Etikettarkiv: 20 Buck Spin Records

Spirit Adrift – Curse Of Conception

ARTIST: Spirit Adrift
TITEL: Curse Of Conception
RELEASE: 2017
BOLAG: 20 Buck Spin

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Förra årets stora musikaliska upptäckt för min del var SPIRIT ADRIFT från Arizona. ”Chained To Oblivion” var en skiva som öppnade upp en helt ny värld i form av doomen och jag drämde med kraft in en betygsnia till albumet som dessutom hamnade på andra plats på min årsbästalista. Att jag längtat efter nytt material från Nate Garrett med kompanjoner är en underdrift av galaktiska proportioner.

Det tar inte speciellt lång tid innan jag inser att ”Curse Of Conception” är en skiva som skiljer sig mycket från debutplattan. Och då tänker jag först och främst på produktionen som är betydligt mer tjock och väl avrundad än på ”Chained To Oblivion”. Är detta en dålig sak? Nä, inte om ni frågar mig – jag älskar hur fantastiskt maffigt det låter om hela skivan. Jag får också tydliga vibbar av ett 1980-tal som jag ska återkomma till.

Nate Garrett har tagit sin sång till nästa nivå – det är helt enkelt mer självförtroende och kraft i hans framförande, vilket är helt ljuvligt. När ”Chained To Oblivion” kändes mer som en livsavgörande skiva för herr Garrett, är ”Curse Of Conception” mer en kärleksförklaring till det tidigare nämnda 1980-talet och då framför allt till METALLICA och IRON MAIDEN. Det strålar stundtals om framför allt gitarrspelet som med efterklang hämtar sin inspiration från, ja egentligen valfri IRON MAIDEN-skiva, och ”Ride The Lightning” i METALLICAs fall. För mig som verkligen älskar bägge dessa band är detta såklart ren öronmumma.

Faller SPIRIT ADRIFT i fällan att bli ett ooriginellt band? Nej, jag tycker faktiskt inte det. Ärligheten och glöden finns där – jag känner verkligen att de gör något eget av sin musik. Här finns en innerlighet och tung ömsinthet som jag verkligen gillar. Att spelglädjen och den rena extatiska ysterheten finns där också lyfter snarare skivan till nästa nivå. Det behöver sannerligen inte låta som om man inte gillar att lira bara för att du lirar doom om ni frågar mig.

Överlag så känns ”Curse Of Conception” mer som en skiva från ett band än från en hegemonisk medlem. Och det kan man ju tycka vad man vill om. För egen del misstänker jag att Nate Garrett gillar att ha sällskap på den vindlande färd som SPIRIT ADRIFT faktiskt är.

Jag gillar, det tror jag ni redan har märkt, ”Curse Of Conception” väldigt mycket. Jag har gottat ner mig under försvarlig tid i den här skivan som rymmer så många känslolägen att den blir ett ymnighetshorn av stora mått. Årsbästalistevarning? Ja, det får jag vara helt ärlig med!

Khemmis – Hunted

ARTIST: Khemmis
TITEL: Hunted
RELEASE: 2016
BOLAG: 20 Buck Spin

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Går ni in på Metal Archives och kollar vad KHEMMIS lirar för typ av musik så kommer ni se att det står doom som listad subgenre.

Detta är en sanning med modifikation, för den här coloradobördiga kvartetten är sannerligen inte genrekonformistiska om detta nu kan sägas om något band egentligen. KHEMMIS lirar en svårt sympatisk musik med inslag av traditionell heavy metal, death metal och sludge och med en fantastisk känsla för låtskriveri. Vilket behövs då bandet föredrar att skriva få, men långa , låtar till i alla fall denna skiva. Med fem låtar och en speltid på drygt 40 minuter så blir det en stadig speltid i varje låt. Vilket inte gör ett dyft då skivan i stort sett är extremt underhållande rakt igenom.

För mig som är tämligen ny som uppskattare av doom så är det en smula vanskligt att uttala mig om vad KHEMMIS musik påminner om, men jag tycker mig höra inslag av BARONESS, SPIRIT ADRIFT och PALLBEARER utan att jag för den sakens skull tycker att detta blir för påträngande. För KHEMMIS är verkligen ett band som på ”Hunted” visar att de har inte bara inspirationen uppskruvad till de höga lägena på reglagen, de har också en fin och smittande entusiasm (ja, faktiskt!) när de vräker på till max.

Att bandet har jobbat med produktionen det märks, för gitarristerna Ben och Phils instrument låter helt fantastiska. Lika bra proddade är trummorna som trakteras av Zach och Dans bas som verkligen kommer fram i mixen.

KHEMMIS har ytterligare en sak som jag tycker imponerar – sången. Många doom- och sludgeband verkar nöja sig med att ha en sångare som mest gallskriker i ett läge. Här får vi sång med stämmor, och jag tycker att det lyfter ”Hunted” några snäpp extra.

”Hunted” är en väldigt bra och solid platta från ett band som jag tycker fler borde få upp ögonen för. Kolla in den.