ARTIST: Orm
TITEL: Guld
RELEASE: 31/10 2025
BOLAG: Indisciplinarian

BETYG: 5/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det är inte bara An Abstract Illusion som för tre år sedan golvade mig med en fantastisk platta, danska Orm såg också till att rucka på cirklarna med sin otroliga skiva ”Intet · Altet”. Men här upphör likheterna, det förstår ni när ni ser betyget.

Jag har den största respekt för band som vill förnya sig, för det försöker verkligen Orm med ”Guld”. Där föregångaren lyckades med att med en i det närmaste övermodig speltid övertyga mig om att varenda ton, frasering och trumslag var en nödvändighet, och på vilken allt detta lyckades samspela till en helhet av sjudande kreativitet, där känns ”Guld” som en skiva som jag stångar mig mot, utan att få speciellt mycket tillbaka.

När Orm lyckas med att närma sig magin de är kapabla till, som i Undfangen, då klänger jag mig fast vid detta med en frenesi som mest kan liknas vid en person som hotar att kastas av ett skepp i en storm. Jag vill ju så gärna gilla vad Orm gör att det blir som att tömma bitterhetens kalk när de inte lyckas med detta, utan plogar på och mest låter som så många andra black metalband.

Att ljudbilden är så kompakt hjälper inte heller till när trummorna plöjer på med generiska blastbeats – en mer organisk ljudbild hade kunnat rädda upp ”Guld” till en nivå som hade fått i alla fall öronen att glädjas åt hur det lät, även ifall låtmaterialet lämnar mer att önska.

Jag önskar att jag gillar ”Guld” mer än vad jag nu gör, men ibland blir det ju dessvärre så att en emotsedd skiva inte svarar upp mot förväntningarna. Kanske är det så att jag ska ge skivan mer lyssnartid, att här faktiskt finns något att uppskatta som jag inte gör just nu, men magkänslan är just nu att detta inte är en skiva jag är speciellt sugen på att återvända till.