ARTIST: Animals As Leaders
TITEL: Weightless
RELEASE: 2012
BOLAG: Prosthetic Records

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

När man närmar sig en skiva av ANIMALS AS LEADERS bör man vara medveten om två saker, ingen sång kommer ges plats vilket leder till den andra saken – instrumentalister i kaliber med bandmedlemmarna kommer ta varenda chans att visa prov på exakt hur bra de är.

Vissa köper detta rakt av. Andra avfärdar musiken som ett symptom på att musiker i vissa fall inte inser att det kan vara idé att emellanåt hålla igen något.

För det kräver ett visst kynne om man ska gilla denna typ av musik. Förutsättningarna: två gitarrister som lirar på åttasträngade gitarrer – grundaren Tosin Abasi och Javier Reyes samt en trummis i form av Navene Koperweis som ni kanske känner igen från FLESHWROUGHT visar under 46 minuter upp prick vad de går för. I stora delar gillar jag vad jag hör – ”Weightless” är fylld med ekvilibristik vad gäller instrumentella färdigheter – bristerna uppdagas snarare i att det att jag upplever att låtarna som sådana inte är av samma kaliber som föregående skiva.

Och då tappar man ju sugen efter ett tag trots att låtar som An Infinite Regression, Earth Departure och Isolated Incidents är alldeles förträffliga. Jag märker gång efter annan att jag ibland stänger av hjärnan och tänker på annat för att haja till när partier jag gått igång på sedan lyssning ett dyker upp.

”Weightless” är en helt okej platta – men jag vill gärna hålla ANIMALS AS LEADERS till högre nivåer än så – så denna gång blir det inte ett fullt så högt betyg som till debuten.

ARTIST: Animals As Leaders
TITEL: Animals As Leaders
RELEASE: 2009
BOLAG: Prosthetic Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

När jag skrev recensionen av FLESHWROUGHTs ”Dementia/Dyslexia” stötte jag på bandnamnet ANIMALS AS LEADERS där Navene Koperwies är live/sessionstrummis.

Bandets självbetitlade debut från 2009 är annars totalt sett en enmansshow från multiinstrumentalisten Tosi Abasin som även lirar i REFLUX. Och tro mig när jag säger att han kan spela! För lyssnare som gillar progressiv musik kan jag utlova en stunds ren lyssnarglädje i famnen på Abasins ljudlandskap. För er som gillar mer rakt på kanelenmetal kan musiken på ”Animals As Leaders” nog te sig lika irriterande som att det börjar klia på näsan när man bär på något man absolut inte kan sätta ner just i det ögonblicket. För lyssnare som gillar Steve Vai, CYNIC och DREAM THEATER kan jag rekommendera denna skiva.

På tal om DREAM THEATER, en sak som har fått mig att distansera mig från det bandets musik är att jag steg för steg har tröttnat på sångaren James LaBries stämma – i fallet ANIMALS AS LEADERS är risken för att man ska tröttna på sångarens röst lika med 0 då skivan är helt instrumental. Tråkigt? Inte en chans, då det finns gott om faktorer som gör att skivan är en ren njutning. Man får skira gitarrstämmor, brötspel, rytmiskt sett mycket intressanta grejer – och allt förpackat i en produktion som ger gåshud.

För mig personligen ligger musiken inom de parametrar som gör att jag ska finna den intressant utan att bli för introvert – många progressiva band tar i så till en milda grad att när man har kommit till låt nummer fyra är man så utmattad av mängden toner att man inte kan ta in mer. ”Animal As Leaders” rymmer 12 stycken musik, som trots att de aldrig går över 7 minuter, är späckade med precis den mängd riff, taktbyten och tonartsförändringar som man som lyssnare orkar ta in.

Snart sagt varenda låt på skivan innehåller grejer som jag gillar, men mest gillar jagCAFO, Inamorata, Tempting Time och Soraya – låtar som fullkomligt ångar av kreativt skriven musik och fruktansvärt läckert gitarrspel.

”Animal As Leaders” är en vansinnigt bra skiva som om jag hade vetat om dess existens 2009 hade hamnat högt upp på årsbästalistan det året.