Etikettarkiv: Napalm Records

Evile – Hell Unleashed

ARTIST: Evile
TITEL: Hell Unleashed
RELEASE: 30/4 2021
BOLAG: Napalm Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Brittiska thrasharna i EVILE tröskar på efter sju sorger och åtta bedrövelser. “Hell Unleashed” är bandets första skiva på hela 8 år, och det är klart att suget på bra retro-thrash inte direkt har minskat, i alla fall om jag pratar för mig själv.

För här får ni släppa alla tankar på att få en skiva som vidareutvecklar thrashen. EVILE verkligen dyrkar tvåtakten och halvtakten, och riffen ska vara sjukt intensiva, annars får det vara. Detta är både bandets styrka och svaghet. Ofta funkar det alldeles lysande. Öppnaren Paralysed är en helt fulländad låt som får mig att studsa till varje gång jag lyssnar på den. Breaket med det första riffets återkomst vid 4-minutersstrecket är helt magiskt och hela låten får mig att undra om bandet äntligen kommer att leverera en skiva som håller hela vägen.

Svaret är lite både och. Det är inte svårt att uppskatta “Hell Unleashed” för dess rent vansinniga spelglädje. Ganska nye gitarristen Adam Smith ser till att piska på rejält i snart sagt varenda låt och det är framför allt gitarrarbetet som gör att jag verkligen gillar “Hell Unleashed”. Det är även detta som produktionen lyfter fram. Jag hade gärna sett att Ben Carters trummor hade fått lite mer kropp, men hans rent fantastiska renslir väger upp för rätt mycket.

“Hell Unleashed” är en trevlig platta som jag kommer att återvända till under året, men materialet är aningens för jämntjockt för att jag ska snäppa upp betyget ett steg.

Nervosa – Perpetual Chaos

ARTIST: NERVOSA
TITEL: “Perpetual Chaos”
RELEASE: 2021
BOLAG: Napalm Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Brasilianska NERVOSA har under hela sin existens varit ett av de hårdast arbetande banden. Tunréplanerna har lika ofta sett ut som om en epilektiker ritat färdvägar på kartan under ett anfall som en planerad struktur till världsherravälde, och att slugga runt i allehanda världsdelar har aldrig skrämt tjejerna så länge de fått stå på scen och, på ren engelska, kick some ass. Kanske var det detta hårda arbetsschema som fick bandet att krackelera i april under nådens år 2020? Det är kanske mindre intressant – det viktiga är att det är samma arbetsmoral som fått bandets musikaliska motor Prika Amaral (gitarr) att anta utmaningen på samma sätt som hon närmat sig allt annat.

Spotta i näven. Stirra motgångarna stint i ögat. Rekrytera ett helt nytt band i form av Diva Satanica (sång), Mia Wallace (bas) och Eleni Nota (trummor). Ge sig in i studion. Jobba hårdare. Spela… hårdare.

“Perpetual Chaos” är inte den mest varierade skivan du någonsin kommer att höra, men det är heller inte meningen. SLAYER är facit, och precis som dessa amerikanska legender går det ut på att hålla sig till grundformulan men ändå vara relevant, och där lyckas NERVOSA visa att man fortfarande är att räkna med. Spår som Guided By Evil, People Of The Abyss, Time To Fight eller sista låten Under Ruins är finfina thrash/döds-låtar att bråka med närmaste granne till.  Inga svaga spår finns, och den enkla variation som kommer av exempelvis Erik “AK” Knutsons (FLOTSAM AND JETSAM) gästspel i Rebel Soul räcker gott för min del.

Knäckande hårt, detta. Precis som man vill!

Draconian – Under A Godless Veil

ARTIST: Draconian
TITEL: Under A Godless Veil
RELEASE: 30/10 2020
BOLAG: Napalm Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Få band kan likt Säffles DRACONIAN förmedla samma känsla av trånad. Det är sannerligen en bedrift att trots att bandets formel har förändrats ganska lite under karriären, så väcks alltid samma känsla av längtan av att sjunka ner i bandets musik, och att dessutom lyckas med att hålla mitt intresse uppe genom hela “Under A Godless Veil” som är strax över en timme lång är också klart imponerande.

“Under A Godless Veil” fortsätter, som ni förstår, på den sedan tidigare inslagna vägen – det är melankoliskt som bara den, det går ofta långsamt och det är ett oerhört fint samspel mellan Heike Langhans rensång och Anders Jacobsson growl. I låtar som Lustrous Heart och efterföljande Sleepwalkers blir det förödande effektivt i refrängerna som har tillräcklig med pondus för att krossa det mesta i känslomässig tyngd.

Överlag så har DRACONIAN lyckats med att snickra ihop så otroligt minnesvärda låtar på den här skivan att de hade kunnat välja i stort sett vilka som helst som teaserlåtar innan skivan kom ut. Redan första låten jag hörde från skivan, Sorrow Of Sophia, tyckte jag var väldigt bra, men jag var faktiskt inte förberedd på den formliga svallvåg av känslor som bandet släpper på genom hela skivan.

Överlag så känner jag mig så väl omhändertagen av DRACONIAN på den här skivan att jag upplever den som en så väsentlig skiva från det gångna året. Att en skiva förmår både trösta och lugna på detta sätt är helt fantastiskt.