Etikettarkiv: 2020

Killitorous – The Afterparty

ARTIST: Killitorous
TITEL: The Afterparty
RELEASE: 22/5 2020
BOLAG: Egen utgivning

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

KILLITOROUS från Ottawa har måhända ett namn som kan upplevas som aningen oseriöst, det tyckte i alla fall jag, men så snart första låten på bandets andra skiva ”The Afterparty” – All Hail The Starchild drar igång på allvar så vet jag att det sannerligen inte går att avfärda det här bandet som oseriöst när det gäller sin musik.

Sant är att bandet har en lekfull och kul inställning till textförfattande – i alla fall stundtals – och inte hymlar med att smyga in kända fraser från filmer de tycker om. Men i övrigt är inte KILLITOROUS ett band som det är lätt att skoja bort.

”The Afterparty” är en njutning att lyssna på från början till slut, inte bara för att produktionen är en dröm med tydligt gitarrfokus, utan för att bandet är så fasansfullt skickligt på att visa att de kan sin genre till fulländning och därför inte är rädd att gå utanför boxen. Här finns några verkligt minnesvärda låtar som imponerar inte bara för att de fullständigt dräper på den tekniska sidan, utan också för att melodier så skickligt vävs in. Det gör att det aldrig blir tröttsamt att lyssna på ”The Afterparty”, utan snarare gör att känslan av att vilja ha mer finns där genom hela lyssningen. Den här plattan har gått på repeat i förfärande grad sedan jag upptäckte den igår.

Gillar man teknisk döds är KILLITOROUS ett band att ha koll på.

Sorcerer – Lamenting Of The Innocent

ARTIST: Sorcerer
TITEL: Lamenting Of The Innocent
RELEASE: 29/5 2020
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Lirar man musik inom genren epic doom metal, då skruvas förväntningarna upp avsevärt, framför allt då SORCERERs tidigare plattor har renderat i stor acklamation.

Och ”Lamenting Of The Innocent” har en hel del förtjänster. Framför allt början av skivan med inledande trion (förutom introt Persecution) bestående av The Hammer Of Witches, Lamenting Of The Innocent och Institoris är så sjukt mäktig att hade jag bedömt skivan efter bara de tre låtarna så hade betyget blivit därefter.

Desto tristare är att SORCERER väljer att fullständigt sakta ner nerven på skivan med Where Spirits Die  och sedan få den att stanna av helt med efterföljande Deliverance.

Resten av skivan kämpar ihärdigt med att få tillbaka den rent magiska känslan, men det lyckas inte. Här finns kärnan till en verkligt, om uttrycket tillåts, episk skiva, men bandet lyckas inte förvalta den starka inledningen.

Två saker som däremot håller hög klass är Anders Engbergs sång. Hans stämma är så fruktansvärt njutbar att jag faktiskt inte kan få nog av den. Den andra saken är de fantastiska gitarrsolona som oftast lyckas väcka visst liv i den senare delen av skivan.

Gillar man SORCERER sedan innan så finns här element som sannerligen inte går av för hackor, men som helhet är ”Lamenting Of The Innocent” lite av en besvikelse.

Sodomisery – The Great Demise

ARTIST: Sodomisery
TITEL: The Great Demise
RELEASE: 22/5 2020
BOLAG: Testimony Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Ibland är det skönt att komma hem till mammas gata. Det känns hemtamt, om än kanske inte speciellt nydanande. Ibland räcker detta fint, och kanske mer därtill.

Det är så jag tänker när jag lyssnar på SODOMISERYs fullängdsdebut ”The Great Demise”. Bandets av black influerade dödsmetall är inte på några sätt originell eller framåtblickande, men det gör ingenting när varenda riff och trumfill känns så totalt hantverks- och genremässigt fulländat. Går man in med denna inställning så kommer låtar som Arise med sin skönt hetsande tvåtakt och stämningsfulla gitarrarbete, In The Void med hemsökande melodislingor och fint gungande Until They Burn att passa som hand i handske.

Produktionen är som gjord för SODOMISERYs musik. Den är så ruggigt fyllig, och gitarrtonen är härligt smörtjock.

”The Great Demise” är en skiva som visserligen kanske bara erbjuder en stunds förströelse, men det ska man sannerligen inte förakta, speciellt inte i dessa dagar som tarvar lite extra inom detta område. Inte ens det helt lökiga bandnamnet till det oerhört fula omslaget ska avskräcka er från att kolla in den här skivan.