ARTIST: Myrath
TITEL: Wilderness Of Mirrors
RELEASE: 27/3 2026
BOLAG: earMUSIC

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Tunisiska Myrath har skvalpat runt i periferin hos mig ett tag, och när de, en smula retfullt, släppte tre låtar till ”Wilderness Of Mirrors” som åt sig in i hörselgångarna hos mig insåg jag att jag längtade efter att få höra mer av plattan.

Som ni förstår av betyget är detta en mycket bra skiva. Det kan vara värt att hålla i åtanke, också, att inslag av folkmusik i metal inte är något som jag gillar nämnvärt. Men Myrath gör detta så bra, och så grundat i den musikaliska identitet som bandet har odlat sedan innan.

”Wilderness…” är en mycket varierad platta. Här finns ett visst mått av lättillgänglighet som man kan tycka är lite för mycket stundtals, men som oftast slinker ner utan större motstånd. ”Wilderness…” upplever jag som en skiva som jag har svårt att tröttna på – här finns en tanke med varenda låt och bandet lyckas till största delen att leverera låtar som inte bara formar en angenäm helhet, utan också ligger på en hög och jämn nivå i varje låt.

När man tar in gästartister sker detta på ett sätt som höjer låtarna. Elize Ryds (Amaranthe) sång i Until The End är fantastiskt bra – en låt som jag har återvänt till många gånger.

Till och med när jag misstänker att bandet medvetet försöker gå över ostighetsgränsen som i Soul Of My Soul lyckas de ändå ro hem skutan med bravur. Att videon är som den är, ja, det kan man kanske bortse ifrån.

”Wilderness Of Mirrors” kläs i en produktion som gör att de enskilda instrumentalisterna kommer fram bra. Jag måste säga att det är inte speciellt svårt att gilla både hur trummisen Morgan Berthet (även i Klone) spelar och hur hans trummor låter. Likadant är det med gitarristen Malek Ben Arbia och sångaren Zaher Zorgati – finfina insatser som verkligen inte sänker min vilja att återkomma till skivan under resten av året.  Kolla in den.