Alla inlägg av Amelie Schenström

Intervju: Krister Linder från Enter the Hunt

ENTER THE HUNT dök upp som en sällsynt och rar fågel i den svenska hårdrocksvärlden för sex-sju år sedan. Medlemmarna har bakgrund i punk- och metalband som KRIXHJÄLTERS, CANDLEMASS och GONE och kompletteras av sångaren Krister Linder, en stämma med kvaliteter av ett slag långt från gänse hårdrocksvokalisters. Efter ett antal rosade liveframträdanden kom också debuten på skiva, först med EP:n ”Become the Prey” sommaren 2006, vilken snart följdes upp av fullängdsalbumet ”For Life. ’Till Death. To Hell. With Love”, en skiva som jag utsett till de senaste fem årens bästa album, i WeRocks Bästa musik 2006-2011. Bandet spelade på klubbar och festivaler och vi var många som kom att hylla och älska ENTER THE HUNT. Efter 2007 blev det dock ganska tyst om bandet emellanåt, även om ETH fortsatte skapa musik, och en singel släpptes 2009.

 I nästa vecka kommer så ett varmt efterlängtat framträdande av ENTER THE HUNT på Göta Källare, närmare bestämt onsdag 14 december, och då som support för det 20-årsfirande KATATONIA. WeRock fick chansen att något stilla sin nyfikenhet om vad som sker i och kring bandet för närvarande och i samband med spelningen.
– Det känns vackert som fan. Vi är främst där för att bereda väg för vännerna i KATATONIA, och har personligen inget att bevisa. Vi är fans till bandet sedan länge och ser fram emot att stå både på scen och i publiken, säger bandet.

Krister Linder, som bidrar med sång på KATATONIAs senaste platta ”Night Is the New Day”, kommer även medverka som gästsångare på scen under huvudbandets set. Som fan till ENTER THE HUNT undrar man då försiktigt om denna spelning är en engångsföreteelse eller om det kan ses som början på ett mer aktiv period för bandet igen. Svaret är något kryptiskt.
– Klart det är en engångsföreteelse. Som allt annat i livet. Just det här giget kommer aldrig tillbaks. Men ja, vi hoppas helt klart på fler engångsföreteelser som ETH. Hur det blir med den saken har vi dock ingen aning om, så njut som om det vore sista chansen. Alltid.

För ett par år sedan talades om ett projekt/album med namnet ”Empires Fall” och singeln Fighters släpptes 2009. En ”återförening” på scen öppnar också för hopp om att det kommer en platta inom överskådlig framtid.
– Vi har långt mer material än vi behöver för ett nytt album. Det har spelats in i omgångar och haft långa pauser om vartannat. Bandet har aldrig varit splittrat men stått still emellanåt då medlemmar har jobbat med annat, skadat sig, flyttat över Atlanten, nojat inför 2012 och all möjlig oväntad och förunderlig skit. K [Krister Linder] fick ett treårsvisum i USA och har redan varit där i två år, men funderar på att förlänga. Så länge han håller sig undan arresten blir han nog kvar i Staterna ett tag till. Men det har även sina fördelar för bandet.
– Vi jobbar. Men världen förändras snabbt. ”Empires Fall”, helt klart. Det riffas stenhårt i studion och skrivs texter inför kravallpolis medan regimer störtas, ledare byts ut, pengar rasar i värde, enorma företag går i graven, folket rör på sig och monstret vaknar. Men om det är födslovåndor eller dödsryckningar är svårt att se. Kanske både och. Men vi jobbar.

ENTER THE HUNT på Hultsfredsfestivalen 2007 (eget foto)

Senast jag såg ENTER THE HUNT, på Hultsfredsfestivalen 2007, hette basisten Ulf ”Rockis” Ivarsson och det har under åren varit några olika namn bakom den sysslan.
– Spinal the Hunt. Rockis var helt klart drömbasisten, men blev stundtals så översållad med andra jobb att vi tillsammans beslöt kika på alternativ. Till en början var det svårt att tänka sig att jobba med någon annan men nu hanteras yxan äntligen med bravur av en figur vid namn Gustaf Hielm. Och vi tar ett ögonblick i taget. Snubben kan sitta bakbunden på ett UFO till Plejaderna i morgon, med tanke på det här bandets vanliga otur med basister.

