Etikettarkiv: Post-Black Metal

Haeresis – Si Vis Pacem Para Bellum

ARTIST: Haeresis
TITEL: Si Vis Pacem Para Bellum
RELEASE: 10/10 2025
BOLAG: Vendetta Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Ibland får jag en känsla vid första genomlyssningen av en skiva som direkt säger att jag kommer att gilla skivan riktigt ordentligt. Den känslan infann sig inte många sekunder in när jag drog igång Haeresis ”Si Vis Pacem Para Bellum” (Om du vill ha fred, förbered dig på krig – löst översatt).

Detta är fullängdsdebuten för det här tyska bandet, och det är en övertygande stark debut. Gillar du post-black metal, då kan jag nästan lova att du kommer uppskatta den här skivan.

Med bara 4 låtar och en speltid på strax över 40 minuter – ja ni fattar, det är långa låtar så det bara smäller om det. Men ändå så kan jag inte säga att jag upplever någon av låtarna som överdrivet lång. De flödar fram på ett nästan skrattretande fint sätt.

Inledande Echoes Of Ashes smyger igång med ett skirt, nästan fragilt, intro innan sångerskan Christin släpper löst ett illasinnat tjut som skickar ut mig i omloppsbana. Jag älskar verkligen hur bra sången är på den här plattan. Den ger ytterligare en känslomässig dimension av desperat skönhet till skivan.

Även om bandet räknar sin hemvist till black metal – och således blästrar på utav bara fan mest hela tiden – så är samtliga låtar känslomässigt drabbande och, framför allt, balanserade med rikligt med smäktande melodiska slingor. Den rena mäktigheten i en låt som I Who Repel All Light  är ett bra exempel på detta. Precis när jag tror att bandet inte kan vräka på mer, ja, då lägger de såklart in ytterligare en växel som får mig att baxna.

Produktionsmässigt är ljudbilden en ren dröm. Jag måste dyrka hur M. S. trummor låter, så til den milda grad att jag sitter och önskar mer rullningar på pukorna. Gitarrerna ligger i exakt rätt isande register och maler på med massiva mattor. Oerhört svårt att inte gå igång på detta.

”Si Vis Pacem Para Bellum” är en skiva som jag kan lyssna på om och om igen, och då jag säkert har plöjt den mer än 30 vändor och ändå inte känner mig mätt på den – ja då fattar ni att jag verkligen gillar den här skivan. Om Haeresis presterar så här bra på debuten, då sätter de en satans press på sig redan nu inför framtida släpp. Detta kan vara en av årets starkast drabbande skivor. Kolla in den.

 

 

Agriculture – Agriculture

ARTIST: Agriculture
TITEL: Agriculture
RELEASE: 21/7 2023
BOLAG: The Flenser

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

AGRICULTURE beskriver sin black metal som ”extatisk” och Metal Archives beskriver deras musik som post-black metal. Bägge epiteten stämmer rätt bra.

”Agriculture” är en skiva som sannerligen bjuder på en hel massa ystra krumsprång som appellerar till att inte tänka efter så mycket utan mer känna. Gör man detta är sannolikheten rätt stor att man kommer gilla vad det här bandet gör.

Som ni förstår är detta en skiva som jag verkligen gillar. Redan i första låten The Glory Of The Ocean visar bandet att de gillar att ta in element som inte traditionell black metal har så mycket av. För skivan inleds av steel guitar. Och det är helt ljuvligt vackert, och så totalt rätt att jag smälte direkt. Atmosfären som skapas är en både av förväntan och hemsökande skönhet. Ska ni bara lyssna på en enda låt på skivan så tycker jag att ni ska välja denna, för den erbjuder ett bra tvärsnitt av vad AGRICULTURE sysslar med.

Här finns det skira, den känslomässiga tyngden, respektlösheten som karakteriserar all bra post-black metal, den extremt laddade vokala leveransen, det furiösa larmet och blastbeatsen. Och gosse, om det funkar bra ihop!

Leah B. Levinsons och Daniel Meyer-O’Keefes sånginsatser är en av de saker som gnager sig in i skallen när man lyssnar på den här skivan. Visserligen ligger fokus på skriksång, men försök att inte få hjärtat i halsgropen när ni lyssnar på The Well. Känslan i sången är så fruktansvärt stark!

Det jag gillar mest med ”Agriculture” är att den känns så fruktansvärt angelägen och genuin. Att medlemmarna har fyllt skivan med så mycket känsla tar det inte speciellt många lyssningar för att begripa. Och det bästa är att skivan fortsätter att överraska och förföra också efter många lyssningar. Kolla in den.

Harakiri For The Sky – Arson

ARTIST: Harakiri For The Sky
TITEL: Arson
RELEASE: 2018
BOLAG: Art Of Propaganda 

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag har väldigt lätt för att falla för den typ av desperat skönhet som kännetecknar HARAKIRI FOR THE SKYs musik. Ända sedan jag, likt många, upptäckte bandet med förra skivan ”III: Trauma” så har jag sett fram emot mer material att försjunka i från denna österrikiska duo.

”Arson” präglas av större ambitioner, utan att bandet för den sakens skull släpper sin grundinställning. Det är fortfarande extremt känslosam post-black metal som bjuds på, men det finns en annan desperation och ett annat allvar på ”Arson” som jag faller hårt för.

Kolla bara in The Graves We Dug, som är en episk, skimrande och svårt hemsökande 10-minutersdänga, eller den magiskt vackra inledningen på Heroin Waltz som för övrigt är en låt som får mig att omvärdera min inställning till 3-takt.

Det finns en hel massa helt underbar musik på ”Arson”. I snart sagt varje låt så finns det partier som skickar ilningar genom kroppen, och jag tänker fler gånger än en på att jag är så glad, ja tacksam, för ett band som verkligen vågar släppa fram känslor på detta sätt – och som dessutom har hantverksskickligheten att göra det.

Precis som på ”Arson” övertygar HARAKIRI FOR THE SKY mig om att de är ett band att verkligen hålla koll på framöver. Något säger mig att det här bandet bara är i startgroparna.