Alla inlägg av Werock.se

Pathosray – Pathosray

ARTIST: Pathosray
TITEL: Pathosray
RELEASE: 2007
BOLAG: Frontiers Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: KissJocke

PATHOSRAY är ett band som rör sig i den hårdare delen av den genre som ofta kallas prog-metal. Sedermera finns då också inslag av den prog/symfoniska 70-talsrocken som inspirerat prog-metalgenren. Det är långa låtar med mycket tuggande av hårda riff, dubbla-baskaggar blandat med lugna stycken som domineras av piano/keyboard samt stämningsfull sång som kännetecknar PATHOSRAY. Men även en stor dos av klassisk metal kan skönjas vilket skalar av de mest utskällda delarna hos prog-metal banden: nämligen att den tekniska färdigheten hos varje instrumentalist prioriteras före låtarna och känslan. Hos PATHOSRAY är det först och främst låtarna som gäller.

Det självbetitlade albumet är Italienarnas debutalbum trots att de existerat ändå sedan år 2000, från början under namnet N.D.E. Bandet har hunnit finslipat sitt sound med hjälp av 3 demosar genom åren, bland annat den i Italiensk media hyllade ”Deathless Cresendo” från 2006. Bandet jämför sitt sound som en blandning av DREAM THEATER, NEVERMORE, SYMPHONY X, ELDRITCH och FATES WARNING.

Med sin direkta, varierade och tunga progmetal med en dos thrash kliver PATHOSRAY omedelbart in i elitdivisionen för sin genre och detta borde vara ett givet köp för alla som gillar tung klassisk Heavy Metal med proginslag. Bästa låt på skivan är utan tvekan 9-minuters låten The Sad Game som emellanåt påminner om det gamla ICED EARTH innan Matt Barlow tog över mikrofonen. Lite härligt BLIND GUARDIAN-doftande riff kan också avnjutas i The Sad Game.

Samtliga spår på skivan håller hög klass, värd att nämna förutom ovanstående The Sad Game är ändå den öppnande Faded Crystal som med lätthet hade passat in i DREAM THEATERs senaste album ”Systematic Chaos”. En annan favorit är den låt som bär mest progmetal-stämpel på sig Scent Of Snow.

Det är bara att börja mailbomba CDOn och Ginza så de tar hem denna skiva för den är ett givet köp.

Agony Scene – Get Damned

ARTIST: AGONY SCENE
TITEL: Get Damned
RELEASE: 2008
BOLAG: Century Media

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Blanksteg

Ilsket, brutalt och argt
2005 släppte AGONY SCENE sin andra fullängdare, ”Darkest Red”, på sitt andra skivbolag, Roadrunner Records, och jag älskar fortfarande varenda minut av detta smärtsamt brutala mästerverk. Trummorna är en av de största faktorerna till att jag alltför gärna lovprisar detta bandet, så det var med förfäran i blicken som jag läste att de bytt trummis. Det, plus att de  nu på sin tredje giv avverkar sitt tredje skivbolag gör att jag var lite smått skeptisk till Get Damned.

Hela skivan börjar med Barnburner, en låt som med sina körrop har mer hardcorekänsla än tidigare släpp. Denna känsla genomsyrar det mesta av plattan, särskilt första halvan. Men sjätte spåret, Rapture, har precis allt det där som gjorde förra skivorna så bra. Nästa låt, Deliverance, har ett riktigt ösparti en och en halv minut in,och såhär fortsätter det skivan genom. Efter några genomlyssningar har man upptäckt en hel mängd med både små och stora detaljer, en underbar breakdown här, en skön melodi där. Lyssna in the Opposition på tal om breakdowns, och en annan låt som måste nämnas är avslutande Old scratch som är enda låten där Michael Williams inte enbart skriker för full hals. Här blandas ren sång med det vanliga skrik som också är ett kapitel för sig. När hans rakbladsvassa stämma skär genom halsen låter det lika smärtsamt som ilsket. Detta är bra ord för att förklara hur musiken som helhet låter också.