Gustaf Hielm har tidigare även spelat med bland annat MESHUGGAH, PAIN OF SALVATION, CHARTA 77 och DARK FUNERAL. Jag undrar då om det är fler medlemsbyten eller andra förändringar att vänta sig.
– Förutom det gamla vanliga att inget är sig likt två sekunder i rad? Nej.

Så, inga definitiva besked om nytt album eller över huvud taget vad som händer efter onsdagens spelning på Göta Källare, men det känns trots allt väldigt hoppfullt för alla oss som hoppas höra mycket mer av bandets unika variant av hårdrock. Så vi önskar varmt lycka till och på snart återhörande med ENTER THE HUNT!

Text och bild: BiblioteKarin

Deathember – A Thousand Flatlines

deathember2011ARTIST: Deathember
TITEL: A Thousand Flatlines
RELEASE: 2011
BOLAG: Violent Groove

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Mitt leende blir allt bredare och jag känner hur ögonen lyser när jag hör de vokala insatserna på ”A Thousand Flatlines”, debut-EP:n av det Huddingebördiga DEATHEMBER. Hyenehysteriskt skratt, gläfsande skall, djupaste dödsgrowl, skrik och ja, faktiskt en liten del ”normalsång” också däremellan. Och allt så väl sammanhållet i en skapelse som är ren glädje att ta del av.

Detta är en högst välproducerad platta som gör ett mycket starkt intryck som debut betraktat. DEATHEMBER uppmärksammades i höstas när första singeln, The Linear Act, släpptes och då inte minst för att den forne SIKTH-sångaren Mikee Goodman gästar på det spåret. När nu hela EP:n föreligger står det dock klart, med den jämnt höga nivån låtarna håller, att DEATHEMBER och dess sångare är fullt kapabla att helt stå på egna musikaliska ben. De instrumentala insatserna är också rakt igenom mycket väl godkända och de sex spåren har en variation som gör att jag gärna sätter spelaren på repeat och startar om plattan så snart sista låten, This Treacherous Mind, tonat ut.

EP kallar banden sitt förstlingsverk (ja, demo har iofs släppts tidigare) men med sina sex låtar och i stort sett 30 minuter högkvalitativ musik bör detta snarast ses som en fullvärdig debut. Och som sådan är DEATHEMBERs ”A Thousen Flatlines” en het kandidat till utnämningen som 2011 års bästa svenska debut.

Intervju: Nephente från Netherbird

Det är full aktivitet i NETHERBIRD-lägret. Förra året släpptes bandets andra fullängdare, ”Monument Black Colossal”, och nu ett år senare kommer EP:n ”Shadows and Snow”. NETHERBIRD syns också alltmer ute på våra rockklubbar och konsertlokaler. WeRock fick ett snack med Nephente, bandets sångare och ena grundare, om inspiration kontra stöld, fysisk skiva kontra nedladdning, medlemsbyten och bandets framtid. Dessutom tips om 2011 års bästa album.

nephente2011”Jag blir stolt över att du har svårt att sätta fingret på vår exakta identitet”
– NETHERBIRD är ett band som jag bildade tillsammans med Grim (gitarr) och Bizmark (gitarr och keyboard) i oktober 2004, säger sångaren Nephente. Faktum är att vi tog beslutet att skapa musik tillsammans när vi gick på DISSECTIONs återkomst-gig i Stockholm. Så här i efterhand känns det väldigt passande eftersom vi från början hade för avsikt att spela black/death metal med rötter i den musik vi växt upp med och som inspirerat oss, och det handlar då om band som började spela under tidigt 90-tal. Ett av dessa är givetvis DISSECTION, men jag vill gärna nämna UNANIMATED och VINTERLAND som två viktiga influenser också.

