ARTIST: Accuser
TITEL: The Forlorn Divide
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade
BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch
Citatet när det gäller thrash metal att många är kallade – få är utvalda kommer jag nästan osökt att tänka på när jag lyssnar på tyska ACCUSER, men jag känner att det kanske är en smula hårt att helt döma ut detta gammelgäng då ”The Forlorn Divide” stundtals är riktigt nöjsam lyssning.
ACCUSER startade sin karriär under det förlovade 1980-talet och hade en relativt framgångsrik karriär fram till 2004 då man lade ner verksamheten, eller kanske snarare fortsatte, för det enda som hände var att man bytte namn till SCARTRIBE utan att göra så värst mycket väsen av sig förutom att släppa en demo 2006, tills dess att man åter bytte tillbaka till ACCUSER 2008. Såklart återfinns de så vanliga medlemsbytena vilket har gjort att Frank Thoms på sång/gitarr är den ende återstående originalmedlemmen.
Musikaliskt ligger ACCUSER mellan den klassiska Bay Area-thrashen och den inhemska tyska med namn som KREATOR och DESTRUCTION som ledande namn och även om denna inriktning var tydligare på de 90-talsskivorna så är den bitvis rätt påtaglig även på ”The Forlorn Divide”.
Jag tror inte att jag överraskar någon om jag säger att ”The Forlorn Divide” inte på några villkors vis uppfinner hjulet. Thrash metal är nog den i särklass mest konservativa av subgrenre och som lyssnare är det ganska skönt att veta ganska precist vad du kan förvänta dig av band som lirar i denna fora. Gitarrarbetet är i allra högsta grad väsentligt, och det är också här som skivans styrka ligger. Thoms och sologitarristen Dennis Rybakowski lirar så att strängarna brinner och gör det på ett väldigt förtjänstfullt vis. Rybakowskis solon är riktigt bra. Här finns både känslan för shred och melodi och det är väldigt njutbart att i stort sett varje låt på skivan höra hans spel.
Det jag stör mig mest på är sångfraseringen – Thoms är ingen världsmästare på sång och hans frasering är snarare av modell rubank än finsnickeri. Stundtals kommer jag på mig själv att tänka på hur Max Cavalera lät i början av SEPULTURAS karriär.
Kompsektionen bestående av Olli Fechner på trummor och Frank Kimpel på bas gör jobbet utan större åthävor. Vill ni ha kreativt spel så får ni leta på andra ställen – här är det stabilitet som gäller.
Låtmässigt är ”The Forlorn Divide” en skiva som till stora delar funkar bra. Det är något styltigt emellanåt, och låtarna hade kunnat vässats till något mer. Å andra sidan är detta inte en skiva som kommer gå till historien som en klassiker – standarden sattes för över 30 år sedan hur thrash skulle låta – men som en stunds god underhållning funkar den ypperligt, och det finns betydligt fler skivor som är avgjort mycket svagare än ”The Forlorn Divide”.
Jag hade inga större förväntningar på ”The Forlorn Divide” och får, trevligt nog, till vissa delar anse mig glatt överraskad av ACCUSERs nystartsskiva.
