Etikettarkiv: Baroness

Baroness – Gold & Grey

ARTIST: Baroness
TITEL: Gold & Grey
RELEASE: 2019
BOLAG: Abraxan Hymns

BETYG: 4/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Georgias stolthet BARONESS är tillbaka efter trafikolyckor, medlemsbyten och diverse utmaningar. I sedvanlig ordning har man ett häpnadsväckande vackert omslag signerat bandets frontman John Baizley samt en titel som anspelar på färgtemat i sagda omslag. Detta leder mig till att starta denna recension med ett hypotetiskt resonemang: kan det tänkas vara så att en artist (eller skribent, eller annan kreatör) en bit in i en skapad svit blir sin egen fånge? Med andra ord, när övergår svitets koncept från att vara frigörande och kreativt och övergår till att styra hur produkten ska se ut för att “passa in” i sviten?

Jag älskar BARONESS när de är som bäst, och håller de gamla skivorna högt. De står i min skivhylla, och givetvis håller jag den sviten levande jag med; “Gold & Grey” får sin givna plats. Men den är inte bra rent musikaliskt. Eller rättare sagt: den är åt helskotta för lång och proppfull med soniska oljud och plink-plonkande och generell utfyllnad. Lite som om bandet känt sig lika tvungna att efterleva en svit med långa skivor om plattan i sig är döpt till färger som jag känt mig tvungen att köpa skivan trots att jag inte gillar den egentligen, om du är med?

Nåväl. Det finns lite ljus i tunneln i alla fall. Första halvtimmen innehåller åtminstonde låtar, och öppningen med Front Toward Enemy, I’m Already Gone och Seasons är helt okej. Tourniquet är skivans bästa spår, och fläckvis kan man känna känslan av att det finns rock’n’roll i BARONESS. Andra halvtimmen är ett långt sömnpiller till slutet, där låtar (?) som Can Oscura och Assault On East Falls utgör lågvattenmärken. Dessutom: sa jag att omslaget är snyggt?

Bästa debuterna 2006-2015: Fredrik

WeRock fyller 10 år. Under det decennium vi har varit igång har det släppts en rent vansinnig mängd skivor – runt 60.000 om vi väljer att tro Metal Archives – och en del av dessa har raskt blivit förpassade till glömskans ekande korridorer. Men en del har stuckit ut och håller sin plats bland de skivor som bevaras i eftervärldens minne. I ett antal listor kommer WeRocks skribenter att lyfta fram ett de skivor som vi verkligen tycker att du ska kolla in. Vilka är då de bästa debuterna mellan 2006 och 2015?

Här nedan presenteras fem fullängdsdebuter som ligger Fredrik extra varmt om hjärtat. 

Red Album – BARONESS 2007

2007 hade BARONESS fortfarande sina största verk framför sig, men redan debuten visar klart och tydligt vilken verkshöjd Savannah-sönerna är kapabla till. Det är lekfullt, intelligent, mångfacetterat och erbjuder såväl spröd känsla som rå energi. Läckert!

Age of Winters – THE SWORD 2006

Kvalitetsriffande, tyngd, och ett sjuhelvetes sväng! THE SWORD visade redan från början var stonerskåpet skall stå, och “Age of Winters” har sedan fortsatt stå sig bra genom åren. Håll nacken still om du kan – mig är det en övermäktig utmaning.

Angel’s Necropolis – YEAR OF THE GOAT 2012

Jag kan ibland känna att världen  är orättvis, till exempel när GHOST slår igenom stort med sin luftiga AOR-ockultism medan YEAR OF THE GOAT harvar vidare mer i skymundan.  Deras förstlingsverk i fullängdsformat, “Angel’s Necropolis”, är ett bra bevis på varför de också förtjänar rampljus. Lyssna bara på Thomas Sabbathis lidelse i This Will Be Mine – gåshuden är ofrånkomlig…

Wake – COLOSSUS 2013

Många band genomlever förmodligen en hel karriär utan att någonsin hitta ett lika eget och särpräglat uttryck som COLOSSUS hittar redan på sin första fullängdare. Desperation, ångest, intelligens och skönhet blandas till en virvlande malström, där bandet drar med vassa klor över själens griffeltavla. Det skaver, men fan så vackert det gör det!

Måsstaden – VILDHJARTA 2011

Djentlemännen från Hudiksvall imponerar med “Måsstaden”. Inspirationen från förmodade husgudarna MESHUGGAH lyser onekligen igenom i det gravt nedstämda stackato-riffandet, men skivan ger även utrymme åt atmosfäriskt dystopiska inslag som bidrar till en lika elegant som brutal slutprodukt.