Alla inlägg av Amelie Schenström

Skivor

Melechesh – Enki

Lämna en kommentar

ARTIST: Melechesh
TITEL: Enki
RELEASE: 2015
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Amelie

Efter en dryg väntan på fem år – föregångaren ”Epigenesis” kom 2010 – ligger nu äntligen oriental metal-fenomenet MELECHESHs ”Enki” på skivdiskarna. Olika turer med utbytta, och återvändande, medlemmar har bidragit till att tid gått, likaså att frontmannen Ashmedi för ett par år sedan förlorade en fingertopp i en olycka, vilket rimligen försvårade gitarrspelet under avsevärd tid. Frågan är då om den långa väntan varit värt det?

Nio spår och dryga timmens kvalitetsmetal bjuds. Vi börjar med att titta på laguppställningen där Ashmedi själv utöver sång och gitarrer även hanterar de mer orientaliskt klingande instrumenten såsom darbuka, bouzouki och manjira. Moloch (Nadim Khoury) har återvänt på gitarr efter ett uppehåll, medan Scorpios står för basspelet och Lord Curse, originalmedlemmen som lämnade bandet efter debutalbumet ”As Jerusalm Burns”, är åter vid trummorna. Ett par av höjdpunkterna på albumet är förstasingeln Lost Tribes, förstärkt av Max Cavalera (SEPULTURA, SOULFLY, CAVALERA CONSPIRACY) på sång samt (titel)spåret Enki Divine Nature Awoken där känningarna från grekiska ROTTING CHRIST infinner sig långt innan det står klart att just det bandets frontman Sakis Tolis också bidrar med sång på spåret.

Det spår som sticker ut mest är dock Doorways to Irkala som anges vara till minne av en namngiven vän. Den som är ute efter sin råa metal och ser de orientaliska dragen i MELECHESHs musik mer som ytdekoration än som en essentiell del i helheten, göre sig här knappast besvär. Detta stilla stycke har hela bandet som upphovsmakare – all övrig musik anges skapad av Ashmedi – och jag föreställer mig att det instrumentala spåret har improviserats fram gemensamt. Resultatet är en i sammanhanget skönt kontemplativ vilostund.

MELECHESH har ett alldeles eget uttryck med sin orientaliska metal. Ändå finns såklart likheter och släktskap med andra storheter på extrem metal-arenan. Jämfört med t.ex. NILE är MELECHESHs musik mer melodisk och något mindre teknisk till sin natur. Snarare finner jag deras musikaliska brödraskap i band som ROTTING CHRIST, KEEP OF KALESSIN, ORPHANED LAND och BEHEMOTH. Band som alla utöver råhet och teknikalitet också har en musikalisk elegans och känslighet i uttrycket.

”Enki” är sammanfattningsvis en rasande uppvisning i musikalitet och tyngd, med många fina små överraskningar under resans gång. Det här känns redan nu givet för kommande årsbästalista.

Skivor

Enslaved – In Times

Lämna en kommentar

ARTIST: Enslaved
TITEL: In Times
RELEASE: 2015
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Norska progressiva metal-bandet ENSLAVED fortsätter sitt segertåg ännu på sitt tjugofjärde verksamhetsår, och håvar in beröm från alla läger för senaste alstret, trettonde fullängdsalbumet ”In Times”. Recensenterna ber nästan om ursäkt om de lägger betyget under de allra högsta. Likaså känner även jag mig lite ”skyldig” när jag ger plattan ett visserligen högt betyg, 8 av 10, men ändå inte full pott.

Skivan är mycket bra, inget att tveka om där, kontrasterna mjukhet och tyngd återfinns både inom melodierna, i sången och framförandet som helhet. Och allt tycks genomföras med en sådan naturlig, och givetvis bedräglig, lätthet. Kontrasten mellan skön rensång (signerad Herbrand Larsen) och gutturalt growl (Grutle Kjellson) klyver nästan låtarna i två parallella spår, men de hålls ändå alltid ihop med ett stadigt grepp.

Sex välmatade spår, alla över åtta minuter långa och det känns aldrig någonsin som utfyllnad nånstans. Det finns mycket att glädjas åt i årets upplaga av Norges mest prisbetyngda extrem metal-band, både i detaljer och helhet, och att bandet i år åter nomineras till Spellemannprisen (norska motsvarigheten till Grammis) – liksom till min egen årsbästalista – känns inte som en vågad gissning.

Hur då förklara varför betyget trots lovorden ändå inte blir det allra högsta? Jaaa, kanske känns det hela lite för perfekt, lite för tekniskt, lite för välartat. Kan ibland önska att någon, någonstans på vägen, slängt in aldrig så lite grus i det så väloljade ENSLAVED-maskineriet. Men med detta sagt ska självklart alla ENSLAVED-fans snarast möjligt ta del av denna platta som pryder sin plats i bandets strålande utgivning.

Skivor

Keep Of Kalessin – Epistemology

Lämna en kommentar

KEEP OF KALESSIN "Epistemology"ARTIST: Keep Of Kalessin
TITEL: Epistemology
RELEASE: 2015
BOLAG: Indie Recordings

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Amelie

Tystnaden kring KEEP OF KALESSIN senaste åren har inte enbart berott på turnerande och intensivt arbete med nya albumet. Det har också varit grundat i uppbrottet från sångaren Thebon och turerna kring ersättare, innan bandets skapare och kreativa mästare Obsidian C. till slut tog beslutet att inte kontraktera någon ny sångare utan att från nu ta över och sköta de vokala angelägenheterna själv. Hur detta fallit ut har varit mitt stora bekymmer inför utgivningen av norrmännens sjätte album, då Thebon var och är en av mina favoritvokalister, i alla genrer och tider.

Erkännas skall att jag vid de första genomlyssningarna svårt saknade Thebons djupa och breda röstregister. Samtidigt skall sägas att Obsidian C har växt mycket väl in i sin vokala roll. Snyggt och effektfullt förstärkt med stämmor blir helheten mycket aptitligt, och storslaget musicerande gör plattan till ytterligare en ädel enhet i raden av kalessinska pärlor.

Jag älskar KEEP OF KALESSIN och behöver egentligen alls inte jämföra med andra storheter för att förklara nya skivans styrka. Men iaf… inledningsljuden leder tankarna till CULT OF LUNAs senaste platta, Introspection låter bitvis som svenska DEGRADEAD – vilket väl snarast får ses som en komplimang till sistnämnda band, Dark Divinity låter som absolut inget annat 🙂 Och helheten, med The Spiritual Relief, Universal Code och Epistemology i topp, låter till syvende och sist som… KEEP OF KALESSIN. Och allt är gott.

Lätt att älska, svår att släppa, åtminstone för dig som gillar melodisk extrem metal, är en något klyschig men ack så sann utsaga om ”Epistemology”. Och mer än detta, utöver betyget, behöver enligt min åsikt knappast tilläggas.