Etikettarkiv: Post-Black Metal

Møl – Dreamcrush

ARTIST: Møl 
TITEL: Dreamcrush
RELEASE: 30/1 2026
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

”Dreamcrush” är mitt första möte med Møl, och jag har haft förtvivlat svårt att sätta fingret på vad det är som jag gillar med den här skivan, för bra, det är den verkligen. Melodierna som det här danska gänget mäktar med att göra är helt enkelt betagande.

Møl lirar en sorts version av blackgaze som kanske får en del mer insatta att tänka att de låter som Deafhaven, vilket kanske mer var fallet innan. Nu verkar danskarna har dragit iväg i en lite annan inrikting. Det är mycket mer rensång i vilket fall, men inte så det stör eller drar ner de låtar som har den.

Møl växlar ledigt mellan skira melodier, bröl och kombinationer av dessa extremer, och ibland kommer jag att tänka på Mew, ett danskt indieband från way back when.

”Dreamcrush” lyckas otroligt väl att få mig att vilja vara kvar i lyssningen under långa perioder, utan att jag egentligen kan förklara varför. Bandet lyckas att trollbinda nästan genomgående med låtar som skickar ut mig i ett nästan svävande tillstånd. Bara det kan kanske vara en anledning till att kolla in den?

Haeresis – Si Vis Pacem Para Bellum

ARTIST: Haeresis
TITEL: Si Vis Pacem Para Bellum
RELEASE: 10/10 2025
BOLAG: Vendetta Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Ibland får jag en känsla vid första genomlyssningen av en skiva som direkt säger att jag kommer att gilla skivan riktigt ordentligt. Den känslan infann sig inte många sekunder in när jag drog igång Haeresis ”Si Vis Pacem Para Bellum” (Om du vill ha fred, förbered dig på krig – löst översatt).

Detta är fullängdsdebuten för det här tyska bandet, och det är en övertygande stark debut. Gillar du post-black metal, då kan jag nästan lova att du kommer uppskatta den här skivan.

Med bara 4 låtar och en speltid på strax över 40 minuter – ja ni fattar, det är långa låtar så det bara smäller om det. Men ändå så kan jag inte säga att jag upplever någon av låtarna som överdrivet lång. De flödar fram på ett nästan skrattretande fint sätt.

Inledande Echoes Of Ashes smyger igång med ett skirt, nästan fragilt, intro innan sångerskan Christin släpper löst ett illasinnat tjut som skickar ut mig i omloppsbana. Jag älskar verkligen hur bra sången är på den här plattan. Den ger ytterligare en känslomässig dimension av desperat skönhet till skivan.

Även om bandet räknar sin hemvist till black metal – och således blästrar på utav bara fan mest hela tiden – så är samtliga låtar känslomässigt drabbande och, framför allt, balanserade med rikligt med smäktande melodiska slingor. Den rena mäktigheten i en låt som I Who Repel All Light  är ett bra exempel på detta. Precis när jag tror att bandet inte kan vräka på mer, ja, då lägger de såklart in ytterligare en växel som får mig att baxna.

Produktionsmässigt är ljudbilden en ren dröm. Jag måste dyrka hur M. S. trummor låter, så til den milda grad att jag sitter och önskar mer rullningar på pukorna. Gitarrerna ligger i exakt rätt isande register och maler på med massiva mattor. Oerhört svårt att inte gå igång på detta.

”Si Vis Pacem Para Bellum” är en skiva som jag kan lyssna på om och om igen, och då jag säkert har plöjt den mer än 30 vändor och ändå inte känner mig mätt på den – ja då fattar ni att jag verkligen gillar den här skivan. Om Haeresis presterar så här bra på debuten, då sätter de en satans press på sig redan nu inför framtida släpp. Detta kan vara en av årets starkast drabbande skivor. Kolla in den.

 

 

Agriculture – Agriculture

ARTIST: Agriculture
TITEL: Agriculture
RELEASE: 21/7 2023
BOLAG: The Flenser

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

AGRICULTURE beskriver sin black metal som ”extatisk” och Metal Archives beskriver deras musik som post-black metal. Bägge epiteten stämmer rätt bra.

”Agriculture” är en skiva som sannerligen bjuder på en hel massa ystra krumsprång som appellerar till att inte tänka efter så mycket utan mer känna. Gör man detta är sannolikheten rätt stor att man kommer gilla vad det här bandet gör.

Som ni förstår är detta en skiva som jag verkligen gillar. Redan i första låten The Glory Of The Ocean visar bandet att de gillar att ta in element som inte traditionell black metal har så mycket av. För skivan inleds av steel guitar. Och det är helt ljuvligt vackert, och så totalt rätt att jag smälte direkt. Atmosfären som skapas är en både av förväntan och hemsökande skönhet. Ska ni bara lyssna på en enda låt på skivan så tycker jag att ni ska välja denna, för den erbjuder ett bra tvärsnitt av vad AGRICULTURE sysslar med.

Här finns det skira, den känslomässiga tyngden, respektlösheten som karakteriserar all bra post-black metal, den extremt laddade vokala leveransen, det furiösa larmet och blastbeatsen. Och gosse, om det funkar bra ihop!

Leah B. Levinsons och Daniel Meyer-O’Keefes sånginsatser är en av de saker som gnager sig in i skallen när man lyssnar på den här skivan. Visserligen ligger fokus på skriksång, men försök att inte få hjärtat i halsgropen när ni lyssnar på The Well. Känslan i sången är så fruktansvärt stark!

Det jag gillar mest med ”Agriculture” är att den känns så fruktansvärt angelägen och genuin. Att medlemmarna har fyllt skivan med så mycket känsla tar det inte speciellt många lyssningar för att begripa. Och det bästa är att skivan fortsätter att överraska och förföra också efter många lyssningar. Kolla in den.