier med ANAAL NATHRAKH, men det här har något väldigt eget som jag verkligen går igång på. Magiska melodislingor och ett härligt driv gör att jag längtar efter mer. Glödhett!
Robert: Se där, här kom ännu ett danskt band från sidan och ställer skåpet. Man borde kanske inte förvånas med tanke på framfarten från södra grannland vad gäller hård musik de senaste åren, men det är ändå angenämt att CLIENTS slår en i ansiktet utan att man såg det komma. Hett, detta!
Fredrik: Introt får mig att tänka att nu kommer en formgjuten, samtida nu/post-metal-historia, men när CLIENTS tuggar igång är det lite hårdare och lite mindre formatmall 1A än vad jag trodde. Precis som min kollega Martin är inne på finns här tydliga drag av ANAAL NATHRAKH, även om danskarna är något mer melodiska än sina brittiska kollegor. Inte glödhett, men absolut mer varmt än kallt.
LÅT: Frigid And Spellbound
ARTIST: SPECTRAL WOUND
VALD AV: Fredrik
Robert: Ah! Black metal med rivigt driv, snygga slingor, hygglig produktion och underbart kräkande sång/skrik – kan man önska sig mer? Inte! SPECTRAL WOUND imponerar med sin enkelhet, och levererar en iskall låt som är het i dessa sammanhang!
Martin: Bra driv, och en satans fin atmosfär! Jag gillar den oerhört riviga sången som står i fin kontrast till de mäktiga melodierna. Jag blir taggad på att höra mer, minst sagt!
Amelie: Black metal-skrik med den rätta ångestkänslan. Rytmiskt och melodiskt på ett sätt som gör att jag trivs mycket bra i låten och att den funkar att lyssna på gång efter gång. Vilket inte alltid är fallet med den svartaste svartmetallen. Bra hetta i detta!
LÅT: Towers
ARTIST: DVNE
VALD AV: Martin
Robert: DVNE (eller Dune, som det ska uttalas – namnet taget från den gamla SciFi-klassikern) är för mig en ny bekantskap, och man slår på stora trumman direkt. Episkt, progressivt, vindlande med drag åt dödshållet. Jag faller inte pladask, men det är ändå bra. Tillräckligt för att jag vill kolla in det här gänget mer.
Fredrik: Nio minuter brukar för mig vara i längsta laget, det är inte många som lyckas hålla mitt intresse så länge. Men DVNE levererar faktiskt med den äran. Towers är ett rätt varierat stycke, utan att för den skull bli spretigt. Här finns såväl melodier som hårt riffande, luftighet såväl som desperat ångest, och framför allt en riktigt bra sånginsats. För mig denna omgångs starkaste kort!
Amelie: En låt att omedelbart gilla från första gången en hör den. Kanske att den bleknar lite här i sällskapet och efter ett försvarligt antal lyssningar, låten är också lite för lång för sitt eget bästa. Långt mer än godkänd är DVNEs Towers men inte så hett som övriga startfältet denna gång.
LÅT: Rossen
ARTIST: HORNDAL
VALD AV: Robert
Fredrik: Man måste ju älska den här produktionen, med stooora pukor och gitarrer där traktordisten på kompgitarren och reverbet på leadgitarren osökt för tankarna till ”Wolverine Blues” med ENTOMBED. Låten är inte så tokig den heller, old school-döds med en viss hardcore-vibb i vissa partier, och med en härligt elak signaturslinga. Trivsamt!
Amelie: Debutalbumet Remains kom 2019 och jag gillade mycket det ilsket riviga historieberättandet av bandet som bär namn efter bruksorten vilken är dess ursprung. Singeln Rossen, efter sjön med samma namn, är en signal om att bandet har ännu mycket mer att ge och att det fortfarande glöder hett om HORNDAL som släpper uppföljaren ”Lake Drinker” 8 april. Att se fram emot!
Martin: Får fruktansvärt stark mersmak av den här låten. Känner till HORNDAL sedan innan, och baserat på den här låten så tycker jag att de uppat anten rejält inför den kommande fullängdaren. Underbart driv, massiv ljudbild och en satans pondus. Stekhett!