Etikettarkiv: Instrumental progressive metal

Liquid Tension Experiment – 3

ARTIST: Liquid Tension Experiment
TITEL: 3
RELEASE: 16/4 2021
BOLAG:  Inside Out Music

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin

Det finns flera skäl till varför jag gillar den här skivan, men det viktigaste är att Mike Portnoy och John Petrucci är tillsammans ingen i skapandet av musik. Den rena magin som uppstår när dessa proggens titaner skriver och spelar musik är något som alltid får mig att skruva upp volymen och le från öra till öra.

22 år efter det att förra skivan kom så är bara detta anledning till viss uppståndelse att det faktiskt kommer musik från en grupp som knappt har någonting kvar att bevisa. Om man som jag längtade efter en skiva som låter som DREAM THEATER helt instrumentalt och utan sång som kommer i vägen, ja, då är den här  skivan i stort sett rena drömmen. Här finns en del ystra krumsprång som inte DT hade tagit med i sin musik, men vem fan bryr sig om det? “3” är en nästan rakt igenom totalt njutbar skiva att lyssna på – de enda radanmärkningarna jag har är Chris & Kevin’s Amazing Odyssey och intetsägande Shades Of Hope. Resten är en progressiv dröm till skiva.

Gillar man inte den typen av progressiv musik som LTE lirar – musiker som inte tvekar att visa vad de går för, och som dessutom styr upp en produktion som är väl avrundad, ja, då kommer man att hata den här skivan med stort hat. Vi andra kommer att återkomma till den här skivan under resten av 2021.

For Giants – There, There

ARTIST: For Giants
TITEL: There, There
RELEASE: 8/1 2021
BOLAG: Independent Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag snubblade över amerikanska duon FOR GIANTS på bandcamp, och hittade en i det närmaste perfekt skiva att läsa till i deras “There, There” som släpptes i början av året.

Instrumentell progressiv metal brukar ofta kunna stavas ut som “djent”, och ja, det finns en del sådana influenser, men det är långt ifrån allt  vad FOR GIANTS  sysslar med. FOR GIANTS har en väl utvecklad talang för att inte bara vräka på med rytmiska figurer utan också se till att knåda in rejält med väldigt känslosamma melodier i sin musik. Fantastiskt triumfatoriska The Lucky Ones är ett bra exempel på detta. Bra, stringent riffande som sannerligen lockar till fottramp i takt, tydligt sväng och en stundtals nästan himlastormande lyrisk melodisk ådra gör låten till en av de starkaste på skivan.

Saknar jag sången? Nä, det kan jag inte säga att jag gör. Just frånvaron av denna gör att jag beundrar bandets musik än mer. De lyckas gå den vanskliga balansgången mellan att få mig att tycka att något saknas och att inte tänka på detta faktum.

Gillar man instrumentell musik så kommer man hitta flera fina stunder på “There, There”, det kan jag nästan garantera.