Var det befogat att vara skeptisk mot denna metalcoreakt? På den frågan är jag väldigt tudelad. Det är inte riktigt lika bra som föregående skivor i mina öron, med mindre variation i sången, lite mindre metal och mer hardcore i musiken, men samtidigt låter det aningen mer ilsket, irriterat, argt, ja, kalla det vad ni vill, och lite mindre välpolerat.

Sammanfattningsvis tycker jag att ”Get Damned” är en mindre lättlyssnad, mer hardcoreaktig platta än tidigare skivor från AGONY SCENE. Mycket pondus och ilska färpackad i elva låtar som nästan alla klockar in runt tre minuter. Man skulle kunna säga att de inte har något för alla, däremot har de allt för någon, men denna någon är inte jag, men det är inte långt ifrån.

Intervju: Jarkko – Teräsbetoni

Intervju med de Finska metalkrigarna TERÄSBETONI. Storsäljare i Finland, dock på grund av lyriken på modersmålet har de ännu inte slagit igenom utomlands. Vad döljer sig i frontmannen Jarkko´s sinne och kommer de att fortsätta svära metalklyshor på finska?
Få reda på allt du behöver veta här…

Teräsbetoni

Hej, Jarkko! Så hur är livet som metalkrigare i finland dessa dagar?

Hej, Martin. Det är en kombination av mycket att göra och stadig kosa framåt.
Efter suttit i turnébussen timma efter timma, ska du alltid vara redo för vad som än det krävs för bandet. Kan likna det vid att göra militärtjänstgöring; vänta, vänta vänta…och låtskriveri såklart. Jag har alltid mycket att göra men det spelar ingen roll för jag älskar att vara talesman för finsk metal!

TÄRESBETONI bildades 2003 och började sakta men säkert bygga upp en sitt rykte underground. Det ryktas att era fans vid den tiden tröttnade på väntan efter en officiell release så de skickade in en namnlista till diverse skivbolag?

Vi blev helt överrumplade av denna legion killar som kom fram till oss efter ett gig och berättade deras planer. Jag vet inte hur stor deras förtjänst var för vi blev signade helt och hållet genom förhandlingar med Warner Music Finland. Även hur det var så glömmer jag aldrig sådant engagemang.

Båda era skivor ”Metallitotuus” (2005) och ”Vaadimme Metallia” (2006) har tillsammans sålt närmare 70 000 exemplar bara i Finland! Några planer på att vilja slå igenom utomlands?

Det är väldigt höga siffror för att vara Finland och ett genombrott utomlands vore väldigt välkommet men jag tror vi har ett ”problem” med det finska språket. Det fanns förhandlingar om att sjunga på engelska från början istället men alla sidor var inte med på det. Därav har vi ingen deal för Europa eller resten av världen.
Det finska språket är en del utav vad vi handlar om, vi är stolta över vårat arv.
Dessutom finns det ju band som Rammstein vilka är stora och sjunger på sitt egna språk som inte heller så många förstår. Man kan lätt få fiender här…

Metallitotuus   

Men…LORDI, NIGHTWISH, CHILDREN OF BODOM, STRATOVARIUS är alla stora finska band som alla sjunger på engelska och inte får fiender för det?

Visserligen, men de där banden uttryckte sig på engelska från början. Varje band har en historia som pushar dem i en riktning. Du vet, det finns folk som väntar sig att bandet ska förändra sig och de som aldrig vill se en förändring. Angående vårat senaste album så reagerade en del folk med; ”Ni spelar ju samma låtar om igen?”, Medan andra sa till oss varför vi var tvungna att förändra oss? Lyckligtvis gillade de flesta materialet, men iallafall så förstår du nu nog min mening.

Vad handlar eran lyrik om? Vad är det bakomliggande budskapet ni vill föra ut?

Vi sjunger om oss själva. Vi vill återinföra musiken som vi tycker gått förlorad i media många gånger. Heavy Metal är det bästa formatet för ett starkt och klart budskap.
Våra låtar handlar om livet, slagen, vinsterna tillika förlusterna, glädjen och sorgen i det du möter under livets gilla gång. Våra låtar har rört många människor och de är vi glada för. Det är därför vi gör musik.

