Etikettarkiv: Dissection

Ninkharsag – The Dread March Of Solemn Gods

ARTIST: NIKHARSAG
TITEL: “The Dread March Of Solemn Gods”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Vendetta Records

BETYG:8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Den här skivan låter exakt som som omslaget ser ut. Tycker du att det ser ut som en korsning av “The Somberlain” och “Storm Of The Light’s Bane” från DISSECTION så är du inte ute och cyklar, vilket då också ger en musikalisk vägledning om hur Liverpoolfödda  NIKHARSAG låter. Melodisk black metal med riff och slingor i fokus helt enkelt, och som sådant är detta inget nytt under (den svarta) solen. Det behövs heller inte, för på “The Dread March Of Solemn Gods” serveras ett pärlband av fina låtar som alla står på egna ben utan att behöva bli unika.

Isande kyla kombineras med riktigt bra känsla här, man får stå ut med inledande och instrumentala Night Watch och komma in på de “riktiga” låtarna bara, för sen blir det åka av. Under The Dead Of Night, Lunar Hex: The Art Of Mighty Lycanthropy, The Necromanteion, Strigoi Diabolicum, Discipline Through Black Sorcery…  ja, listan på dunderlåtar kan göras i stort sett lika lång som skivan i sig – ett gott tecken på kvalitet. “The Dread March Of Solemn Gods” är bandets andra fullängdare och imponerar. Detta är ett band att hålla öronen på!

Thron – Pilgrim

ARTIST: THRON
TITEL: “Pilgrim”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Listenable Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Tyska THRON spelar black metal av lättsmält sort. Det är snyggt och påkostat i produktionen och väldigt tilltalande. En sån där skiva man faktiskt inte måste ha hört massor av gånger för att den ska ha satt sig eller vara bra. Den sitter mer eller mindre direkt, framförallt om du har en febless för black metal från Skandinavien i allmänhet, och Sverige i synnerhet. Det är nämligen hart när omöjligt att inte dra paralleller till exempelvis TRIBULATION när man hör en låt som Into Disarray, eller hela kadern av klassiska svenska black metalakter under resten av skivan.

Sämre förebilder kan man ha, och THRONs tredje skiva “Pilgrim” är en trevlig bekantskap. Allra bäst är de när de kombinerar galopp-trummor och bas som driv medan stränggnidandet tillåts växelspela. To Dust är kanske det bästa exemplet, eller skivans magnum opus The Reverence som visar bandets fulla potential över dryga 8 minuter. Det är skivans starkaste spår, i konkurrens med The Valley Of The Blind.

Betyget då. Det stannar på 7 av 10, trots att “Pilgrim” i det stora hela är trevlig, lättlyssnad och känns kortare än sina knappa 50 minuter. Anledningen till det kan kanske bäst beskrivas i en metafor: tänk dig att du under pistolhot får frågan “fort, varför skulle du hellre lyssna på nya THRON än något av DISSECTION, WATAIN eller NECROPHOBIC?”.. och allt du kan krysta ur dig är.. “för att.. den är.. ny?”. Där någonstans är vi. Konkurrensen inom genren melodisk, blasfemisk och välproducerad black metal med drag av döds är brutal, och vill man spela sådan musik med smak av Sverige ställer man sig i motsatt ringhörna från ett par av de riktigt stora akterna. THRON har ännu inte riktigt tyngden att vinna en sådan match.