Etikettarkiv: 2020

Skivor

Radiant Knife – The Body

Lämna en kommentar

ARTIST: Radiant Knife
TITEL: The Body
RELEASE: 28/8 2020
BOLAG: Egen utgivning

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

2020 har seglat upp till att bli ett riktigt bra år när det gäller EP-skivor. Alltfler band verkar se fördelarna med att skriva korta och koncisa skivor, och verkligen använda sig av formatet. RADIANT KNIFE från Lafayette i Louisiana har gjort ytterligare en kvist på formatet. På fredag släpper bandet ”The Body” för att sedan i början av oktober släppa ytterligare en EP, ”The Ghost” och skivorna skall ses som en enhet.

RADIANT KNIFE är en duo bestående av Greg Travasos på trummor och Stephen Sheppert på gitarr och de spelar progressiv sludge, något de gör till stora delar bra. Jag hör såklart klanger från MASTODON vilket jag inte ser som något dåligt alls. Men duon lyckas faktiskt övertyga mig till stora delar att de är värda att hålla koll på. Det är meckigt utan att tappa sväng, svängigt utan att tappa tyngd och det låter riktigt bra om bandet på den här skivan.

Helt originellt är det inte, men skivan fastnar ändå något så oerhört effektivt att det är svårt att värja sig mot den. Trots att ”The Body” klockar in på ungefär 20 minuter så känns den betydligt matig och väl sammanhållen. Allt bandet tar sig för känns väl genomtänkt och balanserat. Kolla in den.

Skivor

Unleash The Archers – Abyss

Lämna en kommentar

ARTIST: Unleash The Archers
TITEL: Abyss
RELEASE: 21/8 2020
BOLAG: Napalm Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Som jag har längtat efter den här skivan. Efter det att jag föll stenhårt för UNLEASH THE ARCHERS när de släppte tvillingskivan till ”Abyss” 2017 – ”Apex” har jag väntat hungrig på mer material från den kanadensiska power metalorkestern.

”Apex” var en fint genomarbetad skiva som jag återkom ofta till under 2017, och att historien som startades med denna skiva nu får sin minst sagt snåriga fortsättning på ”Abyss” var något som gjorde mig än mer taggad.

Mycket är sig likt. UNLEASH THE ARCHERS fina känsla för dynamik kommer ännu mera till sin rätt på den här skivan dock. En del tycker kanske att en låt som Through The Stars är lite väl mesig, men för egen del tycker jag den passar väl in i resten av skivan, och den balanserar upp de låtar som ligger runt om den som sannerligen inte sparar på krutet. Legacy har ett fruktansvärt episkt anslag som det är omöjligt att inte kapitulera inför. Just det episka har bandet tagit till nästa nivå på ”Abyss” som jag upplever som en mycket matig skiva med flera ystra krumsprång än vad som brukar återfinnas på power metalplattor. Likväl anstränger sig UtA för att inte få skivan att tippa över på klassiskt NIGHTWISH-manér, och lyckas väldigt bra med detta även om det köttas ordentligt i låtar som Return To Me där gitarristerna Grant Truesdell och Andrew Saunders går loss rejält, och Faster Than Light där hela bandet formligen vrider upp alla reglage till max och bjuder på en av de bästa låtarna bandet har gjort någonsin. Sångerskan Brittney Slayes som tillsammans med trummisen Scott Buchanan utgör stommen i bandet sedan starten 2007 visar inte bara i denna låt vilken fruktansvärt skicklig sångerska hon är. Hennes stämma löper som en röd tråd genom hela bandets väsen, och jag kan faktiskt inte få nog av hennes sång lika lite som av Buchanans trumspel som driver bandet framåt på ett fint sätt.

”Abyss” är en mycket bra skiva som jag misstänker att jag kommer återkomma till regelbundet under året. Kolla in den.

Skivor

Fermentor – Continuance

Lämna en kommentar

ARTIST: Fermentor
TITEL: Continuance
RELEASE: 14/8 2020
BOLAG: Egen utgivning

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

”Vår kommande platta kommer innehålla episkt långa låtar, fullbesatt kör och en symfoniorkester såklart. Vi kände att vi inte ville hålla igen på något alls.” Alldeles oavsett vad jag tycker om maffiga metalkoncept – och det tror jag alla vet vid det här laget – så kan jag också med total övertygelse säga att jag kan få lika mycket ut av ett band som består av enbart två personer som FERMENTOR som befolkas av gitarristen Adam Wollach och trummisen Dylan Marks. Deras senaste giv ”Continuance” är ett slagkraftigt inlägg i debatten om vad ett band kan åstadkomma med en väldigt limiterad besättning – det är nämligen en skiva som kommer slå er med häpnad över hur oändligt du kan variera ditt material med enbart trumset och gitarr och skapa en skiva som aldrig blir tråkig.

Jag tyckte att första låten som jag hörde av bandet, The Stench, var tillräckligt stark för att jag skulle bli sugen på att kolla in hela plattan. Det har jag inte ångrat, för bandet är sannerligen ingen one hit wonder, utan klarar av att hålla ångan uppe hela skiva.

Hade bandet haft sång så hade den varit av den grövre sorten – musiken har en tydlig hemvist inom den extrema metallen om ni vill ge er in i lyssnandet med några förutsättningar.

Som bäst är bandet i låtar som Thunderboss som har ett frenetiskt piskande driv med sagolika markeringar som jag älskar, och massiv tvåtakt, och avslutande Project Zeus som har ett nästan filmiskt anslag, men i ärlighetens namn så är ”Continuance” en skiva som jag återvänt till med stigande fascination under den tiden jag haft promon.

Det som framför allt hörs är att Marks och Wolloch har så helvetiskt roligt tillsammans. Det här är två killar som kommunicerar så bra med varandra att det inte kan bli annat än magiskt.