-När vi bildade NETHERBIRD valde vi att inte ha en fast sättning utan istället ville vi fokusera på vårt musikskapande, och saker som replokal och andra praktiska delar kom faktiskt först flera år efter våra första inspelningar. Vi skrev låtar utan någon begränsning till ”vem klarar att spela detta på trummor?”, utan vi bad någon som vi kände var lämplig att haka på när det var dags för studion och med tiden blev det rätt många gäster som vi spelade in med. Men vi har aldrig sett på bandet som ett ”projekt”, det var ämnat att bli ett band med full sättning på sikt men vi lät det ta tid och slapp därför mycket av den replokalsångest som t ex drabbat mig i tidigare band. Mer fokus på konsten, mindre på att bråka om logotyper och annat världsligt, skrattar Nephente.

I NETHERBIRDs musik finns drag av bland annat både black, gothic och symfonisk metal, och den kan vara ganska svår att genrebestämma. Detta ses av sångaren som något enbart positivt.
– Jag blir stolt över att du har svårt att sätta fingret på vår exakta identitet. Vi har från dag ett skapat och spelat in det som vi känner passar oss just då. Det enda som varit givet är det mörker och den innerlighet som jag anser hör till bra musik. Men som jag sa tidigare, våra rötter ligger djupt i tidigt 90-tal och den skandinaviska death och black metal-scenen, så rent ljudmässigt finns nog alla våra influenser där, textmässigt är det kanske mer gotiskt eller rent av existentiella teman som dominerar. Vi kommer också fortsättningsvis att försöka utveckla vårt uttryck men rötterna är konstanta och vi anser fortfarande att de bästa produktionerna spelades in av Dan Swanö i Unisound under 1990-talet.

Svenskt 90-talssound är således en given inspirationskälla för NETHERBIRD. Annars är Nephente inte främmande för att stjäla idéer från olika håll…
– Jag har skrivit extrem metallmusik sedan 1990 så jag har faktiskt väldigt svårt att säga vad som egentligen är min inspirationskälla. Ibland vill man ju säga att man blir inspirerad av ”allt man ser och känner” men det känns som en rätt tom klyscha. Saken är den att jag är och lever för den musik jag skapar och har alltid den som ett raster när jag går på konserter, ser på konst eller när jag läser, så det blir liksom en process där jag alltid funderar på hur det som inspirerar eller berör mig ska kunna bli en del i mitt eget skapande. Troligen är jag alltså den största tjuv du kan finna, eller den ärligaste konstnären, men mitt skapande är till stor del ett återskapande, eller att finna nya kombinationer, av annan konst. Dock är det sällan musik som inspirerar mig utan snarare bildkonst eller annan scenkonst.
– Jag lyssnar mycket på musik givetvis men är då mer ”avkopplad” och tänker inte så mycket, för den uppfyller mig helt. Det är Bizmark som skriver i princip all musik och jag alla texter för NETHERBIRD, sen arrangerar hela bandet låtarna till den helhet som vi spelar in. Vi är väldigt olika som personer och har olika musikaliska förebilder så det finns ett rikt spektrum av influenser att ta av. Vi skriver ungefär två plattor om året men allt spelas inte in, i alla fall inte ännu, men vi har gott om material inför framtiden.

Bandet har funnits sedan 2004 men först nyligen började NETHERBIRD även ge konserter. Ett nödvändigt medlemsbyte gjorde detta möjligt.
– Det var först 2010 som vi kände att vi hade tillräckligt med material som fungerade live och kände att tiden var mogen för live-framträdande. Förändringen som gjorde detta möjligt var att Erik Röjås tog över bakom trummorna efter Adrian Erlandsson [ex-AT THE GATES och THE HAUNTED, numera i PARADISE LOST]. Eftersom Adrian bor i England blev det för kostsamt att ta gig, så det var nödvändigt för oss att gå skilda vägar och nu har vi hela bandet i Sverige vilket gör det möjligt att genomföra spelningarna.
– Totalt har nära 20 personer funnits med på de olika inspelningar vi gjort under åren, inte minst tre olika trumslagare. Dock är Erik Röjås den första fasta trumslagaren i bandet som vi spelat live med och det fungerar lysande. Han är en enorm talang och hans dedikation till musiken och bandet gör honom till en självskriven medlem. Så nu har vi en fast sättning och den kommer inte ändras i första taget om jag får som jag vill! Kemin i bandet är otrolig och det gör att vi nu växer som en enhet vilket kommer märkas på kommande inspelningar. ”Shadows and Snow”-EP:n är första steget på den resa som vi som helt band kommer göra under kommande år och jag tycker den spöar allt vi gjort tidigare.

