Etikettarkiv: Soulseller Records

Skivor

In Aeternum – …Of Death And Fire

Lämna en kommentar

ARTIST: In Aeternum 
TITEL: …Of Death And Fire
RELEASE: 6/2 2026
BOLAG: Soulseller Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Skynda långsamt kanske man, en smula elakt, kan benämna Sandvikens In Aeternums modus operandi. För ett band som startade under sitt nuvarande namn 1994 och enbart har släppt 5 fullängdare, mycket kan man säga, men snabb produktionstakt är det inte. Men nu är en 21 år lång väntan på ny fullängdare över, och med tanke på vad jag hör på ”…Of Death And Fire” så var det värt att vänta så länge.

Bandets svärtade döds är nämligen alldeles förträffligt underhållande – mest går jag igång på när bandet inte så lite tydligt ger kraftfulla nickningar till både Slayer och Cannibal Corpse.

In Aeternum överbevisar mig gång efter annan att de verkligen kan få till riffen så att min uppmärksamhet verkligen slår till. Kolla bara in öppnaren Beneath The Darkened Tomb som har ett satans driv parat med riff som både larmar och får till snygga melodislingor.

Att det låter som rätt mycket annat inom genren, ja, det gör inte särskilt mycket för hantverket är så pass bra att låtarna fastnar ändå. Den uppenbara spelglädjen som gitarristen/sångaren David Larsson, gitarristen Daniel Sahlin och trummisen Perra Karlsson är så smittande att det blir rätt mycket huvudskakande, så pass mycket att jag skulle bli oroad av hur mycket härj det här bandet skulle åstadkomma under konserter.

En extra bonus får vi på avslutande oerhört mäktiga To Those Who Have Rode On med gästande Erik Danielsson från Watain som lyfter en redan förträfflig låt till än högre höjder.

”…Of Death And Fire” är en finfin skiva som visar att In Aeternum besitter rikliga kvaliteter – jag hoppas vi slipper vänta lika länge på nästa skiva, men tills dess finns det mycket att njuta av på denna. Kolla in den.

Skivor

Blood Red Throne – Siltskin

Lämna en kommentar

ARTIST: Blood Red Throne
TITEL: Siltskin
RELEASE: 5/12 2025
BOLAG: Soulseller Records

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

En skiva som jag önskade att jag kunde uppskatta mer, så kanske jag skulle kunna sammanfatta min upplevelse av  ”Siltskin” – Blood Red Thrones elfte platta.

Jag erkänner villigt att det gick en rysning genom kroppen när promon till skivan damp ner. Denna känsla baserade jag helt och hållet på att bandets förra skivor, ”Imperial Congregation” och ”Nonagon” var riktigt bra skivor.

Kanske är jag orättvis – norrmännen har varit igång sedan 1998 – och deras diskografi håller en otroligt hög och jämn nivå. Är det då inte fullständigt i sin ordning att de har gjort en skiva som ”bara” är helt ok och dessutom redan året efter att ”Nonagon” kom?

Jag tror att jag blir frustrerad eftersom även ”Siltskin” har låtar och element i låtar som är mycket bra, men där det allmänna intrycket över helheten blir att bandet kanske borde ha varit strängare mot sig själva för att lyfta skivan ytterligare några snäpp.

Ställer jag två låtar som Scraping Out The Cartilage mot Anodyne Rust mot varandra som exempel så tycker jag att den senare med sitt fullständigt ondsinta driv i både riffen och trummandet med lätthet tacklar ut den förstnämnda vars småtrista lunkande och alibitvåtaktande gör mig ytterst tveksam till låtens plats och placering på skivan.

När bandet släpper på ett ös som i Husk In The Grain som får nävarna att knytas i extas och som, dessutom, har ett fantastiskt sväng då är det inte svårt att tycka att skivan är rejält bra. Att bandet dessutom har fått till en bra, ja till och med mycket bra, ljudbild på skivan gör att det inte gör ont att lyssna på ”Siltskin”. Sindre Wathne Johnsens sång, gitarrtonen hos Død och Meathook och tydligheten i Stian Gundersens bas är rena drömmen, och Freddy Bolsøs trummor bor hyresfritt i öronen – sammantaget låter bandet fantastiskt.

Att då inte nå upp till tidigare nivåer ger fel skav. Jag tror dock att Blood Red Throne är kapabla till bättre musik än så här. ”Siltskin” är en skiva som har fina poänger och jag väljer att betrakta den som en sympatisk skiva till stora delar. Men helt fram kommer inte bandet den här gången.