Etikettarkiv: death metal

Katakomba – Katakomba

ARTIST: Katakomba
TITEL: Katakomba
RELEASE: 29/7 2022
BOLAG: Redefining Darkness Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Kommer ni ihåg “Eating The Swedish Underground, vol 1” som vi recenserade förra året? Då skrev jag att “KATAKOMBA kan sin döds. Av samtliga band på den här skivan så har stockholmarna den i särklass fläskigaste produktionen och den passar Godless Crypt så fruktansvärt bra. Övergången från det tunga svänget till tvåtakten vid 1-minutstrecket är, trots att det gjorts en miljard gånger, helt magiskt. Mer tack!”.

Äntligen kommer stockholmsbandet med sin första fullängdare, och det är bara att gratulera oss lyssnare och skivbolaget Redefining Darkness, för “Katakomba” är en satans stark debutskiva.

Ska vi ta det vanliga snacket om att detta kanske inte är det mest originella som gjorts, men att utförandet är inte bara stringent starkt, utan också bjuder på några finesser som skiljer KATAKOMBA från band som vi känner till sedan innan? Där band som ENTOMBED  och DISMEMBER såklart bidrar till vad som präglar KATAKOMBAs musik så finns här ett djävulskt starkt låtmaterial som väl håller fortet, och om det fortsätter så här framöver, samt att bandet får speltillfällen, då kan det gå som för danska BAEST – rakt uppåt.

Varenda låt på “Katakomba” sprutar death metal med både tyngd och finess. Jag älskar, såklart, produktionen. Gitarrerna från Anton Bryvall och Leo Kulle Häll gräver sig in i trumhinnorna med magiska riff som solon, sången av Fabian Brodén är helvetiskt bra, och trumspelet av Ernst Eklund tryfferas rikligt av magiskt arbete på, håll i er nu, hi-haten. Som trummis uppskattar jag detta, såklart, lite extra.

“Katakomba” är en otroligt bra, underhållande och genomarbetad skiva från ett band som jag hoppas vi får höra mer av i framtiden – kolla in den.

Darkened – The Black Winter

ARTIST: Darkened
TITEL:The Black Winter
RELEASE: 27 maj 2022
BOLAGEdged Circle

BETYG: 8
SKRIBENT: Amelie

Albumet inleder med stormljud och akustisk gitarr i introspåret, vilket ger rysningar av förväntan, innan det smackar på för fulla segel i första riktiga spåret Blood. ”The Black Winter” bjuder på skäppan rågad med traditionell death metal. Vill du ha din döds i grunden precis så som det länge låtit är det till DARKENED du ska vända dig. Med sitt andra album följer bandet samma linje som i debuten “Kingdom Of Decay” för två år sedan. Överraskningarna är få och igenkänningarna desto fler. Samtidigt lyckas bandet inom ramarna variera musiken på ett högst njutbart sätt.

Medlemmarna i DARKENED är erfarna musiker som kommer från spridda geografiska håll. Från Sverige gitarristerna Hempa Brynolfsson och Linus Nirbrant samt basisten Tobias Cristiansson. Bakom trummorna brittiska Andrew Whale och så kompletteras bandet med kanadensiska vokalisten Gord Olson. Sammantaget musiker med många års erfarenhet från band som BOLT THROWER, DISMEMBER, GRAVE, MEMORIAM och THIS ENDING.

Det här är traditionell döds med traditionellt dödssound, Dan Swanö är med i produktion och mixning. Inom dessa ramar lyckas DARKENED dock skapa en variation som stimulerar lyssnandet, det blir aldrig någonsin tråkigt. Anslaget må vara traditionellt men framförandet är piggt och engagerat. Inget lämnas åt slumpen. Produktion och musicerande är som förväntat förträffligt. Gord Olson growlar sig förtjänstfullt igenom låt efter låt, som sig bör i ungefär samma tonläge och vill man höra honom i ett bredare register rekommenderas ANGELBLAST där han, tillsammans med bland annat just Hempa Brynolfsson, bjuder på en mer svärtad metal.

Men här och nu rekommenderas varmt ”The Black Winter” för dig som aldrig tröttnar på väl genomförd, pigg och nutida traditionell döds.

Venom Prison – Erebos

ARTIST: Venom Prison
TITEL: Erebos
RELEASE: 4/2 2022
BOLAG: Century Media

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

I den grekiska mytologin var Erebos personifieringen av mörker. Hans namn betyder, allt enligt Wikipedia, “underjordens dunkel”. För att ha ett sådant till mörkret appellerande namn på sin skiva upplever jag “Erebos” som en betydligt ljusare och mer lättillgänglig skiva än “Samsara” som kom 2019 och som var en rejäl smocka till skiva.

Har VENOM PRISON mesat till sig? Nä, verkligen inte. Det är fortfarande en hybrid av massiv death metal och hardcore som vi får oss till livs. Om något så upplever jag den som mer drabbande känslomässigt än “Samsara”.

Här finns rena renslåtar, som ypperliga och tunga Gorgon Sisters och tungt svängande Technologies Of Death som har hemsökande melodier. Men så får vi också en låt som Pain Of Oizys, en fruktansvärt vacker och blottläggande låt med en renssångsleverans av sångerskan Larissa Stupar som imponerar lika mycket som hennes growl.

Larissa Stupar, ja. Jag tycker att hon står för karriärens hittills bästa insats på den här plattan – varenda rad sjungs med total övertygelse och för mig blir detta skälet till att skivan åker upp ett snäpp i betyg.

“Erebos” är en skiva som jag har haft otroligt svårt att slita mig ifrån den gångna veckan. Den är så oerhört varierande utan att tappa alla konceptuella grepp att jag, fortfarande 20 lyssningar in, hittar grejer att glädjas åt.

Kolla in den.