ARTIST: Marduk
TITEL: Frontschwein
RELEASE: 2015
BOLAG: Century Media

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Fredrik Sandberg

SCEN 1: En erövrad by någonstans i östra Europa. Den gyttjiga bygatan är överöst med ett gytter av fasadsten och träbjälkar från de sönderbombade husen, och här och var bland bråten sticker förvridna, blodstänkta lemmar fram. Det bleka, disiga dagsljuset skyms av tjocka, svarta rökdimmor från de spridda eldar som fortfarande brinner bland ruinerna. En kolonn med tyska Tiger-pansarvagnar mullar fram längst gatan. Kropparna av fallna fiendesoldater mals längre ner i gyttjan under larvfötternas förkrossande tyngd, och för de få överlevande bybor som kikar fram bakom svedda gardiner tycks det som om inget någonsin kommer att kunna rå på dessa metallbestar. SOUNDTRACK: 503.

SCEN 2: Ett Berlin i ruiner. Sovjetiska trupper rensar staden i en frenetisk iver att vara först med att hissa sin fana över ett slaget Tysklands mark. Våldsamma närstrider pågår bland stadens gränder och hus, och mången soldat möter sitt öde spetsad av bajonettens blad eller med skallen krossad efter ett vildsint slag med soldatspaden. Det blod som inte sugs upp av stendammet på den sönderskjutna stadens gator sipprar sakta ner i gatubrunnarna, allt medan civilbefolkningen desperat försöker gömma sig undan Röda Arméns skoningslösa vedergällning. Det är lönlöst – hämndens timme är obönhörligen slagen… SOUNDTRACK: Thousand-Fold Death.

Ovanstående två scenerier säger kanske inte så mycket om de tekniska greppen på MARDUKs nya alster, WWII-tematiska ”Frontschwein”, men kanske kan de ändå förmedla den poäng jag vill göra? Sagda poäng är att östgötarna på ett ypperligt sätt berättar en historia, förmedlar en stämning. Skivan är (åtminstone för vana MARDUK-lyssnare) kanske inte vansinnigt nyskapande, men den är synnerligen effektiv. Det erbjuds distinkta kast mellan blytung ångest, som i nämnda 503, Wartheland eller Nebelwerfer, och hypersnabb brutalitet som i Thousand-Fold Death, Africa eller Falaise – Cauldron Of Blood, men den röda tråden är just förmågan att måla bilder på lyssnarens näthinna.

Det är inga vackra bilder som målas, för krigets vansinne lidande och död känns hela tiden påtagligt närvarande, men det är bilder som är värdiga ett anrikt black metal-band som MARDUK. ”Frontschwein” är sannolikt deras starkaste giv på länge, och när dess tongångar rullar ut ur högtalarna krossar de – likt de tyska Tiger-pansarvagnarna – tämligen obehindrat allt eventuellt motstånd. En skiva för årsbästalistan, redan nu? Ja, det tror jag absolut.