Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.
Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt? Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?
LÅT: The Omni
ARTIST: Keep Of Kalessin
VALD AV: Fredrik
Amelie: Jag har sedan länge ett kärleksfullt förhållande till norska drakmästarna i KEEP OF KALESSIN – liksom till den litterära namnen skapad av Ursula K. Le Guin. Jag har stått vid dem över melodifestivalperioden och vidare. Bandet har haft ett antal sångare genom åren och tyvärr är inte den nuvarande, bandets grundare Obsidian C, min absoluta favorit även om också han är bra. Jag saknar fortfarande tonkonstnären Thebon. The Omni är definitivt inte bandets starkaste låt genom tiderna, ingen riktig drakeld här, men ändå klart varmt med dragning mot det heta.
Martin: Har inte lyssnat på KEEP OF KALESSIN på evigheter, men nu väcks lusten till bandets musik igen! Klart nöjsamt, och så fruktansvärt episkt mäktigt att nävarna knyts. Underbart trumspel med friskt tempo. Längden besvärar inte alls. Svinvarmt!
Robert: KEEP OF KALESSIN är bra på senaste plattan “Katharsis”. Inte “Armada”- eller “Kolossus”-bra, men bra. Obsidian C sjunger inte lika bra som Thebon, låtarna har inte riktigt samma verkshöjd – men lik förbaskat är det hett. Det här bandets lägstanivå är bra mycket högre än många andra bands högstanivå, och The Omni är en bra låt!
LÅT: Defiling of Spirit
ARTIST: Haradrim
VALD AV: Martin
Robert: Härligt black metal-plock som varvas med ett bra driv. Kort sagt, HARADRIM är möjligen inte det mest unika och omvälvande man kan höra – men det är bra! Balanserar precis på gränsen mellan trallvänligt och elakt, och det slutar riktigt hett. Bra grejer detta!
Fredrik: Snygg svärta, och bra mix mellan köttig tyngd och spröda mollklanger. Egentligen kanske mer black än döds till sin natur, men versriffandet är liiite för tugga-tugga-enahanda för att lyfta detta mot de BEHEMOTH-höjder man eventuellt har siktat mot. Stilpoäng dock för det sköna stackato-meckandet och det efterföljande lugna partiet i breaket, här hittar låten en växel till. Överlag tämligen varmt, gillar denna.
Amelie: Och här har vi månadens Tolkien-band 🙂 Till namnet alltså. Annars låter det väldigt mycket BEHEMOTH om detta – introt, sången osv. – och det är ju inte illa, verkligen inte illa alls. Influenserna från polackerna är inte på något sätt störande och även om detta således inte är helt unikt gör bandet det de gör på ett mycket tilltalande sätt. Vad finns här att inte gilla? Ingenting alls skulle jag vilja säga. Detta är riktigt hett!
LÅT: The Flame Rekindled
ARTIST: Sacred Outcry
VALD AV: Robert
Fredrik: Elegant på (who am I kidding, oftast över) gränsen till sliskigt. Hjälte-metal deluxe med ofantligt mycket mer glitter än svärta. Sen är det förvisso rätt snyggt emellanåt, och klart kompetent både i komposition och framförande, men som helhet blir det nog ändå lite för mycket, åtminstone för undertecknad. Ljummet, säger vi väl då, jag är givmild idag…
Amelie: Hyfsad låt, tråkig sång. Vet inte vad jag ska skriva mer om detta… Läste på om bandet och deras lyriska teman lär vara inspirerade av Michael Moorcocks litterära värld. Och det är ju alltid kul med litterära referenser, fast låten i sig blir inte roligare för det. Kylblaskigt.
Martin: Jag kan lova er att Robert visste att jag skulle gå igång på detta, haha! Den här sortens power metal äter jag, numera, med sked. Att sången påminner om Kiskes (HELLOWEEN) är enbart ett plus. Jag blir glad, stampar takten, och vill dricka öl när jag lyssnar på detta. Stekhett!
LÅT: Suffocated By The Sun
ARTIST: Blackscape
VALD AV: Amelie
Martin: Klart nöjsamt detta! Jag får lite DARKANE-vibbar, vilket inte ska ses som något dåligt, och går igång rejält på gitarrspelet. Såklart är detta inte helt originellt men hantverket är så pass bra att jag vill höra mer. Ganska varmt!
Robert: Dra mig baklänges, detta var vasst som Satan! BLACKSCAPE ska släppa debut i år om jag förstår saken rätt, och om Suffocated By The Sun är en indikation på innehållet är det en platta att hålla i med grillvantar – stekhett är det. Omgångens bästa spår i en i övrigt jävligt stark samling!
Fredrik: Skönt rivig sånginsats, svulstig produktion och ett klart godkänt riffande. Ganska tydlig personlighet i detta också, då gitarrljudet bitvis känns nästan djent, men melodierna är eleganta och sången så där härligt thrash-döds-raspig. Blir en fin kombo, så god temperatur här.