”Våra nedladdningsbara album är aldrig slutsålda”
”Shadows and Snow” släpptes för fri nedladdning och samtidigt till försäljning i fysiskt format. Det här är ett medvetet sätt att sprida sin musik som NETHERBIRD tänker fortsätta med.
– Ja, vi har valt denna väg eftersom alla som vill ändå kan ladda hem all musik. Men de som vill höra oss kan ladda hem det från oss själva. Tiderna har förändrats och vi ser inte det som ett problem. Den som vill kan nu höra vår musik oavsett var de bor, vår nedladdningsbara musik är aldrig slutsålda. De som sen gillar det är välkomna att köpa en tröja eller en platta och på så sätt har vi råd att fortsätta spela in och släppa mer musik. Vårt yttersta syfte med NETHERBIRD är att skapa musik, få folk att lyssna och förhoppningsvis få dem att känna något. Med hjälp av gratis nedladdning når vi otroligt många fler än vi skulle gjort med enbart skivor. Fan, den som är 15 idag har ju inte ens en CD-spelare så jag förstår att de skiter i det old school-formatet. Själv älskar jag skivor och samlar på hög, men jag har inga illusioner om att det ska vara något som kommande generationer gör. Så länge de lyssnar och gillar det så får det bli på vilket format som helst, resten är bara en teknisk fråga och därmed underställd konsten, ler Nephente.

netherbird11Hösten och vintern ser ut att innebära bråda tider för NETHERBIRD med ytterligare nya skivsläpp och både spelningar i Sverige och turné utomlands. Men det ligger inte för bandet att vila på lagrarna.
netherbird-2011– Vi släpper först ytterligare två EP och dessa kommer sedan att samlas på en fullängdare med två nya spår. Allt kommer finnas för gratis nedladdning också. Så fullängdaren släpps nog i skiftet vinter/vår 2012 om allt går enligt plan. Sen blir det nog minst en ny EP under nästa år också, vi ligger inte på latsidan!
– Vi har spelat i Sverige under hösten, ett gig i Uppsala, ett på en kryssning till Riga (Rock Bitch Boat) och härnäst är det Göteborg. Därefter blir det nog rätt lugnt på Sverigefronten en tid. I februari 2012 åker vi på en turné som kommer täcka in Tjeckien, Slovakien, Ungern och Rumänien. Totalt tror jag det är elva gig på lika många dagar. överlever vi det så ska vi bums börja planera nästa turné. Vi har också lite diskussioner inför gig i England och Ryssland så det börjar öka på. Vi hoppas också kunna få spela på lite festivaler under nästa sommar men det är svårt när man ligger på ett litet skivbolag. Den som lever får se, vi kommer hålla på länge och har ingen panik.

Snart är det dags att summera det musikaliska året 2011 och Nephente har svaret klart om årets bästa album.
– Jag tycker DEMONICALs ”Death Infernal” är årets platta, hårt, rått och rätt! Så jag är så tuff att jag inte garderar mig utan kör på den som årets tips!

WeRock tar till sig detta tips och konstaterar att vi ännu inte recenserat den plattan. Vi önskar bandet all lycka till i framtiden, och helt säkert kommer mer av och om NETHERBIRD finnas för läsning på WeRock under kommande år. Som Nephenthe avslutningsvis hälsar:

– Kör hårt så lär vi höras mer framöver!