Etikettarkiv: 8/10

Presto Ballet – The Lost Art Of Time Travel


ARTIST
: Presto Ballet
TITEL: The Lost Art Of Time Travel
RELEASE: 2008
BOLAG: Body Of Work Recordings

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Footstomp

Kurdt Vanderhoof är mest känd som gitarrist i METAL CHURCH, men han är även en man med flera sidoprojekt. Det kanske mest uppmärksammade är just PRESTO BALLET som debuterade med ”Peace Among the Ruins” (2005). Här hittar vi dock inga hårda tongångar som Kurdt levererar tillsammans med METAL CHURCH, istället får vi njuta av progressiv rock av den klassiska skolan.

Nya plattan ”The Lost Art of Time Travel” känns som klippt och klistrad från 70-talet, kanske ligger det någon form av sanning bakom titeln trots allt. Det hörs att musiken är kraftigt inspirerad av progressiva band av den klassiska skolan så som KANSAS, YES, RUSH, STYX etcetera. Jag får verkligen en välbehagskänsla i kroppen från topp till tå när jag lyssnar på ”The Lost Art of Time Travel”. Alla låtar har catchiga melodier med stämningsfull sång (en stor eloge till Scott Albright), otroligt bra gitarrspel och genomarbetade klaviaturslingor. Klaviaturen är en otroligt stor del av musiken och består av hammondorgel, mellotron, synt och allt vad vet jag. Det är verkligen en skiva som ska avnjutas i sin helhet. Jag rekommenderar varmt ”The Lost Art of Time Travel” till alla entusiaster av genren.

 

Black Flame – Imperium

BlackFlame2008ARTIST: Black Flame
TITEL: Imperium
RELEASE: 2008
BOLAG: Roadrunner

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Helvetets portar öppnas och sluts

Kraftfull black metal med inslag av death, där ockulta teman med reminiscenser till den gamla romerska gudavärlden gör sig starkt hörda, detta är ”Imperium”, italienska BLACK FLAMEs tredje album.

Å ena sidan finns en sydeuropeisk black metal-tråd med musikaliskt och tematiskt släktskap med alster av band som grekiska ROTTING CHRIST och NECROMANTICA, å andra sidan genereras tydliga BEHEMOTH-associationer, särskilt påtagligt i spår som The Other Face Ov Hell och Ludus Dianae. Beteckningen ”blackened death metal”, som använts bland annat om just BEHEMOTHs musik, kan även passande beskriva ”Imperium”.

BLACK FLAMEs album innehåller sju starka spår som föregås av ett två minuters Requiem, ett tyvärr alltför långdraget instrumentalt intro. Över ett fält av smattrande trummor laddas sedan en stark kryddblandning av tungt growlad sång och framvällande gitarrer. Särskilt bör uppmärksammas ovan nämnda spår Ludus Dianae, samt Black Sun Theory där andra halvan med sitt nerdragna tempo, den maniskt viskande stämman och den depressiva tonbädden hotar att dra dig med sig ner mot avgrunden. Efter detta avslutas också låtsamlingen passande med ett spår tillägnat hemligheterna kring Lapis Manalis, porten till helvetet.

Utan att komma upp till de polska storheternas klass, är ”Imperium” ett album vilket den som uppskattar BEHEMOTH bör kunna ta till sitt hjärta. Och alla andra som också värderar välproducerad svärtad dödsmetall bör, om man inte gjort det tidigare, ge BLACK FLAME en gedigen chans i spelaren.

Blackwind – Flesh Inferno

BlackWind2008ARTIST: Blackwind
TITEL: Flesh Inferno
RELEASE: 2008
BOLAG: Regain Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Tillåt dig föras bort av svarta vindar

”Flesh Inferno”, svensk black metal i tradition och nydaning. Kanske inte allas första musikval, men musik som alla kan bestämma sig för att välja.

Sundsvallsbandet BLACKWINDS bildades redan 1998, som ett sidoprojekt av några av medlemmarna ur black metal-bandet SETHERIAL, och nu på tionde året kommer deras första fullängdsalbum. Noga räknat ger de ut två fullängdare i år. Förutom ”Flesh Inferno” återutges också den enda tidigare plattan, EPn ”The Black Wraiths Ascend” från 1999, tillsammans med annat äldre outgivet material, i ett album namngivet ”Origin”. Idag har BLACKWINDS två fasta medlemmar, Infaustus som sköter det vokala uttrycket och originalmedlemmen Lord Mysteriis (Håkan Sjödin) på trummor.

Produktionen på ”Flesh Inferno” är inte riktigt så ”skitig” som black metal ofta väljer att vara, men ändå finns känslan där, med bl a sången relativt lågt mixad i de bakre regionerna. Just sången uppehåller jag mig gärna vid. Också här är det omisskännligen black metal-stuk men med rik variation. Infaustus tillhandahåller ingen ren sång, men exekverar å andra sidan den growlade sången på ett otal sätt. Skrikigt black metal-traditionellt, djupt dödsgrowlande och däremellan allt högt som lågt. Hela ljudbilden andas en sparsamt renoverad traditionell black metal. Syntharna finns som ett understråk men dominerar inte. Ett behagligt balanserat album som borde kunna attrahera lyssnare både i de läger som gillar mer traditionell black metal och de som uppskattar det slag av nydaningar band som bland andra DIMMU BORGIR står för. Texternas uppehåller sig kring ämnena ”döden och Satan”. Traditionella black metal-teman och inte mycket att orda om.

På detta sätt blandar BLACKWINDS traditionella och nyare black metal-ingredienser till en smaklig musikalisk blandning. Några spår att uppmärksamma särskilt är tunga Plague Bringer, inledningsspåret Before Time samt titelspåret Flesh Inferno. Detta verk, bandets första egentliga fullängdssläpp, rekommenderas för alla som intresserar sig för den svenska black metal-scenens pågående utveckling.