WeRock firar 10 år. Under de åren som har gått så har våra skribenter hunnit lyssna på groteska mängder musik, träffa musiker, gå på mängder av konserter. Finns det några saker som sticker ut? Klart det finns! Robert Gustafsson har löjligt svårt att koka ner allt och fuskar nog till slut…
1. Hej, det här är Zakk Wylde…
Det tog typ hur många försök som helst, men till slut klaffade all logistik – jag fick till en telefonintervju med ingen mindre än Zakk Wylde. Ja, just han. Gitarr-esset, muskelbyggaren, BLACK LABEL SOCIETY- och OZZY OSBOURNE-kände Zakk Wylde. Fullständigt overklig känsla, speciellt som det varit så pass mycket dribbel med om det skulle bli av eller ej innan, och försök som runnit ut i sanden. Till saken hör också att denne Zakk är lite av en husgud, inte bara för egen del utan även för flera av mina vänner och jag hade inte riktigt kunnat knipa tyst om att det var på gång (förstås…). Ni vet hur det blir då. Extra mycket frågor. Extra mycket ångest.
Men till slut ringde han, och det var lite som att öppna en vattenkran. Kar’ln höll låda och lät svadan gå konstant!
Hur intervjun blev? Rätt okej ändå. Döm själv, den finns här!
2. Jag fattar Instagram!
okej – jag är en gubbe. En stundtals rätt butter typ som inte alltid omfamnar tekniska innovationer i den takt de kanske förtjänar, och som en följd av det har jag inte Instagram. Eller, hade kanske jag ska säga, för det där ändrades i samband med att jag fick agera utsänd för Werocks räkning när det första Gefle Metal Fest gick av stapeln.
Ja. jag vet att det var 2016, men jag sa ju i ingressen att jag var tvungen att fuska. Dessutom fattar du ju hur stort det var när du ser den här bilden.
Längst till vänster är det Erinc från MANTAR, sen jag som är chockad över att 1) jag har Instagram, sen 2) MANTAR har bjudit på öl, inte bara en utan två stycken (!), och 3) jag är på bild med MANTAR. På Instagram. Bredvid mig står kompisen Per som är bandets svenske inofficiella snusleverantör, och sen längst ute till höger Hanno från MANTAR.
Att Gefle Metal Fest dessutom var extremt bra såväl till organisation som bandbokningar gör ju inte saken sämre, och det bidrar ju till minnet. Instagram. Jag fattar det alltså nu. Du hänger väl med oss där också?
3. “Kim” kontaktar mig för att skriva om Werock.
Jag tycker att det kan vara värt att notera – jag har inte varit en del av Werock samtliga dessa senaste tio år. Slutet av 2008 kontaktades jag av en lite mystisk “Kim” som ville höra om det var intressant att skriva för nätmagazinet Werock.se.
Jag hoppade på, och det är jag evigt tacksam för. Att få chansen att intervjua folk från DEATH ANGEL, ARMORED SAINT, JÖRN LANDE, OPETH med flera är en ynnest. Att kunna ta del av skivpromos och få skriva av sig under premissen: man gör det man känner att man orkar och hinner… det är inget annat än pur glädje. För mig personligen var inträdet hos de här skribenterna och läsarna såväl starten som en höjdpunkt under de senaste åren. Jag tackar ödmjukt!