Etikettarkiv: Faithful Darkness

Live: Artist/Band på Lokal/Festival

ARTIST: Soilwork, Darkane & Faithful Darkness
LOKAL: Tumstockfestivalen, Helsingborg
DATUM: 10 augusti, 2008

Varje år avhålls Helsingborgsfestivalen, en i mångas ögon inklusive skribentens, en standardursäkt för folk att lyssna på mainstreammusik, medan de äter usel gatumat och super till.

Så långt skiljer festivalen inte sig från de flesta andra stadsfestivaler. Om det nu inte hade varit så att Helsingborg med omnejd har spytt fram en osedvanlig mängd bra band – band som FAITHFUL DARKNESS från Höganäs, CHAEOSTRIBE, SOILWORK och DARKANE, och att dessa band matade loss köttig metal på Helsingborgsfestivalens subfestival Tumstock i fredags.

En hel dags metal kan vara i matigaste laget, i synnerhet i 30 graders värme, men det är inget man tänker på när FAITHFUL DARKNESS drar igång klockan 15. Läsare vet nog med sig att jag har höjt detta band och dess melodiösa death metal till skyarna och eftermiddagens gig gör mig inte besviken – och man bortser från det inte helt färdigrattade ljudet. Bandets debutalster ”In shadows lies Utopia” har tillräckligt med bra låtar för att förgylla ett set längre än de 20 minuter bandet står på scen – Bound To Illusions, Stay Awake, Pure Silence, och titellåten gör att dagen har fått en bra och tung inledning.

Faithful Darkness, Tumstockfestivalen. Foto: Martin Bensch

Det är 3 år sedan DARKANE släppte lysande ”Layers Of Lies”, och chanserna att se bandet live har varit sparsmakade på senare tid. Desto roligare att se bandet i slag med nye sångaren Jens Broman gastandes som en furie. Jag har alltid tyckt att Darkane har haft tillräckligt mycket mosh i sina låtar för att tillfredsställa de flesta 220 bpm freaks som mig själv, men också en hel massa progressiva inslag, som udda taktarter och helt märkliga fills av trummisen Peter Wildoer. Bandet spelning gör mig inte besviken, och jag tycker att det är synd att inte fler människor har slutit upp för att betitta ett av Helsingborgs allra bästa och mest originella band.

Darkane, Tumstockfestivalen. Foto: Martin Bensch

Desto fler har kommit för att se SOILWORK. Att det är i det närmaste omöjligt att bli profet i sin egen hemstad vet de flesta – men SOILWORK kommer bra nära. Publiken hälsar bandet som hjältar och att bandets idoga turnerande har resulterat i ett fruktansvärt självförtroende på scen blir uppenbart från första tonen i Sworn To A Great Divide. Björn ”Speed” Strid är en helvetes frontman och han har publiken i ett järngrepp genom hela konserten. Förra gången jag såg bandet körde de bara en låt – singeln Exile från nya plattan – vi fick tre i fredags; titellåten, Exile och moshfavoriten The Pittsburgh Syndrome – och gosse vilket ös den resulterar i. Vid det här laget är jag helt extatisk och jag vet att inget bands framträdande kommer att vara i närheten av SOILWORKs uppvisning denna fredagskväll.

Björn Strid, Soilwork. Tumstockfestivalen. Foto: Martin Bensch

 

Intervju: Faithful Darkness

En eftermiddag i maj träffade jag FAITHFUL DARKNESS i ett samtal om hur bandet bildades, vilka skivor som alltid kommer att finnas i turnébussen, men också om varför det har dröjt så länge innan debutplattan “In Shadows Lies Utopia” landade på diskarna.

– Timing, säger Jimmy Persson, gitarrist och sångare i bandet, och det faktum att vi inte får bestämma själva. Själva inspelningen höll på i tre veckor. Detta var över ett år sedan (mars 2007) och planen var egentligen att försöka få ut plattan innan sommaren. Det hann vi inte med, och så blev releasen flyttad till september.

