Etikettarkiv: doom metal

Skivor

Oromet – Oromet

Lämna en kommentar

ARTIST: Oromet
TITEL: Oromet
RELEASE: 1/6 2023
BOLAG: Transylvanian Recordings

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

En av de bästa känslorna som finns är när man upptäcker någonting lika oväntat som bra. Så var det för mig när jag på vinst eller förlust surfade runt på Bandcamp och drog igång debutalbumet från kaliforniska OROMET. Det tog en genomlyssning för att övertyga mig om att detta var helt storartad musik, och för mig att börja skicka iväg tips på skivan till folk, plus tipsa om den i en story på Insta.

Att denna känsla av upphetsning kring musik fortfarande kan infinna sig hos mig efter ett helt liv av musiklyssnande är något jag är genuint tacksam för.

Men nog gafflat om mig, över till OROMET.

Bandet är en duo bestående av Patrick Hills som sköter trummor, bas, synthar och bakgrundssång och Dan Aguilar på gitarr och sång. Bandet bildades i år.

Bandet lirar atmosfärisk doom som är helt fantastiskt vacker och som gjord för att bara vara i. Det är ganska lätt gjort med tanke på att skivan består av enbart tre låtar, men ändå klockar in på en speltid på 43 minuter. Och, gott folk, det är inte tråkig lyssning i speciellt många moment. Det är vemod, skönhet och kontemplation mest hela tiden. Sången är sparsmakad och till stora delar i det desperata registret.

Det jag verkligen går igång på är den klockrena stämningen på skivan. Här finns, såklart, känslomässiga toppar och dalar, men allt sitter ihop på ett sätt som känns så omhändertagande att man smälter lite inombords. Det fina, skira nästan, slutet på Familiar Spirits är så vackert att jag har kommit på mig själv att lyssna om just detta parti flera gånger. Dessutom blir övergången till Diluvium så bra! Med en vemodsklingande och sparsmakad gitarrslinga är det bara att ta av sig kepsen och buga för det här bandet som sannerligen kan skriva låtar. Jag tycker att det är svårt att skriva om den här skivan på ett sätt som gör den rättvisa. Den bör upplevas, sjunka in i och drabba er – jag tror att det är enda sättet, haha!

Det enda jag har att invända egentligen är att jag inte hade upptäckt “Oromet” innan vi gjorde vår Halfway To Hell för året. Kolla in den!

Skivor

Carcolh – The Life And Works Of Death

Lämna en kommentar

ARTIST: CARCOLH
TITEL: “The Life And Works Of Death”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Sleeping Church Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Franska CARCOLH är åter med sin andra platta “The Life And Works Of Death”, och för oss som gillade debuten “Rising Sons Of Saturn” från 2018 så väntar mer av samma vara – dvs doom metal. Bandet sträcker sin musik från relativt långsam och lite släpig doom till mer snärtig sådan, där de i sina snabbare moment minner en hel del om gamla BLACK SABBATH. Personligen föredrar jag bandet i det spektrat, och tycker därför att öppningslåten From Dark Ages They Came är ett lite svårt val, men det är såklart  en smaksak. Nu får man dock ca 2 minuter rätt långsam inledning som man behöver orka förbi om man inte är lagd åt just den sortens doom – men det är klart värt det. Den här skivan bjuder nämligen på riktigt fina höjdpunkter under resans gång!

CARCOLH är en kvintett bestående av Quentin Aberne & Olivier Blanc på gitarr, Benoit Senon  bakom trummorna, Mathieu Vicens på bas och Sébastien Fanton på sång, och den sättningen känns stabil och kompetent. Bandets namn är hämtat från en mytisk varelse i fransk folksägen, en varelse som kan liknas vid en stor snigel och som fick en egen låt på förra plattan (Dragonsnail). Det saknas denna gång, men det gör inget då bandet kompenserar med låtar som Works Of Death, When The Embers Light The Way och The Blind Godess.

Detta är knappast originell eller nyskapande musik, men CARCOLH levererar bra, och för oss som har en soft spot för gamla SABBATH-vibbar (vem har inte det?) så är det ett givet köp!

Skivor

Dödsrit – Mortal Coil

Lämna en kommentar

ARTIST: DÖDSRIT
TITEL: “Mortal Coil”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Wolves Of Hades Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Vet man inte bättre kan man tro att detta är en lättlyssnad skiva, speciellt om man låter sig luras lite av inledningen på öppningsspåret The Third Door. Det är ganska luftig och episk black metal som minner om band som NUMENOREAN och HARAKIRI FOR THE SKY, men det är en skimär. “Mortal Coil”s sanna väsen är mörker, svårgenomträngligt mörker. Det är en mix av black, doom och döds där exempelvis just The Third Door breder ut sig på dryga 11 minuter.

Totalt innehåller skivan bara 4 spår, men det är tungviktare samtliga så det räcker precis lagom. DÖDSRIT består av Christoffer Öster (gitarr & sång), Georgios Maxouris (gitarr & sång), Jelle Soolsma (bas) och Brendan Duffy (trummor) och man levererar med denna sin andra skiva en urstark historia som inte är till för vem som helst. Den kräver en aning tillvänjning och erfarenhet av hård, desperat musik med skriksång. för att den ska träffa rätt. För den som följer det spåret är det dock en fantastisk kompanjon då skivan saknar svaga punkter överhuvudtaget.

Bästa låten heter Shallow Graves, ett spår som tillhör årets bästa såhär långt – speciellt om man kan lägga vantarna på texten och följa med samtidigt. Även avslutande Apathetic Tongues bör nämnas, men det innebär samtidigt att vi räknat upp i stort sett hela plattan i den här recensionen och snarast får konstatera att det är helheten som är styrkan.

DÖDSRIT är kanske inte musik för alla, men rekommenderas mycket starkt för dig känner dig lockad av mörkret.