The Great Discord – Duende

DuendeARTIST: The Great Discord
TITEL: Duende
RELEASE: 2015
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

På Wikipedia kan du läsa att duende  ”loosely means having soul, a heightened state of emotion, expression and authenticity”.

Att THE GREAT DISCORD väljer att sätta denna titel på sitt debutalbum är ingen slump. Detta är ett ambitiöst band som tar sin musik på väldigt stort allvar. I väldigt många fall (majoriteten faktiskt) bör varningsklockor ringa när ett band väljer att ha den framtoning som ambitiösa band tenderar att ha. Oftast slutar det med just detta – en framtoning utan egentlig substans. När det funkar – och det gör det i detta fall – blir resultatet väldigt bra.

”Duende” är en väldigt eklektisk skiva. Ni kommer att hitta allt från episka stycken, blastbeats, tvåtakt, extremt teatralisk sång, tungt sväng och en fantastisk inlevelse. Ofta i ett och samma stycke. För exempel på allt detta kollar ni in Self æta som ligger som låt nummer fem. Innan dess har ni satt i er första ”singeln” The Aging Man som inleder nästan trevande hemsökande innan den briserar, Deus Ex Homine som snyggt svängande tillbakadraget är en ren njutning, snyggt metalliska Eigengrau och L’Homme Mauvais som oerhört effektivt bjuder på rensång ovanpå blastbeats. Ja, ni fattar – jag är redan innan skivan hunnit till halva speltiden rejält imponerad av ”Duende”.

Resten av skivan är lika fin som första hälften. THE GREAT DISCORD lyckas framkalla känslor av stora mått hos mig. Stora delar av skivan är skimrande vacker, och sorgset hemsökande. Jag tror att när ni kollar in Woes (ett litet minus för den alltför självklara titeln) så är det lätt att svepas med av den känsla av total melankoli bandet framkallar.

THE GREAT DISCORD började som ett projekt mellan sångerskan Fia Kempe och trummisen Aksel Holmgren. Deras gemensamma kärlek till progressiv musik som GENESIS och KING CRIMSON men också MESHUGGAH och THE DILLINGER ESCAPE PLAN. Det märks att inspirationen kommer från många håll och kanter. THE GREAT DISCORD lyckas dock skapa något eget, en musik som stundtals är så storslagen och frestande att jag – nästan – tappar andan. Mest imponerar bandets gemensamma vision och genomförandet av denna. De vill skaka om lyssnaren rejält. Fia Kempes sånginsats är den tråd som sammanbinder bandets vindlande musik. Jag tjusas i väldigt stor utsträckning över hennes totala kontroll över sitt instrument.

”Duende” är en pretentiös skiva i ordets bästa bemärkelse. Är ni genrepurister kommer ni ha allvarliga problem med skivan. För er andra är det bara att hala upp lädret, spetsa öronen och förbereda hjärnan på en åktur av det mer episka slaget när skivan släpps den 29 maj.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *