ARTIST: Dark Funeral, Avslut, Offerblod
LOKAL: The Tivoli
DATUM: 4 november 2023
30-årsjubilerande DARK FUNERAL har under hösten tröskat runt i Sverige med AVSLUT och OFFERBLOD. Igår avslutades turnén med stil på The Tivoli i Helsingborg.
Mycket kan man säga om OFFERBLODs musik, men finess och finkänslighet är inget det här bandet sysslar med. Och det behövs knappast heller, då man kommer långt med kraft, brutal sådan, fart och en grym publikkontakt. Även om OFFERBLOD är ett relativt nytt band som ännu har att släppa sin fullängdsdebut så är det inga duvungar vi har att göra med. Att Matte Modin är trummis borgar för en uppvisning i piskande trumspel då luleåsonen har återfunnits i en mängd band under åren – däribland kvällens huvudakt – visste jag sedan innan. Men maken till anslag som han uppvisar tar i stort sett andan ur både mig och resten av publiken. Han i stort sett begraver stockarna i trummorna rakt igenom hela konserten.
Att OFFERBLODs musik inte är nydanande på många sätt, kanske inte ens något, gör inte speciellt mycket. Här finns frenesin, spelglädjen och den rusiga känslan som tvåtaktsmatande döds kan framkalla. Sångaren Ronnie Nyman älskar verkligen att slå från underläge, och har rakt igenom en helt fantastisk kontakt med publiken, ofta lutande sig långt ut och nära den ganska stora skara som besöker The Tivoli ikväll. Det är inte svårt att gå igång på bandets musik som ger en helt lysande inledning på kvällens begivenheter.
När OFFERBLOD satsar på fart innehåller AVSLUTs del av konserten fler komponenter. Att black metal som genre ställer betydligt högre krav på sina utövare är något som AVSLUT inte bara bemästrar, de omfamnar detta faktum helhjärtat. Det är betydligt mycket mer artisteri kring bandets konsert om vi jämför med vilket death metalband som helst. Scenutsmyckningarna och bandets utseende är så fruktansvärt snyggt gjorda att bara här är det lätt att bli imponerad.
Att bandet också har en gedigen låtkatalog med sig i bagaget skadar sannerligen inte heller. Förra given ”Tyranni” från 2019 är en skiva som får blodet att pumpa snabbare genom kroppen.
Sångaren Christian Jönsson Baad har en imponerande pipa och hans scennärvaro är lika delar hotande som upplyftande.
AVSLUTs musik är visserligen brutal, men här finns en hel del finess och variation och lager som gör att konserten blir i stort sett oavbrutet underhållande. Övertygelsen i leveransen är så påtaglig att jag baxnar. Framförallt i Tyranni, Dråp och Deceptis är energinivån så hög att det inte är speciellt förvånande att moshpiten är ett faktum. AVSLUT känns som ett komplett band. Låtarna håller hög kvalitet, utförandet är precis så uppfordrande av publiken som jag förväntar mig och jag kommer på mig själv att tänka att konserten gärna hade fått pågå längre än den tid bandet fick på scen.
Även om både OFFERBLOD och AVSLUT stod för bra konserter är det ändå tydligt att DARK FUNERAL ligger på en egen nivå ikväll.
Det är extra av allt – gigantisk och fysisk backdrop, effekterna med rikligt bruk av rök och en till stora delar magisk ljussättning gör att stämningen sätter sig rätt ordentligt. Med ett oantastligt genomförande musikaliskt golvar DARK FUNERAL den nu månghövdade publiken fullständigt.
Att bandet har en, efter 30 år i branschen, gedigen låtkatalog att välja från gör att lite av ett lyxproblem uppstår. Fokus ligger på de senaste plattorna ”Where Shadows Forever Reign”, och ”We Are The Apocalypse” och det gör mig personligen inget alls då jag tycker att de skivorna är fantastiskt bra – 7 av kvällens låtar tas därifrån och spelas med en övertygelse som kan försätta berg. Avslutandet med Where Shadows Forever Reign exempelvis, är helt magnifik och får mig att vilja ha mer. Men jag anar att fler nog skulle vilja ha fler låtar från episka ”The Secrets Of The Black Arts” till exempel. Detta är ju radanmärkningar för DARK FUNERAL visar med sådan fruktansvärd tydlighet varför de fortfarande är en kraft att räkna med efter 30 år.
Bandets sångare, Heljarmadr är en uppenbarelse. Han är så majestätiskt uppfordrande att han blir självlysande. Hade han inte varit lika skoningslös mot sig själv som mot publiken så hade jag tröttnat. Nu blir hans insats den som höjer låtmaterialet ytterligare några snäpp.
Black metal har ju aldrig handlat om att ha kul, men banne mig om jag inte lyckades skönja ett litet spelande leende hos Lord Ahriman i slutet av konserten. Och varför inte? När konserter är på den här nivån där samspel mellan band och publik funkar då är det kanske ganska lätt att dra på smilbanden även för en härdad black metalkämpe?
DARK FUNERAL avslutar en mycket trevlig kväll på The Tivoli på ett sätt som gör att jag verkligen hoppas att det inte tar lika lång tid för bandet att spela här igen som det tog mellan gårdagen och den förra konserten som bandet gjorde. Den var 2005.
