Alla inlägg av Martin Bensch

Year Of The Goat – Trivia Goddess

ARTIST: Year Of The Goat
TITEL: Trivia Goddess
RELEASE: 12/9 2025
BOLAG: Napalm Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Med ett omslag som var lite lockande, men också en smula frånstötande, och med ett bandnamn som jag sett i förbigående men inte fäst mig vid tryckte jag igång ”Trivia Goddess” för ganska exakt två veckor sedan. Nu vill jag bara säga – fan ta er Year Of The Goat!

Bandet från Norrköping har nämligen lyckats göra en skiva som satt sig så till den milda grad i hjärnbarken att låtar poppat upp i skallen på jobbet, strax innan jag ska till att somna, när jag vaknat under natten och när jag har cyklat hem från jobbet. Och det har varit både underbart och fruktansvärt.

Jag hade inte hört en ton av det här bandet innan denna skiva, och nu får det ju bli att kolla upp resten av diskografin, för detta är riktigt bra, tungt svängande och sprakande ockult rock som sannerligen ger mersmak.

Lyssna bara på svänget i titellåten! Det är ju stört omöjligt att inte gilla detta, och även om jag gillar denna låt som bara den så finns det låtar som jag uppskattar än mer och som skjuter ut skivan i stratosfären.

Skulle jag välja ut två låtar som de två bästa så blir det tveklöst Mét Agwe som handlar om en varelse som har sin hemvist inom voodoo, specifikt Haiti och som ses som en varselse knuten till havet och King Of Damnation. Den första har både ett tungt bluesigt sväng och rent magiskt bra sång där bandet släpper på utav bara fan. Lägg till detta gitarrspel som får det att vattnas i munnen.

Den andra är ännu tyngre, men med bibehållen bluesighet, och bandet jobbar så skickligt med att sänka och höja intensiteten att det är svårt att tröttna på att lyssna på skivan.

Överlag är ”Trivia Goddess” en skiva som det är svårt att slita sig ifrån. Att skriva musik som är av denna kvalitet hade räckt för många band, men det jag verkligen uppskattar med Year Of The Goat är att de är så bra sångare – här finns två huvudsångare som levererar totalt, och ett helt koppel med bakgrundssångare som lyfter sången än mer.

”Trivia Goddess” är en fantastiskt bra skiva som jag tvivlar på att jag kommer slita mig helt ifrån. Den excellerar i sväng och hantverkskicklighet på ett så påtagligt sätt att om man gillar band som med lätthet och ackuratess lyckas få musik som känns så hemtam att ändå verka så fräsch som här – ja då har man en skiva att se fram emot här. Kolla in den.

Revocation – New Gods, New Masters

ARTIST: Revocation
TITEL: New Gods, New Masters
RELEASE: 26/9 2025
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det har gått tid sedan jag recenserade någon skiva av Revocation – 2016 kollade jag in ”Great Is Our Sin”, men det innebär inte att jag inte har lyssnat på bandet från Boston. Jag tyckte att både ”The Outer Ones” och ”Netherheaven” hade sina förtjänster – och det är symptomatiskt att så har jag tyckt om nästan alla skivor som bandet har stått bakom. Flera redigt bra låtar som har väckt en hel del förnöjsamhet, och så ett antal låtar där jag känt att bandet kunnat bättre. Ofta har jag landat på en betygssjua, vilket ju inte är att förakta, och så blir det också nu.

”New Gods, New Masters” luras lite – den inledande duon med först titellåten och Sarcophagi Of The Soul är nämligen svinbra. Strängarbetet flyger här på en i det närmaste stratosfärisk höjd – det är bett i riffen, och solona – herrejävlar – skjuter ut låtarna i rymden. Detta kombinerat med ett flyhänt trumspel, ja, jag blir helt lyrisk. Tänk ändå om hela skiva hade legat på denna nivå har jag kommit på mig själv med att tänka flera gånger!

Som roligast blir det när bandet bjuder in en lite oväntad gäst som Gilad Hekselman som främst är känd som en jazzgitarrist i The All Seeing – då bryts formen och det blir verkligen aningen mer intressant än när det ”bara” är Travis Ryan från Cattle Decapitation, Jonny Davy från Job For A Cowboy eller Luc Lemay från Gorguts – musiker som jag verkligen uppskattar men som känns mer typiska för en metalskiva.

För det är när Revocation låter sin kreativitet löpa fritt som bandet blir verkligt intressant. Vem minns inte det fantastiska inslaget av blås och orgel i The Watchers utan att tänka på hur briljant det var?

Hantverket på ”New Gods, New Masters” är som vanligt utmärkt – att bandet kan lira precis så bra som behövs för den här typen av musik det räcker såklart ett gott stycke på vägen, men när jag känner att det finns så mycket mer oförlöst potential i Revocation som jag vill ha mer av, då blir det inte ett högre betyg än så här.

Gillar du bandet sedan innan, då är denna skivan sannolikt en som du kommer gilla lite mer än vad jag gör – och då gillar jag den en hel del.

Spidergawd – From Eight To Infinity

ARTIST: Spidergawd
TITEL: From Eight To Infinity
RELEASE: 12/9 2025
BOLAG: Stickman Records

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Ibland är det onödigt att krångla till det. Spidergawd har sedan starten varit ett band som levererat högkvalitativ rock – senaste skivan är inget undantag från detta.

Men även om formeln är intakt – det är svinsnygg sång, grymt gitarrspel, ruskigt bra rytmik och så en skopa barytonsax på det – så känns det som om Spidergawd är lite extra tända på den här skivan.

”From Eight…” är en skiva där snart sagt varenda låt ligger på en mycket bra nivå – den enda som jag inte tycker är helgjuten är One In A Million och den är ju inte direkt dålig. Men ställd bredvid låtar som  The Grand Slam, Confirmation eller The Hunter så står den sig inte riktigt.

Alla andra låtar är så bra att jag inte tröttnat ett dyft på dem trots upprepade lyssningar. Snarare har det varit så att skivan har pockat så mycket på uppmärksamheten att det är i stort sett den enda jag lyssnat på i dess helhet under den gångna veckan.

Spidergawd formligen spritter av spelglädje – oftast är tempot i låtarna över medel, och det är ju inte svårt att gilla att trummisen Kenneth Kapstad driver bandet framför sig både med hårdhet men också med finess och finlir.

Vill man ha en skiva som höjer vilken förfest som helst, så är ”From Eight To Infinity” ett ganska givet val. Gillar du rock, kolla in den.