Det är väldigt enkelt att dra pareleller mellan er och MANOWAR…

Varje band har sina influenser. Manowar har berikat mitt liv väldigt mycket men så är det inte med alla i bandet. Vissa älskar tysk metal, andra kanske bara klassisk rock. Vi lyssnar på alla sorters musik och allt vi lyssnar på påverkar våra sätt att skriva.
Det finns många band som fått väldigt mycket från MANOWAR.

Hur fungerar låtskrivarprocessen i TERÄSBETONI?

Jag, Järvinen och Rantanen skriver alla låtarna. Jag har skrivit hälften av musiken och de andra två resten. Vi alla håller visionen i bandet och det är just därför vi inte vet vad som händer härnäst! Hahaha!

Bandet har hållt samma medlemsuppsättning sedan begynnelsen. Det är väldigt ovanligt för ett band…

Ja, precis! Originaluppsättningen är stark och fungerar bra. Det finns ingen anledning att ändra den!

Du sjunger, men spelar även bas I bandet. Var det svårt att hitta tillräckligt med medlemmar eller var det bara så du ville ha det? Har du tagit några sånglektioner förresten och vad använder du för utrustning?

Vi har aldrig försökt hitta andra medlemmar. Jag ville spela bas för det är åskan som dånar i varje låt vi spelar. Jag tycker att bas är det tyngsta av alla instrument. Soundet, känslan när de där lägre tonerna rushar genom kroppen…På samma gång är instrumentet väldigt primitivt. Jag tycker att instrumentet bas inte borde ses så lättvindigt på. Bassister måste veta sin plats i bandet. Hela grunden i rock (heavy metal), är arbetet mellan trummisen och basisten. Jag har aldrig tagit några sånglektioner, kanske borde jag!! För närvarande använder jag ESP Jazz bas, Warwick top och en Warwick 8×10 låda. Reagera inte på ordet ”jazz”. Espversionen av det klassiska instrumentet är grymt bra! Den är tung med mycket botten, så det passar heavy metal perfekt!

Jarkko Ahola

Har ni några galna fans att berätta om?

Vi har blivit väl bemötta. Finland är ett litet land fullpackat med tystlåtna personer så vi har inga historier om galna fans direkt. Självklart har vi mött alla dessa ”vill-du-ha-en-avsugning” –tjejer, men sex är en naturlig del av livet och många tjejer vill ha sex med killar som lirar på scen.
Vi fick en ärofull gåva av ett fan från Kurikka i Finland. Han hade skapat en sten av metall med fyra svärd på den. Varje medlem i bandet har nu varsitt svärd och en del av ”stenen”. De fyra delarna kan bli ihopsatta när vi vill. Det är en grym gåva!

Vad händer i TERÄSBETONI´s värld just nu? Kan vi vänta oss ett tredje album i en nära framtid och kanske på engelska?

Vi skriver låtar och spelar live just nu. Det tredje albumet kommer ut nästa år troligen. (2008, reds anm). Vi vill verkligen producera ett grymt album så därför stressar vi inte.
Det tredje albumet kommer bli det bästa av dem alla.

Hur är erat skivbolag; Warner Music Finland, att arbeta med?

Jadu, de är trevliga men WMF är ett bolag som är beroende av profit, så ibland är vårat mål och deras avsevärt olika. Men i allmänhet tycker jag att både bolaget såväl som bandet gör ett bra jobb.

Kommer ni återvända för en svensk show? Sweden Rock Festival 2007 vore sannerligen perfekt för det! Faktiskt, så tycker undertecknad att erat bokningsbolag borde försöka boka TERÄSBETONI för denna sammankomsten!

Jag skulle älska det, tro mig! Men, det är alltid ordet ”men”. Alla de där förhandlingarna.
Första intresset borde komma från organisatören, för då har vi något att förhandla om.
Vi kommer rocka röven av Sverige en vacker dag! Kanske efter ett framgångsrikt tredje album? Det skulle vara kul!

Ett sista meddelande till läsarna av WeRock.se och era svenska fans?

Förbli sanna till er själva. Ge aldrig upp! Livets frukter smakar bättre när du vet att du kämpat för dem. Tack till alla fans i Sverige!

Så, Jarkko, tack för din tid, ses på vägarna och hail!

Hail!

Martin Lindberg