Hamferð – Támsins Likam

ARTISTHamferð 
TITEL: Támsins Likam
RELEASE: 2018
BOLAG: Metal Blade 

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det har under den gångna veckan pågått en intensiv men kärvänlig debatt på WeRocks redaktion om vilken skiva som var bäst under den rent fantastiska månaden januari. Robert har med en dåres hela känslomässiga styrka förfäktat att ”Down Below” av TRIBULATION är den bästa med råge. Och ja, den är oerhört bra. Själv har jag intagit med en stor mängd envishet positionen att det är ”Támsins Likam” från HAMFERÐ som är den bästa skivan under januari.

Låt mig berätta varför. När promon till skivan kom märkte jag den knappt. Jag trodde i min enfald att det – baserat på bandets namn – rörde sig om folk metal. Men av någon outgrundlig anledning kollade jag en tid senare in promon mer. Och såg att sångare i bandet är Jón Aldará som även är med i BARREN EARTH. Och genast blev det mer intressant att kolla in ”Támsins Likam”, för Aldarás röst går inte av för hackor.

Och första lyssningen kan i det närmaste beskrivas som en känslomässig lavin. Jag blev helt golvad. Och har, som ni förstår, fortsatt att bli påverkad av den rent magiskt förträffliga musiken som HAMFERÐ har snickrat ihop på den här plattan.

Det ligger något uråldrigt över det uttryck som finns på skivan. Att bandet väljer att sjunga på färöiska ha såklart en hel del med detta att göra, men här finns en djup känsla av att stå ute i den färöiska naturen och känna århundradenas historia. Det är både djupt skakande och tröstande på samma gång.

Och just de stora känslorna är HAMFERÐ väldigt duktiga på. Det byggs upp till formliga glaciärer av känsla i snart sagt varenda låt. Inledande Fylgisflog böjar oerhört skirt och vackert för att sedan byggas upp till något betydligt mer mäktigt. Jag imponeras av bandets mod att lita på sin låtskrivartalang och när de väl har hittat nåt som är bra, vila i detta och krama ur precis så mycket det bara går innan de går vidare.

Kolla bara in avslutande Vápn í Anda sannerligen tar ut svängarna och ändå känns konstant intressant, trots sin längd på över 10 minuter.

Den rent speltekniska aspekten av ”Támsins Likam” är, såklart, finfin. Men som med alla skivor som ligger över genomsnittet så är det samspelet mellan medlemmarna som lyfter musiken till de högre nivåerna. John Egholm och Theodor Kapnas gitarrspel väver slingor på ett oerhört effektivt sätt, men utan att briljera på någon annans bekostnad. Och ”Támsins Likam” känns verkligen som en kollektiv ansträngning av ett band som vet vad de vill säga med sin musik.

Produktionen är en ren dröm. Remi Johannesens trummor låter som att de bor inne i hörselgången, och resten av ljudbilden är så bra att jag baxnar.

Detta är inte bara en av januaris bästa skivor – jag är ganska övertygad om att ”Támsins Likam” är en av de vackraste och mest storartade skivor som kommer att ha släppts under 2018. Kolla in den.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *