Alla inlägg av Robert Gustafsson

Ninkharsag – The Dread March Of Solemn Gods

ARTIST: NIKHARSAG
TITEL: “The Dread March Of Solemn Gods”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Vendetta Records

BETYG:8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Den här skivan låter exakt som som omslaget ser ut. Tycker du att det ser ut som en korsning av “The Somberlain” och “Storm Of The Light’s Bane” från DISSECTION så är du inte ute och cyklar, vilket då också ger en musikalisk vägledning om hur Liverpoolfödda  NIKHARSAG låter. Melodisk black metal med riff och slingor i fokus helt enkelt, och som sådant är detta inget nytt under (den svarta) solen. Det behövs heller inte, för på “The Dread March Of Solemn Gods” serveras ett pärlband av fina låtar som alla står på egna ben utan att behöva bli unika.

Isande kyla kombineras med riktigt bra känsla här, man får stå ut med inledande och instrumentala Night Watch och komma in på de “riktiga” låtarna bara, för sen blir det åka av. Under The Dead Of Night, Lunar Hex: The Art Of Mighty Lycanthropy, The Necromanteion, Strigoi Diabolicum, Discipline Through Black Sorcery…  ja, listan på dunderlåtar kan göras i stort sett lika lång som skivan i sig – ett gott tecken på kvalitet. “The Dread March Of Solemn Gods” är bandets andra fullängdare och imponerar. Detta är ett band att hålla öronen på!

Seth – La Morsure Du Christ

ARTIST: SETH
TITEL: “La Morsure Du Christ”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Season Of Mist

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Black metal är kanske den mest varierade genren inom hårdrocken och rymmer allt från högtravande episk & bombastiska symfonnier till smutsigt punkinfluerat.. oljud. Typ. Lyriken kan handla om allt från djävulen till politik och krig eller den inre resan inklusive lusten att ta sig själv av daga. Det går alltså nästan inte att säga att man “gillar” eller “ogillar” black metal då den kommer i så många olika skepnader. Vill man ha lite av allt men förpackat på ett snyggt och sammahållet sätt som minner om de klassiska referensramarna de flesta tänker på när man nämner black metal så är franska SETH och deras “La Morsure Du Christ” ett alldeles utmärkt val.

Det blästras, det levereras snygga tremoloriff, det varvas lugnare och episka partier med rent satanistisk ondska på ett sätt som värmer fint. Låtar som Sacrifice de Sang, Metal Noir, Le Triomphe de Lucifer eller för den delen det magnifika titelspåret visar med tydlighet att sextetten från Bordeaux vet exakt vad de håller på med. “La Morsure Du Christ” är inte bara rasande snygg vad gäller produktion och omslag, det är också en av de starkare black metal-skivorna i år. Hur man nu än väljer att definiera genren…

Horndal – Lake Drinker

ARTIST: HORNDAL
TITEL: “Lake Drinker”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Prosthetic Records

BETYG: 10/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Bävan. Det är med bävan dessa rader skrivs. För första gången är det dags för denna skribent att dela ut maxbetyget för en skiva på WeRock, 10/10. En sådan sak ska inte tas lättvindigt, och därför har beslutet marinerat i månader från skivans release innan den inre monologen landat i att det är det enda rätta.

“Lake Drinker” är HORNDALs andra fullängdare efter 2019 års bästa svenska skiva “Remains”, och en skiva som rönt stort medial omslag. Artiklar i DN har lyft bandets unika korståg för att belysa historien om hemorten med vilken de delar namn och beröm och höga betyg har under våren duggat tätt. För egen del är det med lätthet den skiva som snurrat flest varv 2021, och ett mycket imponerande statement av bandet som med eftertryck visar att det går att släppa mer än en skiva med historier och fokus på en litet brukssamhälle i Dalarna.

Låtmässigt har bandet tagit ett par snäpp framåt sedan senast. Spår som Rossen, Growing Graves, Town Burner, Ormön eller Horndal’s Blodbad är nästan perfekta i sitt utförande där kvartetten låter sin smutsiga, rockiga sludge bära en historia som berör. Allra bäst kommer det fram i låten Thor Bear – det är kanske inte den personliga favoriten på skivan, men belyser bandets unika sound och identitet mot historien om hur Thorbjörn Fälldin och de andra politikerna svek bygden i samband med nedläggningen av bruket.

Och här hittar vi anledningen till maxbetyget. Låtarna är – förstås – alldeles fantastiskt bra, men det är snarast en grundförutsättning än en anledning och räcker inte på egen hand. Det är historien och bandets inre eld som är pricken över i. Jag kan inte peka på något annat musikaliskt projekt som uppvisar sådan stringens och grundmurad självklarhet för att använda historiska händelser för att påvisa risken med kommersiell blindhet. För i tiden var det nedläggning av ortens bruk och fabrik som utdelade dödsstöten, framöver står striden mot amerikanska IT-jättar som vill exploatera ortens infrastruktur för att maximera sina egna effekter. Sjön Rossen kan nog få stryka med vad Google anbelangar. Tur att HORNDAL inte verkar glömma, slarva eller förlåta, och bestämt sig för att berätta för världen vad som händer.

“Lake Drinker” är skivan att slå på fingrarna såhär långt in på 2021!