Alla inlägg av Fredrik Andersson

Death By Horse – Liminal State

ARTIST: Death By Horse
TITEL: Liminal State
RELEASE: 19/9-2025
BOLAG: Cortex Records

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Fredrik. A

Efter släppet av Death By Horse första skiva “Reality Hits Hard” var endast kärnan (Tommy, gitarr och Jahna, sång) av bandet kvar. Fast beslutna om att fortsätta göra musik och driva bandet vidare, hittade de Linus, trummor och Michael, bas. Detta har givit bandet bra energi till att dem nu har släppt andra skivan “Liminal State”.

Singlarna It’s Alright och Nightcrawler gav oss en fin försmak på vad som skulle komma med “Liminal State”. Hit-känsla med stark integritet och en gnutta humor. Efter ett par lyssningar så känns albumet som en gjuten helhet, men innehåller också starka låtar som kan stå för sig själva. Jag fortsätter att nynna på Damaged One efter skivans slut.

Som sjätte låt på skivan har Death By Horse valt att spela in en cover av Cortex-låten The Freaks. Bandet lyckas med konststycket att göra sin egen grej av låten och den känns självklar på albumet.

Låtmaterialet på “Liminal State” är jämfört med sin föregångare “Reality Hits Hard” inte lika spretigt. Men tro för guds skull inte att skivan är tråkig. Nä, jag tycker bara att bandet har samlat sitt sound och finslipat sitt uttryck.

Death By Horse har en stor tillgång i sångerskan Jahna Lund. Hon har en attityd som är punk medan hon har en stämma som får mig att tänka på stora röster från Alanis Morisette och Dolores O’Riordan (The Cranberries). Samtidigt skriver hon lyrik om existentiell ångest, om att inte (vilja) passa in och om att allt en dag kommer bli bättre. Det känns som att hon menar varje ord och det berör mig på djupet.

“Liminal State” är ett rakt och distinkt album. Det bjuder på mycket attityd, djupa känslor, melodi och starka låtar. Death By Horse känns självklara på den svenska punkscenen och har kvalitéer som skulle kunna ta dem längre. Det ska bli kul att följa bandets utveckling nu när de har både skiv- och bokningsbolag i ryggen.

Baest – Colossal

ARTIST: Baest
TITEL: Colossal
RELEASE: 15/8-2025
BOLAG: Century Media

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Fredrik Andersson

Det har gått fyra år mellan ”Colossal” och bandets tidigare album ”Necro Sapiens”. Av flertalet lyssningar att döma, har det säkert givit bandet tid att tänka över och arbeta med sin musik. BAEST tar ut svängarna på ”Colossal” och kanske blir albumet en vattendelare för fansen.

I inledande låten Stormbringer flirtar gitarristerna tydligt med arenarocken från 80-talet. Att de influerats av bl.a. Eddie Van Halen och K.K. Downing råder det ingen tvekan om. Men så fort dubbelkaggarna och Simon Olsen’s rossliga stämma drar igång så känner vi igen BAESTS pansarvagnsdöds.

Singeln King of the Sun tycker jag är skivans starkaste komposition. Här har bandet skrivit en snygg låtstruktur med intressanta riff och flera hookar. Gästsången av Jesper Binzer (D-A-D) höjer låten ytterligare.

Rockdriv ligger som grund i låten Imp of the Perverse och är en av albumets doomiga låtar. Bryggan intill refrängen är mäkta snygg medan verserna är lite smått tråkiga. Även här är det vokalistens rossliga stämma som håller dödskänslan kvar i låten.

Låten som består av mest dödsmetal är Mouth of the River. Den smäller igång med snabba dubbelkaggar och ett snyggt bisvärms-riff. Bara att höja näven och mosha med.

I många fall kan det vara ett dilemma att utveckla sitt sound. Alla fans är inte för förändring medan man som band kan ha en hunger efter att utvecklas för att inte stagnera. Med ”Colossal” tar BAEST ut svängarna och sitter inte kvar och spelar samma riff som tidigare. All heder till dem, men låtmässigt faller det inte väl ut hela tiden.

Industrial Puke – Alive To No Avail

ARTIST: Industrial Puke
ALBUM: Alive To No Avail
RELEASE: 28/3 2025
BOLAG: Suicide Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Fredrik Andersson

Industrial Pukes andra giv “Alive To No Avail” startar i ett rasande tempo. Ni som lyssnat på bandets första album “Born Into the Twisting Rope” känner igen soundet. Stoppa ner en stor dos Stockholmsdöds, mycket punk och en del hardcore i en mixer. Starta mixern och du får en god sörja som heter Industrial Puke. Det river gott i halsen.

Musiken går fort och spelas med teknisk skicklighet som imponerar. Men det som verkligen får musiken att etsa sig fast i mig är sväng och hooks. Lyssna bara på singeln Biblical Corpse. Herregud! Jag vill ju bara krossa hela mixer-jäveln! Ahh!

I The Regretful Climb får lyssnaren stanna upp och hämta andan. Låten är supertung och vi får höra lugnare tongångar i Industrial Pukes mått mätt.
Men andningspausen är inte särskilt lång. Inverted klockar in på 1 minut och går så fort att jag klassar den som våldsam. Vilket rens!

Sången känns rak och ärlig när Linus Jägerskog (Burst) skriker och gastar om daglig bröstsmärta och om att leva till ingen nytta. I mitt tycke gör han sin bästa insats hittills på detta album. Även sångarrangemangen har sina starka hooks i form av hockeykörer som jag gärna gormar med i och höjer näven till.

I sin helhet är “Alive To No Avail” mer dynamiskt än sin föregångare. Efter att jag lyssnat på albumet ett par gånger får jag känslan av att Industrial Puke blivit mer sammansvetsade, och att dem med tiden lärt sig att förfina varandras styrkor. Uttrycket i musiken är så hjärtligt att det känns som bandet menar varenda ton, slag och vrål som hörs på skivan. Därav det välförtjänta betyget.