Etikettarkiv: 4/10

Soen – Memorial

ARTIST: Soen
TITEL: Memorial
RELEASE: 1/9 2023
BOLAG: Silver Lining Music

BETYG: 4/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det har varit hemskt att lyssna på ”Memorial”, för hur mycket jag än vill tycka om den så är känslan till stora delar ett ”meh!”. Sedan jag började lyssna på SOEN när ”Tellurian” kom så har varje album från bandet känts som en livsnödvändighet, varje ton i stort sett som en nypa frisk luft efter för mycket tid utan.

”Memorial” är inte en skiva som känns så. SOEN verkar ha blivit ett band som dyrkar mellantempot, arenarock med stora gester utan så mycket innehåll, hockeykörer, för många ballader, för lite nerv och skevt bruk av något som låter misstänkt som autotuning (avgör själva i slutet av Unbreakable). 

Framför allt känns ”Memorial” provocerande trygg och säker.

Finns det inget bra med den kanske ni undrar? Jo, det finns ljusglimtar. Inledande Sincere är svinbra, har ett underbart driv och fantastiskt spel från samtliga medlemmar. Den känns också väldigt fanfarartad och storslagen.

Fortress är också en fin låt, här finns det lite puls, ett ljuvligt sväng men jag kan inte slita mig från att jag gillar låten eftersom den för in lite fart efter – ni gissade det – två ganska mellanmjölksartade låtar.

Icon har ett härligt snärjigt riff som det inte går att värja sig emot.

Resten av låtarna lever inte upp till måttet, och känns alibiartade.

Det som är bra är att som vanligt lirar bandet stabilt och bra, och Joel Ekelöf har fortfarande en röst som berör. Men ”Memorial” är i mina ögon den sämsta skivan SOEN har gjort.

Chaos Divine – Colliding Skies

Colliding SkiesARTIST: Chaos Divine
TITEL: Colliding Skies
RELEASE: 2015
BOLAG: Firestarter Music

BETYG: 4/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag är ganska nyfiken av mig, och letar gärna upp för mig nya band att kolla in. Visst har jag mina stalltips och favoriter, men jag ser inget självändamål i att endast lyssna på sådant jag vet är bra sedan tidigare.

CHAOS DIVINE är ett band som jag snubblade över vid en rutinsökning på Metal Archives över band som har släppt skivor under mars och april. Lagom lökigt namn, samt att bandet lirar progressiv metal fick mig att bli tillräckligt nyfiken för att kolla in senaste skivan ”Colliding Skies”.

Vid den första genomlyssningen så förleddes jag att tro att detta var ju rikigt bra. Men det var bara produktionen som spökade, plus faktumet att medlemmarna verkligen inte är dåliga på att traktera sina instrument. Låtmässigt lämnar dock ”Colliding Skies” en hel del att önska. Det är väldigt många band som ofta kommit undan med att paketera sin musik tillräckligt bra för att folk ska låta sig luras. Gör inte det. I bästa fall är ”Colliding Skies” en gravt mellanmjölksartad historia, en skiva som på ytan lovar så mycket men håller så litet. Det hjälper liksom inte heller att Dave Anderton försöker höja credden med lite tuff growlsång emellanåt.

”Colliding Skies” är en skiva som glöms lika fort som det tar att lyssna på skivan – det finns betydligt mer intressant musik att sysselsätta öronen med än den föreliggande skivan. Vill ni ha något tillräckligt lättsmält i bakgrunden för att kunna tänka på något annat skulle jag möjligtvis kunna rekommendera ”Colliding Skies”. Inte annars.

 

Butcher Babies – Goliath

ARTIST: Butcher Babies
TITEL: Goliath
RELEASE: 2014
BOLAG: Century Media

BETYG: 4/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Amerikanska BUTCHER BABIES har orsakat viss uppståndelse på andra sidan Atlanten – här i Europa har de hittills inte gjort mycket väsen av sig. Och kanske finns det en anledning därtill – BUTCHER BABIES är i mångt och mycket ett väldigt amerikanskt band.

Frontat av Heidi Sheperd och Carla Harvey utnyttjar bandet dessa två gastares utseende till max. Det är inte mycket utrymme som bandets instrumentalister basisten Jason Klein, gitarristen Henry Flury och trummisen Chrissy Warner får i det promotionmaterial som cirkulerar på nätet om jag säger så.

Musikaliskt lirar bandet i den ack så träskartade foran groove metal. Här finns det gott om tuff skriksång i verserna och rensång i refrängerna, så om man gillar detta är ”Goliath” en skiva som man nog kommer att gilla. Själv känner jag efter cirka tre genomlyssningar att jag har i det närmsta kastat bort min tid. Generisk metal av detta slag finns det tretton band på dussinet av – och då spelar det inte någon som helst roll att det stundtals låter helt okej om BUTCHER BABIES. In Denial är i mina öron dock den enda låten som jag verkligen fastnar för.

Mellanmjölksmetal av detta slag är dock alldeles för tråkig och ooriginell för att jag ska tycka att den är värd att lägga tid på.