Etikettarkiv: Cynic

Skivor

Cynic – The Portal Tapes

Lämna en kommentar

the-portal-tapesARTIST: Cynic
TITEL: The Portal Tapes
RELEASE: 2012
BOLAG: Season Of Mist

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Mellan det att CYNIC släppte klassiska “Focus” 1993 och att de splittrades året efter spelade Paul Masvidal och Sean Reinert in en samling låtar tillsammans med gitarristen Jason Gobel, basisten Chris Kringel och sångerskan Aruna Abrams under namnet PORTAL. Detta var alltså 17 år sedan, och inspelningen förde en dyrkad tillvaro i underjorden. Nu släpps inspelningarna i extremt limiterad upplaga – 5000 cd och 1000 vinyler släpper bandet den 23/3.

Jag var, efter förra skivan “Carbon-Based Anatomy” mycket skeptisk till att ens lyssna på “The Portal Tapes”. “CBA” var i mina öron en riktigt dålig skiva där CYNIC hade regregerat till att vara ett ointressant band som skrev dåliga låtar. Tack och lov är det inte så på föreliggande musik – visserligen är de dödsiga inslagen non-existenta – men låtarna håller en så mycket högre kvalitet att jag endast saknar detta något. Det låter framför allt oerhört vackert – Karma’s Plight är ett exempel på detta. Lyssna gärna på solot lite extra – magiskt. Aruna Abrams röst är också synnerligen njutbar att lyssna till – parad med Masvidals stämma blir det än bättre.

Det tar inte heller lång stund att inse att instrumentalkunskapen är det inget fel på. Reinerts trumspel är smått fantastiskt – finess och en känsla för att spela för låtarna gör att jag kapitulerar, inte helt och hållet, men nästan. För visst saknar jag det uttryck som bandet hade på “Focus” och “Traced In Air” – två plattor som sticker ut som två milstolpar i musikhistorien. Framför allt “Focus” som var något verkligt unikt när den kom ut. CYNIC kommer dock långt med att vara oerhört skickliga musiker – trots att det emellanåt blir lite väl såsigt på “The Portal Tapes” är det oerhört glädjande att få höra musik av denna kaliber.

 

Skivor

Cynic – Carbon-Based Anatomy

Lämna en kommentar

carbon-based-anatomyARTIST: Cynic
TITEL: Carbon-Based Anatomy
RELEASE: 2011
BOLAG: Season Of Mist

BETYG: 3/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag måste säga att jag faktiskt är besviken på CYNIC. Tre år har gått sedan jag tokhyllade “Traced In Air” som jag tycker är en verkligt bra och intressant skiva fortfarande.

3 år är en oerhört kort tidsrymd i CYNICs värld – mellan debuten “Focus” och “Traced In Air” gick det hela 15 år. Men då var å andra sidan bägge de plattorna så överjävligt bra att det var värt att vänta. “Carbon-Based Anatomy” känns i detta perspektiv inte ens i närheten av de plattornas nivå. Visserligen rör det sig om en EP på 6 låtar – men nota bene, då är 3 av dessa rena new-ageflummet som jag verkligen inte går igång på. Inledadande Amidst The Coals, Bija och Hieroglyph är verkligen i ordets sämsta bemärkelse rena utfyllningslåtar.

Detta lämnar tre “egentliga” låtar – titellåten, Box Up My Bones och Elves Beam Out. Och i dessa känner jag i alla fall igen det band som jag föll så handlöst för. De svepande låtstrukturerna och Sean Reinerts trumspel, den speciella tonen som sångaren/gitarristen Paul Masvidal alltid har haft – dessa element finns här. Däremot saknas growlet och den där egentliga skärpan i låtarna som har funnits tidigare. Känslan av att lyssna på något verkligt unikt som var så vanligt förekommande på de tidigare plattorna – den lyser också med sin frånvaro. Och detta är såklart förödande.

Jag hade verkligt höga förväntningar på “Carbon-Based Anatomy” – det kan man ha på ett band som CYNIC anser jag – men som ni förstår har de inte infriats på långa vägar. CYNIC har i mina öron förvandlats från att ha varit ett av de mest spännande och nydanande banden på planeten till att vara ett band som styrs av bekvämlighet och som producerar rent tråkig musik.

Skivor

Cynic – Traced In Air

Lämna en kommentar

traced-in-airARTIST: Cynic
TITEL: Traced In Air
RELEASE: 2011
BOLAG: Season Of Mist

BETYG: 10/10
SKRIBENT: Martin Bensch

1993 utkom CYNICs debutalbum “Focus” och att säga att de tog god tid på sig att pressa ur sig uppföljaren “Traced In Air” är ingen överdrift med tanke på att den kom ut 2008! Men detta är lätt förlåtet när man serveras en sådan musikalisk anrättning som plattan de facto är.

Man gör sig själv en stor otjänst om man tänker i traditionella termer som intro, vers, refräng, stick och till och med genrer när det gäller CYNICs musik. Den originalitet som medlemmarna visar prov på återfinns inte hos många band – regelboken i den mån medlemmarna tror på denna – är helt bortrensad. Bandet gör vad som faller dem in – och de gör det på ett sätt som gör att man blir helt golvad. Detta är en kanonplatta som från första låten Nunc Fluens till Nunc Stans tar med lyssnaren på en resa som bör omtalas med samma superlativ som debuten för 15 år sedan.

Spelskickligheten är påtaglig som sig bör, men medlemmarnas individuella skicklighet hamnar aldrig i vägen för den graden av samspelthet och strävande efter samma mål som är vad som utmärker CYNIC som band.

Musiken är som sagt helt unik vilket gör att CYNIC aldrig kommer att bli ett band som älskas av alla –  fusionjazz blandad med growlsång erbjuder ett ganska stort motstånd för de flesta – för egen del älskar jag det och det är väldigt lätt att ge det höga betyg denna platta med rätta förtjänar.