Ytterligare förseningar, bland annat orsakade av att bandets bolag höll på att knyta kontakter för att spridningen av skivan skulle bli så stor som möjligt, samt just timingen spelade in på att skivans datum för släpp flyttades fram gång på gång. I januari skulle dessutom både NIGHTWISH och (ursprungligen) METALLICA släppa skivor och bolaget kände att då skulle en debutplatta som vår inte få så mycket fokus säger Jimmy som tillsammans med trummisen Martin Langen, keyboardisten Andrea Green, sångaren Erik Nilsson, gitarristen Johan Aldgård och basisten John Renström Svensson utgör det hårdspelande bandet.
– I maj fanns det inga sådana hinder så då var det bara att köra. Så här i efterhand var det bara bra att släppet blev uppskjutet säger Martin eftersom bolaget då hade hunnit knyta fler kontakter och därigenom få distribution i fler länder. Skivan kommer bland annat släppas i Kina, ett faktum bandet gruppen fick reda på strax innan de skulle gå upp på scen på releasen.
– Och då blev det fest (skratt). Övriga länder som inkluderas i släppet är bland andra Tyskland, England och Japan.

Nu väntar förhoppningsvis turné för bandet, och när jag frågar vilka band gruppen själv vill turnera med brister ett spontant skratt ut.
– Vi hade nog alla kunnat tänka oss att turnera med SOILWORK, säger Jimmy. Vi har redan diskuterat detta med bolaget, och jag har ju min historik i det bandet (Jimmy spelade trummor i SOILWORK fram till 1999), så det hade varit skitkul. Annars vet jag inte…THORLEIFS kanske (skratt), eller IRON MAIDEN för de drar mycket folk (skratt).

Hur går det då till när låtarna skapas?
Jimmy: De låtar som jag skriver kommer ifrån att jag bara sitter och leker med gitarren. Jag är helt självlärd till skillnad från Johan som kan teori. Jag vet vad ackorden och vad strängarna heter men det är allt jag kan om musikteori. Därför blir det mycket på gehör och till exempel kan jag få en idé från en annan låt som hamnar i en av våra låtar i annan form. Ta till exempel låten Afterlife som jag gjorde på ren ploj. Martin kom och var lite grinig och tyckte att ‘vi ska ha mer black metal i bandet’ så jag satte mig ner och tänkte, ’black metal’, fast det som kom ut lät mer som ARCH ENEMY, så då fick jag tänka att refrängen ska i alla fall vara black metal, och det enda jag visste om black metal var att det ska vara moll, så då tog jag e-moll över till c-moll, det är så klassiskt det kan bli, säger Jimmy.

Det är lite olika vem som skriver till bandet.
– I början var det mycket att Martin kom med ett riff, nästa dag kom jag med en låt säger Jimmy. Fast man har blivit mer grinig med vad man gör och allt man skriver kommer inte med.

FAITHFUL DARKNESS bildades 2004 som så många band sprunget ur en fylla. Martin var ute i vimlet och fick syn på Jimmy som precis lämnat SOILWORK. Stärkt av det rikliga alkoholintaget stegade han fram och sa — ‘Hej. Du är ledig, kan vi starta ett band ihop’. Jimmy svarade tveksamt med att fråga vem jag var för jag hade ju glömt att presentera mig (skratt). Vi bytte i alla fall nummer och två dagar senare ringer Jimmy mig. Jag hade inte en aning om vem han var när han presenterade sig som Jimmy. Jag var rädd att jag gjort något mot någon på fyllan (skratt).

I alla fall satt vi i Jimmys bil och lyssnade igenom grejerna han gjort vilket ledde till att vi började jamma. Jag kände John sedan innan, säger Jimmy, och frågade om han ville testa och det funkade skitbra. Vi frågade om han kände någon som kunde gapa och hålla på – så då kom Erik med. På samma sätt hittade vi Johan och Jesper (den första keyboardisten som vars plats nu Andrea har).

Fast skillnaden mellan hur vissa personer ska se ut och hur det är i verkligheten blev Erik varse första gången han mötte Jimmy. Han hade föreställt sig en heltatuerad långhårig man – i stället fick träffa han en kortklippt muskelknutte.
– Dessutom satt du med en röd bögig Ibanez (skratt).

När intervjun närmar sig sitt slut kommer vi in på vilka plattor som alltid kommer att finnas i turnébussen.
-Blandad bränd skiva (skratt) Nä, får jag välja så tar jag METALLICAs “Black Album” säger Jimmy.

För mig står det mellan SEPULTURAs “Arise” och DEICIDEs “Scars Of The Crucifix” säger Martin.

Johan är tvärsäker: DIMMU BORGIRs “Death Cult Armageddon”

Erik: IRON MAIDENs “Seventh Son Of A Seventh Son”.

Andrea: Vet inte, det är svårt att välja en.

Jimmy: Inte Basshunter (skratt).